HUI Researchs julhandelsrapport visar att hushållens köpkraft vänder och julhandeln ser ljuset i slutet av tunneln. Samtidigt fortsätter prismedvetenheten att prägla konsumtionen.
Årets julhandel förväntas öka jämfört med det föregående året, men sker i kölvattnet av en ekonomiskt hårt prövande tid som har satt djupa spår i såväl handeln som konsumenterna.
– Räntesänkningar, stigande reallöner och disponibla inkomster som återigen ökar innebär att konsumenternas köpkraft inför julen är större än i fjol. Julhandeln 2024 beräknas omsätta 93 miljarder kronor och har därför rekord i sikte, säger William Lindquist, analytiker på HUI Research.
[ Annons ]
Den positiva ekonomiska utvecklingen har skapat förutsättningar för en ökad konsumtion. Efter en period av besparingar och uppskjutna inköp, har konsumenter nu möjlighet att unna sig. Allt pekar på att köplusten är tillbaka.
– Handeln har lagt den tuffaste tiden bakom sig. Men man bör också komma ihåg att det fortfarande är ett relativt svårt ekonomiskt läge för många familjer, och köpkraften ökar ju inte direkt bara för att riksbanken sänker räntan. Det ger ingen omedelbar effekt, menar William Lindquist.
Sällanköpsvaruhandeln har fått genomgå ett stålbad när konsumenterna hållit hårt i pengarna. Branschen möter en prismedveten konsument och spås en fortsatt negativ utveckling även i årets julhandel.
– Trots ett något ljusare ekonomiskt läge förväntas prisfrågan fortsatt att vara central. Många konsumenter kommer därför att söka maximalt värde för sina pengar och konsumtionen under novembers stora reaperioder spås fortsätta öka på bekostnad av decemberhandeln, säger William Lindquist.
Novemberrean ger även e-handeln ett starkt övertag, där Black Friday förväntas dra in stora summor.
– E-handeln har vuxit kraftigt de senaste åren, och den ökade konsumtionen under november tar ju såklart en del av decembers julhandel, avslutar William Lindquist.
