[ Annons ]

Tekniska innovationer som anpassar service efter människors rörelsemönster och citylokaler som fylls av tjänsteföretag istället för butiker. Det är två av de fem trender inom stadsutveckling som Fastighetsägarna GFR:s näringspolitiska chef Rudolf Antoni spår under 2015.
Publicerat 7 januari, 2015

Rudolf Antoni: Årets fem trender inom stadsutveckling

Tekniska innovationer som anpassar service efter människors rörelsemönster och citylokaler som fylls av tjänsteföretag istället för butiker. Det är två av de fem trender inom stadsutveckling som Fastighetsägarna GFR:s näringspolitiska chef Rudolf Antoni spår under 2015.

Rudolf Antoni, näringspolitisk chef hos Fastighetsägarna GFR, sammanfattar fem trender inom stadsutveckling som han tror kommer att sticka ut och diskuteras friskt under det kommande året.

[ Annons ]

”Det mesta talar för att 2015 blir ett år då stadens roll som arena för våra liv och upplevelser blir allt mer av en norm. Med detta följer att stadens frågor integreras allt mer med den allmänna politiken” skriver han i ett pressmeddelande.

Fokus på cityhandel?
Externa handelsplatser och e-handeln gör att cityhandeln har det tufft.
”Det vi paradoxalt nog ser nu är en ökad medvetenhet hos byggherrar och stadsplanerare om betydelsen av handel och verksamhetslokaler i gatuplan för att skapa en levande stadsmiljö. Samtidigt blir det allt svårare att få ekonomin för dessa verksamheter att gå runt. Lite förenklat kan man säga att människor blir allt mer förtjusta i saluhallen och den gamla Köpmannagatan samtidigt som de gör allt fler av sina köp på andra ställen. Det är en stor utmaning som saknar enkla lösningar.”

Nya tider för stadskärnan
Fler lokaler i stadskärnorna fylls av tjänsteföretag och restauranger. Till exempelv ersätts klädbutiken ersätts av ett 24-timmarsgym och leksaksaffären av en sportbar.
”Det innebär inte bara att den kvarvarande handeln i stadskärnan får allt svårare att gå runt då draghjälpen blir allt svagare. Det innebär även att stadens dygn förlängs då inte samtliga verksamheter stänger samtidigt. Här finns en chans för handeln att anpassa sig och nå nya kundsegment. En sådan satsning på att öka stadens kvalitet kvälls- och nattetid kallad Purple Flag görs nu i ett antal pilotstäder runtomkring i landet i regi av organisationen Svenska Stadskärnor.”

Smartare städer?
Tekniska innovationer gör avtryck i våra städer. Fler apptjänster i stadsmiljön guidar till erbjudanden och det lokala utbudet.
I Västerås och snart även i Borås kan man följa invånarnas rörelsemönster via mobiltelefonernas GPS-signaler och på så sätt bättre anpassa service i form av belysning, skyltning och öppettider efter människors faktiska beteende snarare än gissningar om detsamma. I Köpenhamn kommer 20 000 gatlampor att bytas till LED-lampor och samtidigt kopplas ihop med ett nätverk av sensorer som mäter till exempel vindförhållanden, vattenmängder, sopor, trafik och parkeringsplatser runtom i staden. Sa jag förresten gratis wifi? Den stad som inte är inne på detta spår bör tänka om omedelbart.”

Fokus på stadens sociala dimension?
En skarpare ton i samhällsdebatten kring flyktingpolitik och integrationsfrågor – även i stadspolitiken.
”Under 2015 kommer därför frågor som rör utanförskap, segregerade stadsdelar och integration att ta stor plats i debatten i många städer. Dessutom har vi i Mehmet Kaplan (MP) fått en bostads- och stadsutvecklingsminister med stort intresse för dessa frågor. Min förhoppning är att problemformuleringen byter fokus från att människor med ett visst ursprung bor på ett och samma ställe. Det är i sig inget problem. Problemet är att de inte får den hjälp och det utbildningsstöd som behövs för att komma i arbete och bli en aktiv bidragande del av samhället.”

Urbaniseringens baksida?
Diskussionen kring urbaniseringens effekter på glesbygden kommer att öka i och med att många kommuner tampas med sjunkande befolkningstal.
”På många håll handlar det om att hitta strategier för att vända den negativa utvecklingen, locka investeringar och undvika att ungdomarna flyr till större städer. Detta gäller ner till en viss gräns storleksmässigt. Bland mindre kommuner är det hög tid att titta på kommunsammanslagningar på sikt eller åtminstone kommunal service som samordnas över existerande kommungränser. Sannolikt kommer också allt fler röster höjas för betydelsen av en levande landsbygd.”

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]