Renovering – innovativa idéer

Fönsterfilmer som fångar upp energin från solljuset, genomskinligt trä och energiåtervinning av spillvatten. Det är några av de innovationer som är på gång i branschen.

Annons:

Annons:


Foto: Mikael Sjögren

INTEGRERADE SOLCELLER

Att lägga nytt tak är dyrt. Att installera solceller på taket likaså. Men det blir allt vanligare att fastighetsägare kombinerar de två renoveringsåtgärderna och lägger takpannor med integrerade solceller.

Många tror att Teslas och deras omtalade Solar roof kan innebära det verkliga genombrottet. Tesla har emellertid haft svårigheter med att leverera sitt tak, vilket enligt källor till nyhetsbyrån Reuters beror på uteblivna leveranser av solceller. En offert till ett amerikanskt företag läckte emellertid nyligen ut, och avslöjade prislappen på Solar roof. Enligt den kostade Tesla solar roof motsvarande 3 600 kronor per kvadratmeter.

Det finns även svenska företag som tillverkar liknande produkter, som exempelvis Soltech, Lindab, Rustabo, Nyedal och Midsummer, men med en betydligt lägre prislapp.

Foto: KTH

GLASKLART TRÄ

Redan för tre år sedan lyckades forskare på KTH och Wallenberg Wood Science Center ta fram genomskinligt trä, ett billigt och hållbart material med låg densitet, vilket gör träet lätt. Målet är att materialet ska användas för att sänka byggnaders energikostnader och göra dem mer miljövänliga.

Hur gick man då tillväga? Jo, beståndsdelen lignin togs bort på kemisk väg. Därefter impregnerades träet med en transparent polymer med optiska egenskaper som matchar träet.

Under de tre år som gått sedan dess har forskarna utvecklat materialet vidare. Och nu klarar materialet även av att på egen hand reglera den värme som släpps igenom.

Forskarna tillsatte ett energilagrande material till träet, en icke-giftig och biologiskt nedbrytbar polye-tylenglykol (PEG) som kan variera mellan att vara fast och flytande och som kan lagra och ge i från sig stora mängder värme.

Enligt forskarna skulle materialet kunna användas som fönster, kombinerad solcell- och huspanel, vilket skulle möjliggöra att fasaden kan lagra energi samtidigt som den släpper in ljus.

RÄTT ORDNING

Isolera först, och se sedan över uppvärmningen. Annars är risken stor att man får dras med en överdimensionerad anläggning. Glöm inte heller att trimma in värmesystemet för jämn värme i hela huset. Annars kommer en massa överskottsvärme att ventileras bort helt i onödan.

NY PUTS SOM SKA ISOLERA BÄTTRE

Ett nytt projekt på Chalmers utreder och vidareutvecklar lösningar med en ny typ av puts som innehåller aerogelpartiklar.

Forskarna spår att U-värdet (mått på byggnaders isoleringsförmåga) minskar med upp till 70 procent med den nya putsen, och att om tio procent av svenska flerfamiljshus utrustas med aerogelputs skulle energibesparingen hamna på 77 GWh per år.

Detta ska nu bevisas via laboratorieförsök, hygrotermisk modellering och fältförsök. Sedan ska rekommendationer tas fram för hur aerogelputs kan använda i Sverige, genom att bedöma effekten av temperatur, luftfuktighet och alkalinitet samt mekaniska belastningar på livslängden. Fukt- och värmeegenskaper i olika aerogelputs simuleras och mäts i laboratorium och i fält.

ENERGIÅTERVINNING AV SPILLVATTEN

Vattenkonsumtionen i flerbostadshus i Sverige har en energiförbrukning motsvarande 25 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Denna energi borde kunna återvinnas från spillvatten. Tekniken finns, men används inte i någon större utsträckning i Sverige. Anledningen tros vara osäkerhet inför produkter som finns på marknaden.

Därför startades projektet Energiåtervinning ur spillvatten av Beställargrupp Bostäder – Energi-myndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus.

Nu är projektet över och enligt Roland Jonsson, energikonsult på WSP, har många av farhågorna varit grundlösa.

– Tekniken är extremt enkel och funktionell. Jag tycker att alla hållbara fastigheter självklart bör ha återvinning från spillvatten.

Foto: Yen Strandqvist / Chalmers

VÄRMER OM NATTEN

Solstrålar som skiner in genom bostadens fönster värmer även upp rummet, vilket skapar ett jobbigt inomhusklimat varma sommardagar. För att få bukt med det används luftkonditionering eller fläktar, där man i princip bekämpar energi med energi, vilket ger stora energiförluster.

Forskare på Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet kan dock ha en lösning, där en fönsterfilm med en specialdesignad molekyl fångar upp solstrålarnas fotoner och ändrar samtidigt form.

När fönsterfilmen inte tar upp solenergi är den gul eller orange – motsatsen till blått och grönt, det spektrum av solljuset som forskarna har valt att fånga.

Molekylerna fångar energi när solen lyser på den, men i skymningen börjar filmen avge värme, varpå den sakta får tillbaka sin gula färg.

Man har endast genomfört tester på mindre glasskivor.  För att se om tekniken även fungerar i större skala, samt om materialet går att producera kostnadseffektivt sätter man nu igång med tester på större fönster.

Enligt kemisten Kasper Moth-Poulsen, som leder forskningen på Chalmers, är teamet mycket nära ett genombrott.

ALLT I ETT

Det finns lösningar som åtgärdar fönster, fasad och ventilation samtidigt. Här byggs de nya tilluftskanalerna in i tilläggsisolering utanpå fasaden. Det kan vara ett kostnadseffektivt sätt att bygga om till FTX-ventillation samtidigt som man får ett betydligt bättre klimatskal.

Annons: