Både regelverk och avgiftsmodell behöver förändras. Det menar Riksrevisionen i sin granskning av Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet.
Ineffektiv verksamhet, långa handläggningstider och höga oförutsägbara avgifter. Riksrevisionen har granskat den statliga fastighetsbildningen vid Lantmäteriet och kritiken är inte nådig.
Fastighetsbildning innebär bland annat att nya fastigheter bildas eller att fastighetsgränser ändras. I många fall kan den saktfärdiga handläggningen vara en bidragande orsak till lägre byggtakt. Avstyckningar har ofta har till syfte att möjliggöra stadsbyggnad och fastighets- eller bostadsutveckling. Lantmäteriet har huvudansvaret för fastighetsbildning, men 39 kommuner har egen lantmäteriverksamhet.
[ Annons ]
Riksrevisionen menar att problemen huvudsakligen beror på svårigheter att rekrytera tillräckligt många lantmätare. Men man ser ingen möjlighet att inom rimlig tid öka antalet lantmätare tillräckligt mycket. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att genomföra en översyn av regelverket.
– Det går att göra handläggningen enklare och snabbare. Men en föråldrad lagstiftning förhindrar digitalisering, till exempel att använda digitala koordinater istället för stolpar i marken. Att införa automatiserat beslutsfattande för vissa ärenden är ett annat viktigt steg, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen är också kritiska till de höga avgifter som Lantmäteriet tar för att genomföra fastighetsbildning. Det beror, menar man i rapporten, på en avgiftsmodell som kännetecknas av att Lantmäteriet har en monopolställning, att det ska råda full kostnadstäckning, att avgifterna sätts genom timtaxa och att Lantmäteriet både får besluta om och behålla avgifterna.
– Inom statsförvaltningen är detta en närmast unik frihetsgrad som innebär att Lantmäteriet saknar tydliga incitament till kostnadseffektivisering, säger Ingemar Delveborn, projektledare för granskningen.
Det innebär i sin tur att privatpersoner har svårt att i förväg förstå vad en förrättning kommer att kosta.
Tove Elvelid, verksamhetsområdeschef för Fastighetsbildning på Lantmäteriet, håller till stor del med i den kritik sin riktas mot hennes myndighet.
– Jag är glad över att vi får den här externa granskningen av vår verksamhet. Den bekräftar områden som vi själva uppmärksammat och som vi arbetar på för att förbättra, säger Tove Elvelid.
Hon menar att Lantmäteriet redan jobbar på åtgärder för att klara uppdraget trots kompetensbristen. Det handlar om allt från att jobba mer i team och att bredda rekryteringen genom att anställa och utbilda jurister i rollen som förrättningslantmätare.
– Vi är mitt inne i en utvecklingsresa där många steg återstår. Den här granskningen bekräftar behovet av att vi fortsätter på den resan, säger Tove Elvelid.
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, har länge drivit på att Lantmäteriets verksamhet måste reformeras.
– Regeringen har nu inget val än att skyndsamt se över den föråldrade lagstiftningen som bland annat förhindrar digitalisering. Det måste bli möjligt att använda digitala koordinater framför stolpar i marken, kommenterar Rikard Silverfur.
Riksrevisionens förslag på förändringar ligger delvis i linje med de åtta förslag som föreslog Fastighetsägarna, Byggherrarna och Byggföretagen gemensamt föreslog 2018.
– Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer är väntade. Det är beklagligt att fastighetsbildningen, trots att vi är många som genom åren påtalat reformbehov, fortfarande dras med så grundläggande problem. Vi förväntar oss nu att våra åtta förslag nu genomförs omgående. Det kan inte få fortsätta så här, säger Rikard Silverfur.
