Resiliens är förmågan hos ett system att klara av olika sorters störningar och stress. För ett ekosystem, som en skog, kan det handla om att till exempel klara stormar, bränder och föroreningar. Och för ett samhälle om politiska oroligheter eller en naturkatastrof. Här är några exempel på hållbarhetsprojekt.
Detta är den hållbara staden
[ Annons ]
ICLEI* Local Governments for Sustainability, en internationell organisation som stöder kommuner i hållbar stadsutveckling, ställer dessa krav: ”En utveckling som erbjuder grundläggande miljömässig, social och ekonomisk service till samtliga invånare i ett samhälle utan att hota de naturliga, konstruerade och sociala systems existens på vilka denna service beror.”
Med andra ord en stad som är kretsloppsanpassad, som inte slösar med resurserna och där alla invånare kan få sina behov uppfyllda. ICLEI grundades 1990 under namnet International Council for Local Environmental Initiatives.
Nordens största solcellsfasad
Bostadshuset Frodeparken i Uppsala väcker uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. De 675 kvadratmetrarna solceller som klär fasaden beräknas producera 70?000 kilowattimmar per år, vilket ska täcka 60 procent av husets gemensamma fastighetsel.
Den integrerade fasaden av solpaneler är Nordens största. Tekniken, så kallad cigs-teknik, har tagits fram av lokala forskare via utvecklingsbolaget Solibro.
Elbil to go
I bilarnas förlovade land går San Diego i bräschen. Som en del av hållbarhetsprojektet Smart City har staden i dag USA:s enda bilpool med enbart elbilar, Car2Go. 24 000 San Diego-bor är registrerade till bilpoolen, som i november 2013 hade 385 fordon.
Smart i Sydkorea
Att bygga en stad från grunden medför både utmaningar och möjligheter. Sydkoreanska experimentstaden Songdo utnyttjar tekniska innovationer för att styra temperatur och energi, trafik, sophanteringssystem samt återvinning av vatten. Samtidigt är smarta Songdo inte minst en grön stad, byggd kring en stor park och planerad för att invånarna ska kunna promenera till sina arbetsplatser.
Songdo har, enligt brittiska BBC, lockat många familjer och unga par att flytta de 6,5 milen från Seoul, men företagen har inte etablerat sig i samma utsträckning. Under 2014 kommer tre utländska universitet att öppna campus i Songdo, bland annat State University of New York.
På en skateboard mot framtiden
Fastighetsägarna GFR har tillsammans med Brittgården Fastigheter satsat på en skatepark.
– Genom att bidra med detta har vi hjälpt till att skapa en träffyta mellan näringsliv och ungdomar. Och om man så vill, manifesterat vår tilltro till den yngre generationens egna ambitioner, vilja och förmåga, säger Mattias Peterson, Fastighetsägarna GFR.
Ett exempel på hur man som fastighetsföretagare aktivt kan bidra till social hållbarhet i det
samhälle man är verksam, menar Mattias Peterson.
– Det här är åtgärder som kanske inte kan räknas hem förrän om flera år, men det är en investeringstanke och metodik vi känner igen från vår vardagliga fastighetsverksamhet.
Kretsloppshuset som efterliknar naturen
Biomimetik – design som bygger på efterhärmning av olika processer i naturen – har ännu inte fått samma genomslag inom den svenska arkitekturen som i flera andra europeiska länder och USA.
En av de svenska arkitekter som tagit till sig idéerna är Anders Nyquist. Han har ritat ett bostadskoncept, kallat Framtidens hus. Ett hus har redan byggts i Umeå (där man dock inte genomfört alla Anders Nyquists idéer).
Här har han bland annat hämtat inspirationen från termiter, som klarar att hålla konstant värme i sina stackar, trots att savannens temperatur varierar mellan 2 och 40 grader. I Anders Nyquists hus tas luften in via ett rör i marken. På så vis förvärms luften vintertid och kyls sommartid.
Lägenheterna nås via loftgångar som vetter mot det gröna rummet som är husets torg. Växtligheten är mer än bara prydnad, bland annat bidrar grönskan till att rena och syresätta den inkommande luften.
Tanken är att huset inte ska anslutas till avloppsnätet. Avloppsvattnet renas i en biologisk process så att det kan infiltreras eller faktiskt återvinnas i huset.
– Jag menar att det inte längre är hållbart med dagens avloppssystem där 30 procent av vattnet läcker ut ur systemet.
Men ur ett hållbarhetsperspektiv tycker Anders Nyquists att det är lika viktigt att tala om husets sociala visioner.
– Jag vänder mig mot det ”normala” sättet att bygga flerbostadshus där man går in i entrén, tar hissen upp till lägenheten, går in i sin bostad och låser in sig, säger Anders Nyquist.
Här möts och umgås man i tropisk grönska även under vintern.
– Det pratas mycket om social hållbarhet, men man beskriver aldrig hur livet i huset ska fungera, säger Anders Nyquist.
Positiva fotavtryck
Begreppet ekosystemtjänster innefattar de produkter, tjänster och värden som tillgodoses av naturen. Livsnödvändiga gratistjänster som i hög grad har förstörts eller utnyttjats ohållbart genom åren.
Riksbyggen har tillsammans med Sweco tagit fram en metod för att utvärdera ekosystemtjänster – för att mäta påverkan på platsens ekosystem och vad Riksbyggen kan ge tillbaka till platsen.
Utvärderingsmetoden har testats i ”Positive Footprint Housing”, ett forsknings- och bostadsprojekt som Riksbyggen driver tillsammans med Chalmers, Göteborgs universitet och Johanneberg Science Park. Under 2016 ska projektet gå i mål med ett färdigt bostadshus intill Chalmers, byggt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling.
Enligt projektledaren Anders Johansson har metoden eller verktyget lett till en rad åtgärder inom projektet, bland annat för att skapa lösningar för minskat bilåkande och bevarande av natur.
– Som exempel kan nämnas att vi gör ett antal åtgärder för att bevara den fågellokal med hackspettar som bor i området, vilket bidrar till artens fortlevnad och är positivt för människan, säger han i ett pressmeddelande.
Bi-behåll den gröna staden
Var tredje tugga mat du äter är pollinerad av ett honungsbi. Bin och andra pollinerare ser också till att hålla stadsmiljön grön. Då antalet pollinerare har minskat drastiskt världen över ser vi nu en rad motreaktioner.
Stockholmshem har via företaget Bee Urban adopterat bin. Kuporna sköts av hyresgästerna och på sikt räknar Stockholmshem med att de ska ha 250 000 bin i sina kupor.
Åsa Gren är systemekolog vid Beijer-institutet och Stockholm Resilience Center. Tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan utvecklar hon nu verktyg för att få in pollinerarnas behov i stadsplaneringen.
– Det handlar om att se på staden med en humlas glasögon, säger hon till nättidningen Extrakt.
