Publicerat 7 februari, 2017

Riksintresset stort hinder när Stockholm vill bygga

Länsstyrelsen tycker inte att Stockholms stad tar tillräcklig hänsyn till riksintresset när man vill bygga fler bostäder. Något som upprör både stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert och bostadsminister Peter Eriksson.

Stockholms översiktsplan visar hur Stockholm ska utvecklas. Här finns planer på över 100 000 nya bostäder till 2030. I planen finns också planer på hur city ska utvecklas.

[ Annons ]

Nu är översiktsplanen ute på en samrådsrunda och den sannolikt viktigaste remissinstansen Länsstyrelsen har svarat. I sitt svar är myndigheten inte nådig till huvudstadens expansionsplaner. Här finns kritik som att Stockholm inte tagit risken för en höjd havsnivå på tillräckligt allvar; en gräns på 2,25 meter över havsnivån vill Stockholm ha, 2,70 meter anser Länsstyrelsen att det ska vara.

Men framförallt anser Länsstyrelsen att Stockholms stad inte tar tillräcklig hänsyn till riksintresset. Eller som myndigheten själva formulerar det ”rivningar i city sker okontrollerat med kumulativa skadeeffekter på riksintressets modernistiska årsring.”

Något mer prosaiskt uttryckt kan det vara att exempelvis att tillåta en eller två våningar högre hus i City eller att förvandla breda infarter till stadsboulevarder med träd kantade av bostadshus.

Detta får stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) att rasa. Intervjuad i Dagens Nyheter anser han att Länsstyrelsens inte fullföljt sin uppgift att väga olika intressen mot varandra och istället bara agerat utifrån Försvaret och Trafikverkets krav.

– Visst brukar Länsstyrelsen ha synpunkter på olika projekt, men vi brukar komma överens. Det känns som om de vill stoppa Stockholms utveckling och lägga en våt filt över hur staden ser ut just nu, säger Roger Mogert till DN.

Han får medhåll av Bostadsminister Peter Eriksson (Mp) som menar att Länsstyrelsen måste ta mer hänsyn till att staten ska prioritera bostadsbyggande.

Samtidigt är hela systemet med Riksintressen under utredning. Fastighetsägarna lämnade nyligen sitt svar. Organisationen menar att Riksintressena måste bli betydligt färre och täcka en betydligt mindre andel av Sveriges yta. Utredarens uppgift var också att väga bostadsförsörjning i relation till riksintressesystemet och utveckla ett enklare, tydligare, mer överskådligt system. Där anser fastighetsägarna att utredningen helt enkelt inte uppfyllt uppdraget.

– Länsstyrelsen i Stockholms agerande visar med smärtsam tydlighet hur bråttom det är med ett nytt riksintressesystem. Det är närmast parodiskt hur staten använder riksintressen för att stoppa utveckling. I längden äventyras Sveriges konkurrenskraft om städer inte tillåts utvecklas, säger Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige.

För att begränsa det som nu kallas riksintressen föreslår utredningen ett system med olika sorters intressen. Men Fastighetsägarna befarar att det bara riskerar att krångla till det hela ytterligare.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]