Inte sedan Klararivningarna har det varit så hett att riva i centrala Stockholm. Moderna kontorshus på centrala adresser jämnas med marken och ersätts istället med bostäder och kontor. Skälet är att det finns stora summor pengar att tjäna, skriver Svenska Dagbladet.
I centrala Stockholm rivs det för fullt. Vid centralstationen ska ett stort 1970-tals hus rivas. På Mäster Samuelsgatan har man slagit upp en stor mur. Där, på andra sidan ska tre stora 1980-tals hus rivas inom kort. Och mitt i city vill fastighetsägaren AMF jämna delar av Galleriankvarteret med marken. Samtidigt evakueras Kolingsborgs vid Slussen inför den omfattande Slussenrivningen.
[ Annons ]
Efter rivningarna i Klarakvarteret infördes ett rivningsförbud i Stockholm innerstad. Rivningar blev därför ett ovanligt inslag under 80- och 90- talen.
Idag rivs framförallt kontorshus som anses vara omoderna, förklarar Bo Bergman till Svenska Dagbladet. Det kan handla om relativt nybyggda hus.
– Det är ju ett behov från marknaden att utveckla sina fastigheter. Det handlar ofta om kontorshus från 1970- och 1980-talen, säger stadsbyggnadskontorets Bo Bergman till Svenska Dagbladet.
Rivningstrenden beror delvis också på de stora pengar som finns i bostadsrättsbyggande. För en fastighetsägare blir det en lukrativ affär att riva kontorshusen, sälja marken till en annan aktör som i sin tur bygger bostäder på marken.
Per Kallstenius, tidigare stadsarkitekt i Stockholm förklarar för Svenska Dagbladet att rivningarna tagit bra fart under 2000-talet. Han menar att många av de hus som rivs idag är i gott skick.
– Tidigare var rivningar grundade på att hus var dåliga på olika sätt. Det är ofta ändrade kontorsideal och önskemål om annat utseende och högre utnyttjande av tomten som leder till rivning, säger han till Svenska Dagbladet.
Rivningar är inte bara aktuella på heta adresser i centrala Stockholm. Men också i många andra städer runt om i landet, konstaterar SKL, Sveriges Kommuner och landsting för Svenska Dagbladet. Myndigheten har därför satt igång en utredning för att bena ut fördelar och nackdelar när det gäller rivning kontra renovering av offentliga platser som exempelvis skolor. Frågan fick fart i samband med rivningarna inför byggandet av Karolinska i Solna.
Utredningen kommer exempelvis att titta närmare på faktorer som lägre energiförbrukning som uppnås när en äldre byggnad ersätts med en ny. Däremot ger inte utredning svar på om det är mest hållbart att riva eller bygga nytt.
– Vi tror inte att vi kommer att kunna komma så långt. En hållbarhetskalkyl skulle behöva väga in utsläpp och resursförbrukning som orsakas vid tillverkning och transporter av nytt byggmaterial, säger Magnus Kristiansson till Svenska Dagbladet.
