Hyresgästföreningen har presenterat vilka frågor de kommer att driva inför höstens val. Vi har talat med Ola Palmgren, som är organisationens valledare.
Bygg fler bostäder med rimlig hyra, stopp för renovräkningar och rättvisa skatter mellan ägt och hyrt. Det är de tre frågor som Hyresgästföreningen kommer att driva i årets valrörelse. Den som ska leda detta arbete är Ola Palmgren som varit förbundsstyrelseledamot i organisationen sedan 2018. Sedan december förra året har han den officiella funktionen som valledare.
Man kan väl lite förenklat säga att ni utgick som segrare i striden om nyproduktionshyra förra sommaren. Upplever du att ni har medvind just nu?
– Ja, någonstans är det väl så. Det anser vi var en viktig seger för många hyresgäster. Och det gör att vi har råg i ryggen nu. Nu kan vi, istället för att enbart fokusera på sådant som vi vill förhindra – som marknadshyror, vara konstruktiva och fokusera på vad vi anser behöver göras för att förbättra hyresmarknadens funktion
Du talar om marknadshyror. Men det är väl ingen som politiskt driver på för marknadshyra, i alla fall inte i ordets rätta bemärkelse?
– Jo, det stämmer att just nu är nog den frågan ganska så borta från dagordningen.
Kanske är det hårklyverier. Men det går naturligtvis att tvista kring om den friare hyressättningen för nyproduktion som föreslogs, med tydliga begränsningar av vilken hyra som skulle få tas ut, verkligen är marknadshyra. Därom tvista de lärde. Men frågan är om bostadsfrågor som inte lika tydligt utgör ett hot mot den egna plånboken kan bli valfrågor. Ola Palmgren tror det.
– Vi har precis gjort en stor novus-undersökning där hälften av alla tillfrågade hyresgäster svarar att bostadspolitiken är viktig, eller till och med avgörande för vilket parti man kommer att rösta på. Och två miljoner av de röstberättigade är hyresgäster.
Vilket för oss till de tre punkter Hyresgästföreningen då anser viktigast att driva. Den första är att bygga fler bostäder med rimlig hyra.
Fler och fler har gjort insikten att allt inte går att lösa med mer byggande. Nu senast Karolina Skog, som i sin utredning trycker på att för de mest utsatta grupperna så ligger inte lösningen där. Även med ett investeringsstöd kommer nyproduktion att vara för dyrt. Det samtidigt som det dyker upp exempel på överproduktion. Borde då inte prio ligga mer på lösningar för bostadsmarknadens outsiders?
– Någonstans är ändå roten till problemen att vi har en stor bostadsbrist i Sverige, nio av tio svenskar bor i en kommun som uppger att de har bostadsbrist och många unga bor kvar hemma och människor kan inte flytta dit det finns jobb på grund av bostadsbrist. Det finns fortfarande så många problem relaterade till detta att måste skapas fler bostäder. Men vi behöver få till ett byggande där staten är med och delar på risken, så att vi kan hålla nere kostnaderna. Men det är helt sant att nyproduktion inte är där de mest utsatta kommer ha råd att bo. Men har vi bostadsbrist är det trots allt svårare att lösa även de problemen.
Men vilka lösningar ser du för bostadsmarknadens outsiders?
– Det finns en rad olika lösningar som hur bostadsbidraget är utformat, hur man fördelar lägenheter efter behov – vilket det finns förslag om i Karolina Skogs utredning. Det finns många saker man behöver göra, men vi väljer att fokusera på dessa tre frågor.
Varav den andra är hållbara renoveringar och stopp för renovräkning. Vi börjar med begreppet. Renovräkning får det nästan att låta som att fastighetsägare medvetet använder renoveringar för att ställa fattiga barnfamiljer på gatan. Menar ni det?
– Men det är en renovering där hyreshöjningen de facto blir så hög att hyresgästen inte har råd att bo kvar. Om det är fastighetsägarens intention eller inte menar jag inte ligger i begreppet, men det blir trots allt konsekvensen i allt för många fall.
Men borde man då inte göra något åt vad som gör detta möjligt – bruksvärdessystemet? Här har exempelvis forskaren Haymanot Baheru talat om det som ett systemfel som leder till plötsliga hyreshöjningar.
– Det vore att kasta ut barnet med badvattnet. Bruksvärdessystemet har många fördelar. Även om det finns ett behov av att utveckla bruksvärdessystemet så ser jag i detta fall ingen anledning att överge det. Utan det som behövs när vi står inför ett så stort upprustningsbehov som vi gör är statligt stöd så att fastighetsägaren kan göra renoveringen utan att höja hyran så mycket och att ge hyresgästen en starkare ställning kring vilka åtgärder som ska göras.
Ni vill också skapa möjligheter för bostadsbolag att skattefritt fondera pengar till underhåll. Då är det alltså den kostnadstäckning som nuvarande bruksvärdessystem tillåter som ska kunna fonderas?
– Ja exakt, så att man slipper nuvarande dubbelbeskattning av pengarna.
Men det finns fortfarande ingen koppling mellan nuvarande bruksvärde och framtida renoveringsbehov. Vore det inte då rimligt att kunna höja hyran med kanske en halv procent per år, utöver vad vi hittills kunnat göra, för att på så vis ta höjd för kommande renovering?
– Det är inte vad vi föreslår. Men att fondera pengar skulle ge bostadsbolaget bättre möjligheter.
Om det föregående knappast är punkter där ni är överens med Fastighetsägarna, så kanske frågan om rättvisa skatter mellan ägt och hyrt är något ni kan kroka arm kring?
– Ja, där har vi tagit fram förslag tillsammans med Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna som ligger till grund för de förslag vi driver.
Här är budskapet att staten lägger många gånger mer på skattesubventioner till de som bor i bostadsrätt och villa jämfört med des om bor i hyresrätt. Hyresgästföreningen menar att som följd av skatteorättvisan är en nybyggd hyresrätt upp till 2 500 kronor dyrare i månaden än motsvarande bostadsrätt.
Hur ser du på möjligheten att få gehör för detta?
– Vår kampanj kommer till stor del fokusera på att stoppa bo-orättvisorna, och en stor del är att staten öser subventioner över de som bor i ägt boende, men man ger inte samma stöd till det hyrda boendet. Jag tror att många partier ser det som i grunden problematiskt. Sen handlar det om att gå från ord till handling. Men om vi inte trott att det är möjligt hade vi inte gjort det till en fokusfråga.