För ett år sedan tillsatte miljöminister Lena Ek, C, en utredning med uppdraget att kartlägga användningen av bisfenol A (BPA) vid renovering av dricksvattenrör. Resultatet från en av de första analyserna var inte tänkt att offentliggöras, men avslöjades nyligen av tidningen VVS-forum. De flesta resultaten visar på mycket låga halter. Men på några ställen sticker […]
För ett år sedan tillsatte miljöminister Lena Ek, C, en utredning med uppdraget att kartlägga användningen av bisfenol A (BPA) vid renovering av dricksvattenrör. Resultatet från en av de första analyserna var inte tänkt att offentliggöras, men avslöjades nyligen av tidningen VVS-forum.
De flesta resultaten visar på mycket låga halter. Men på några ställen sticker resultatet iväg. Det går att se en klar skillnad, med betydligt sämre resultat där man använt en tvåkomponentsepoxi. Det företag som praktiserade denna metod finns inte längre på marknaden. Numera används inte heller plaster med bisfenol A när tappvattenledningar relinas.
Den lägenhet som uppvisar högst värden har bisfenol A-halter på 1,1 mikrogram per liter i kallvattnet och 60 mikrogram per liter i varmvattnet. Det finns felkällor, som att bisfenol A kan finnas i marknätet innan dricksvattnet kommer till fastigheten.
– Men givetvis är det så att de relinade rören är källan till de halter som vi hittar efter relining, säger Erik Gravenfors på Kemikalie-inspektionen.
Han tycker att resultatet är oroande. I Sverige har vi inget gränsvärde för bisfenol A i dricksvatten.
– I till exempel Tyskland och Frankrike använder man ett gränsvärde på 30 mikrogram per liter. Det är bland annat dessa och liknande frågor som vi kommer att arbeta vidare med i en utredning för att eventuellt landa i någon form av lagförslag i slutändan, säger Erik Gravenfors.
Det skulle i sådana fall kunna få mycket stora konsekvenser för fastighetsägare som låtit relina sina tappvattenrör.
– Om det införs gränsvärden för BPA i dricksvatten, skulle det kunna innebära att fastighetsägare som relinat sina rör är tvungna att medge nedsättning av hyran för att hyresgästerna inte kan dricka vattnet som kommer från kranen. I en förlängning medför det att dessa fastighetsägare kan bli tvungna att byta ut tappvattenrören, säger Line Zandén, jurist på Fastighetsägarna Sverige.
Reliningleverantörerna var mycket övertygande i sina försäkringar att det inte skulle ske några utsläpp av bisfenol A.
– Man måste dricka absurda mängder vatten för att komma upp till EU:s gränsvärde. En vuxen man behöver dricka minst 50 000 liter vatten om dagen, sa Markus Ström, då marknadschef på Nordic Relining, i en intervju med tidningen Bofast.
Men i det värsta exemplet här ovan handlar det alltså om knappa 30 liter, eller en halvliter om man får i sig av varmvattnet, för att nå vad man i Tyskland och Frankrike har som gränsvärde.
Allmännyttiga bostadsföretaget Tranemobostäder fick sina rör relinade av den nu konkursade Nordic Relining 2006.
– Vi har gått ut med skriftlig information till berörda boende. Hittills har jag inte fått några kompletterande frågor kring detta, säger Lizz Wiklund, vd för Tranemobostäder.
Nu gör man en egen provtagning och planerar för en handlingsplan med regelbundet återkommande prover på dricksvattnet. Hittas bisfenol A i dricksvattnet så kommer alla rör att bytas ut.
– Vi har ännu inte gjort en kostnadsberäkning för rörbyte, utan avvaktar provtagning och den nationella utredning som Boverket gör, säger Lizz Wiklund.
Läs även vår artikel ”Reliningsmontörer får eksem och allergier”.