Riksbanken kan bli försiktigare

Med Trump som president räknar marknaden med att konjunkturstimulanser som kommer göra Fed mer försiktig. Det lär även påverka Riksbankens framtida räntebana.

Det amerikanska presidentvalet ligger bakom oss och väljarna gav ett mycket tydligt besked med stora möjligheter för Donald Trump att agera. Det samtidigt som den amerikanska centralbanken Federal Reserve signalerar att ekonomin i nuläget går anmärkningsvärt bra. Det talar allt annat lika för något högre räntor än tidigare förväntat.

Finansmarknadernas reaktioner på valresultatet var både väntade och rimliga i bemärkelsen att den amerikanska börsen samt räntor
steg och dollarn stärktes.

Trump har varit tydlig med att han vill vidta finanspolitiska stimulansåtgärder, till exempel skattelättnader för företagen, som på kort sikt bör stimulera konjunkturen. Högre efterfrågan talar för ett något högre pris och lönetryck samt därmed en försiktigare Fed och högre marknadsräntor. Finansmarknadens förväntningar på en sänkning från Fed i december har minskat och ligger i skrivande stund på drygt 50 procents sannolikhet.

Det samtidigt som den amerikanska ekonomin fortsatt visar motståndskraft och har utvecklats mycket starkare än till exempel euroområdet eller för den delen svensk ekonomi där räntor med längre löptider snarare har fallit sedan valutgången i USA.

Ränteskillnaderna har därmed ökat, vilket är en viktig förklaring till att dollarn stärkts mot flera valutor. Svenska kronan har försvagats, men trots allt hållit emot väl. Det kunde varit värre med tanke på de geopolitiska risker som föreligger och som inte gynnar små valutor. Kronkursen börjar dock närma sig nivåer då den igen hamnar i Riksbankens fokus. Dagens växelkurs lär inte ändra på nästkommande räntesänkning, men botten kan komma att bli något högre än tidigare förväntat.

I våras var Riksbanken orolig för hög inflation, trots att såväl deras som andras inflationsprognoser indikerade att inflationen kunde falla snabbt och under målet. Efter sommaren har Riksbanken svängt till att bli mer påverkad av en svag konjunktur. Svensk ekonomi är i lågkonjunktur och skulle må bra av att styrräntan kom ned till runt 2 procent. Att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,50 procentenheter vid det senaste mötet indikerar att den fick lite bråttom och att pausen i juni var olämplig. Men det talar också för att den fortsätter att sänka styrräntan till åtminstone 2,25 procent som Riksbankens räntebana indikerar.

Fortsatt låg inflation i början av nästa år samt en svag arbetsmarknad har öppnat för att Riksbanken kan komma att sänka styrräntan under 2 procent. Majoriteten av svenska hushåll, men också många företag, lånar kort och är mycket räntekänsliga, vilket slår igenom såväl när styrräntan höjs som sänks. En styrränta under 2 procent kan bli alltför expansiv och bidra till att Riksbanken snabb behöver höja styrräntan igen. Tvära kast är svåra att hantera för skuldsatta hushåll och företag.

Att Fed nu tycks försiktigare kan betyda att även Riksbanken blir det in på nästa år. I närtid lär inte Riksbankens räntebana ändras, utan den sänker i linje med den. Botten kan däremot bli något högre än det som ligger prissatt i marknaden för tillfället. Svenska räntor med längre löptider kan möjligen komma ned något till, då konjunkturen är svag och även ECB är i behov av att sänka styrräntan mer än USA.