Att veta om ventilationen i lägenheten fungerar som den ska är inte helt enkelt. Minsta egna modifiering kan skapa dålig inomhusluft. Därför är det bra att veta vilken typ av ventilation man har och hur man ska förhålla sig till den.
Att få till ett bra inomhusklimat kräver noggrannhet, expertkunskaper och rättvisande specialinstrument. Ansvaret för det ligger hos fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen, som är skyldiga att informera de boende om de regler som gäller. Ändå lever många svenskar med dålig ventilation i sina lägenheter. Tyvärr är det ofta självförvållat och uppstår exempelvis när de boende själva ändrar förutsättningarna för ventilationen. En vanlig miss kan vara att man tejpar för en ventil för att motverka att det drar in kalluft vid fönstret, eller att man installerar en motordriven fläkt i kök eller badrum i ett hus med självdrag.
Ett exempel, som togs upp i en undersökning gjord av Bengt Bergqvist, Energianalys på uppdrag av Svensk Ventilation, visar tydligt hur en liten åtgärd kan innebära stora förändringar i en familj som bor i ett hus med frånluftsventilation.
[ Annons ]
När mamma och pappa sov med fönstret och sovrumsdörren öppna under en varm sommarnatt, medan barnen sov i gemensamt rum med dörren stängd, sjönk uteluftflödet i barnens sovrum från sex liter per sekund till två liter per sekund. Även koldioxidhalten i exemplet ökar, från 1 000 ppm till 4 000 ppm. Allt över 1 000 ppm räknas som dålig ventilation.
En annan vanlig situation i äldre hus med självdrag är att fastighetsägare installerat motordrivna fläktar i badrum. Detta eftersom ventilationssystemen i huset inte var optimerat för dagens levnadssätt. Nuförtiden duschar vi människor betydligt mer ofta, och då räcker självdraget inte till för att avleda den fukt som uppstår. Om man ansluter en sån till en självdragskanal som går upp fyra fem våningar upp så har den i stort sett ingen effekt.
– Den här typen av motordrivna fläktar har en så väldigt liten tryckuppsättning att du i princip måste sätta den i ytterväggen, så att den bara har de få centimetrarna att ventilera. Dessutom styrs de ofta av lysknappen eller av fukt. Det blir ett problem eftersom de ofta även har backspjäll, som stängs igen när lyset släcks eller fukten är borta. Och då har du inget självdrag, säger Kurt Ingeberg, OVK-kontrollant samt styrelseledamot och utbildare på branschorganisationen Funktionskontrollanterna i Sverige (Funkis).
Dessa äldre självdragshus ägs ofta av bostadsrättsföreningar, som vid en anmärkning under den obligatoriska ventilationskontrollen inser att de måste göra något.
– Då är det vanligt att man bygger om de här självdragssystemen till frånluftssystem, vilket betyder att man tätar kanalerna och installerar en fläkt på toppen av skorstenen. Då får man en mekanisk frånluftsventilation, som hjälper det befintliga självdraget. Men då måste man se till att få in luft någonstans, via fönster- eller väggventiler, säger Kurt Ingeberg.
De flesta ventilationsexperter är dock ense om att FTX-system (från- och tilluftsventilation) är framtiden. Det är mindre känsligt för fönstervädring och dessutom återanvänds och omsätts energin till gratis värme eller passiv kyla, vilket ger lägre energikostnader.
Det är en betydligt större investering, men över tid betalar den sig.
TIPS
Luft in
Grundregeln är: lika mycket luft in som ut. Luftombytet ska vara 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea. Kolla så att luftintagen är tillräckliga, så att luften inte letar sig in genom oönskade ställen och skapar drag.
Luft ut
Hus med självdrag fungerar som bäst när det är stora temperaturskillnader mellan inne och ute. En vanlig installation är en fläkt på taket som drar ut luften. FTX (mekanisk från- och tilluftsventilation) är mest energieffektiv, då värmen i frånluften återförs via tilluftsdon.
Köksfläkt
Ett vanligt fel i svenska kök är att en motordriven fläkt installeras i ett självdragshus, där det tidigare suttit en spiskåpa. Luften trycks då ut någon annanstans, vilket kan leda till att ditt matos leds in till grannen.
Spaltventiler
Många stänger spaltventilerna ovanför fönstret för att det drar kallt. Det får motsatt effekt för ventilationen, eftersom det då uppstår ”tjuvdrag”, då luften tar sig in på andra ställen. För få ventiler ger en för kraftig luftström.
Tänk på luften
Täta hus är bra ur energisynpunkt. Men tänk på att tidigare öppningar fungerade som luftintag. Om inte tillräckligt med tillufts-ventiler installeras kommer luften att strömma in genom de öppningar som finns.
Möblera rätt
Om du placerar en soffa framför ett element så hindras den varma luften från att stiga uppåt. Då får den kalla luften fritt fram att rasa ner från fönstret. Och en för tung gardin räcker för att störa luftströmmarna.
Rengör ventilerna
Om ventilerna är smutsiga går det bra att rengöra dem. Men ändra inte inställningsläget, eftersom balansen i ventilationen då kan påverkas. Låt alltid en fackman utföra sådana ändringar.
Öppna i vardagsrum
Om du vill bli av med matos så gör du bäst i att stänga köksdörren och öppna fönstret i exempelvis vardagsrummet. Men tänk på att stänga av termostatventilen på elementet, eftersom den annars släpper igenom mer varmvatten till elementet utan att lägenheten blir varmare.
Cirkulation
Enkelt uttryckt ska luften komma in i vardags- och sovrum och gå ut via kök och badrum. För att allt ska funka bör innerdörrar inte vara för täta. Då kan det vara nödvändigt att installera ventiler eller fräsa ut en luftspringa på dörrarna, annars kan lägenhetens luftflöde påverkas allvarligt.
Toapapperstricket
Ett enkelt sätt att ta reda om ventilationen fungerar som den ska i lägenheten är att placera en bit toapapper framför frånluftsventilen i kök eller badrum. Sitter toapapperet kvar är suget okej, om inte bör ventilationen ses över.
