Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 27 juni, 2022

Riksbanken kommer få svårt att följa sin räntebana

Vi trodde den var begraven men inflationen vaknade till liv och även Stefan Ingves har tvingats till en helomvändning från nollräntan. Men upp två procent kan leda till recession varnar Tomas Ernhagen.

Den var korsfäst, död och begraven. För evigt förvisad till dödsriket. Plötsligt stod den där en dag, uppstånden från de döda.

Inflationen! Den hade vi ju tagit livet av med en skön blandning av inflationsmålspolitik, globalisering och digitalisering. Den skulle inte återkomma. Men det gjorde den, och det med besked. Först var vi övertygade om att den var övergående, nu är vi mer tveksamma. Fed-chefen James Powell har redan erkänt att han och hans kollegor befinner sig ”bakom kurvan”, vilket på vanlig svenska innebär att de skulle ha höjt räntan för ett bra tag sedan och att de nu måste ta i lite extra för hinna ikapp.

[ Annons ]

Även i Sverige har Stefan Ingves och hans kollegor tvingats till en helomvändning. I februari utlovades låntagarna nollränta till, åtminstone, slutet av 2024. Den 28 april höjdes ändå räntan. Om Riksbankens löfte håller den här gången, kommer räntan att ha höjts till cirka 2 procent någon gång under 2025.

Skälet till helomvändningen är att centralbanks-cheferna, och många andra, inte räknade med att den stenhårda kinesiska pandemibekämpningen skulle slå tillbaka i form av ett obefintligt skydd när viruset ömsade skinn till den betydligt smittsammare omikronvarianten. Den kinesiska ledningen slog till med drakoniska nedstängningar, vilket innebar att utbudsbristen i världen förvärrades.

De flesta insåg inte heller att domedagsreto-riken från Rysslands diktator skulle omsättas i praktisk handling. Förutom det extrema mänskliga lidandet som drabbat den ukrainska befolkningen, har det oprovocerade kriget pressat upp priserna på allt från gas och olja till livsmedel och viktiga metaller.

De höga priserna slår rakt in i företagen, som försöker föra över kostnaderna till sina kunder. För att undvika en 70-talsliknande spiral där priser och löner jagar varandra försöker nu centralbankerna visa beslutsamhet. I USA, där ekonomin går på högvarv, är det kanske ett mindre problem. I Sverige är det knepigare.

Riksbanken har ganska stor tilltro till att hushållen och företagens ska fortsätta att konsumera och investera i god takt, trots de utlovade räntehöjningarna. Jag är tveksam. Skuldsatta hushåll, som redan tyngs av höga kostnader, får det rejält tufft när räntorna höjs. Drygt hälften av bolånestocken löper med tremånadersränta.

Högre räntor kommer alltså att få ett snabbt genomslag på hushållens konsumtion. Om det skulle leda till fallande bostadspriser, vilket är högst troligt, kommer viljan och möjligheten att konsumera att minska ytterligare. I en sådan situation kommer även bostadsproducenterna, som också pressas av höga kostnader, snabbt att dra öronen åt sig.

Riksbanken kommer att få svårt att följa sin egen räntebana, utan att försätta ekonomin i ett recessionstillstånd. Lyckligtvis kommer den nog att slippa det. De stora centralbankernas höjningar kommer att minska efterfrågetrycket i den globala ekonomin och pandemin kommer att släppa sitt grepp om den kinesiska ekonomin och minska utbudsbristerna. Om det inte vore för en galen diktator, skulle vi nog kunna känna oss ganska lugna med situationen.

Tomas Ernhagen

Gör: Chefekonom på Fastighetsägarna Sverige

Mer om:  Född och uppvuxen i Lund. Bor i Stockholm sedan 1994. I botten nationalekonom och auktoriserad finansanalytiker. Innan Fastighetsägarna var Tomas drygt tio år på Riksbanken och har ett mångårigt förflutet som journalist.

Twitter: @TomasErnhagen

Läs fler krönikor av Tomas Ernhagen »

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]