Rörlighet på den svenska bostadsmarknaden är stabil över tid. Det framgår av Hyresgästföreningens rapport ”Rörligheten på den svenska bostadsmarknaden” som presenterades idag.
Några egentliga slutsatser drogs inte när rapporten om rörlighet presenterades på ett seminarium i morse. Och det var å andra sidan inte rapportens syfte.
[ Annons ]
– Frågan om rörlighet dyker ofta upp. Men vi upplever ofta att det är en debatt utan fakta. Det är viktigt att framtida politiska beslut baseras på fakta och inte myter, sa Mariell Juhlin, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Maria Brandén, forskare på Stockholms och Linköpings universitet, och Andreas Pistol på konsultföretaget Ramböll har utifrån en studie av adressändringar mellan 1999 och 2012 kommit fram till en del fakta om hur rörligheten på den svenska bostadsmarknaden faktiskt ser ut.
• Rörligheten på bostadsmarknaden är större inom det hyrda beståndet än inom det ägda. I snitt låg rörligheten 13 procentenheter högre för boende inom det hyrda beståndet än inom det ägda under hela perioden.
• Rörligheten inom det hyrda beståndet är högst bland dem med lägst inkomster och dem med högst inkomster.
Det framgår tydligt av rapportens diagram att politiska beslut inte ger några märkbara avtryck – rörligheten är över tid ytterst stabil.
– Inte ens i Stockholms kommun där ca 89 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter under perioden, och det skett en betydande befolkningsökning, märks någon förändring i rörlighet, sa Mariell Juhlin.
Olle Wästberg, tidigare ledamot i Nybyggarkommissionen, sa att det knappast är förvånande att rörligheten är mindre i det mindre beståndet.
– Fastighetsskattens avskaffande ledde till ett ökat värde på det egna boendet. Det gör att det inte lönsamt att flytta. Detta i kombination med en stor osäkerhet, man vet inte vad som händer med amorteringsregler och annat, leder till låg rörlighet.
Ett problem som ofta lyfts fram i debatten är att äldre personer med utflugna barn bor kvar i sina villor eller centralt belägna hyresrätter med relativt låg hyra. Skulle de flytta till ett mer anpassat boende skulle det befintliga bostadsbeståndet ska kunna utnyttjas bättre. I rapporten framgår tydligt att rörligheten är låg bland de äldre. Dock gör undersökningen ett stopp vid 65 år, om rörligheten tenderar att öka efter 65 är alltså oklart.
