Regeringen har för dålig koll på myndigheter som både bestämmer avgifter och disponerar intäkterna. Det menar Riksrevisionen i en ny rapport.
Lantmäteriet drar årligen in 881 miljoner kronor (år 2023) på avgifter i sin verksamhet. Det utgör 40 procent av myndighetens totala intäkter och placerar dem på plats fyra på listan över myndigheter som har avgifter som de bestämmer storlek på och disponerar intäkter från.
Det vanligaste är att regeringen bestämmer storleken på avgifterna, men Lantmäteriet och 17 andra myndigheter tar ut avgifter som de själva bestämmer storleken på och disponerar. Totalt är det avgifter på 9,2 miljarder kronor om året.
[ Annons ]
På Riksrevisionen ser man en förhöjd risk för ineffektivitet, och har granskat hur regeringen och de ansvariga myndigheterna arbetar för se till att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och med god kvalitet.
Slutsatsen är att regeringens styrning är för svag. Det då man inte omprövar dessa frågor över tid. Riksrevisionen ser det också som en svaghet att myndigheterna inte för en löpande dialog med de berörda företagen om hur tjänsterna fungerar.
– Eftersom risken för ineffektivitet är relativt sett högre i den offentligrättsliga verksamhet där myndigheterna både bestämmer avgifternas storlek och disponerar intäkterna så är det rimligt att regeringen ägnar detta relativt sett större uppmärksamhet i sin styrning. Vår bedömning är att detta inte sker, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Regeringens expertmyndighet är Ekonomistyrningsverket. Riksrevisionen menar att man där behöver växla upp och utöva större tryck på myndigheterna. I rapporten pekar man från Riksrevisionens sida på att det är stor risk att de granskade myndigheterna varken utvecklar sina tjänster eller har ambitionen att sänka kostnaderna.
– Flera branschorganisationer upplever att myndigheter inte lever upp till företagens förväntningar och behov av långsiktighet, transparens och förutsebarhet. Att staten har monopol på de aktuella tjänsterna, och att företagen måste använda dem, gör situationen problematisk, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att:
- löpande följa upp och bedöma om en myndighet bör bestämma avgifternas storlek och disponera avgiftsintäkterna
- stärka styrningen för att säkerställa att myndigheternas avgiftsbelagda tjänster är ändamålsenliga och kostnadseffektiva
- ge uppdrag till berörda myndigheter att följa upp hur tjänsterna fungerar i förhållande till marknadernas och företagens behov.
Ekonomistyrningsverket rekommenderas att:
- ägna extra uppmärksamhet åt de offentligrättsliga avgifter där berörd myndighet både bestämmer storlek på avgiften och disponerar intäkterna
- säkerställa att den årliga redovisningen av den statliga avgiftsbelagda verksamheten i största möjliga utsträckning inte innehåller felaktigheter.
