Istället för dagens ensidiga fokus på fler poliser och strängare straff föreslår Trygghetskommissionen att en så kallad AMP-modell införs. – Det ska dra människor till platser och se till att de stannar kvar, sa ordföranden Fredrik Reinfeldt när han i dag presenterade rapporten.
Trygghetskommissionen tillsattes förra året efter ett initiativ av branschorganisationen Svensk Försäkring. På en presskonferens i torsdags presenterade kommissionens ordförande och förre statsministern Fredrik Reinfeldt sina lösningar på vad de valt att benämna livskvalitetsbrott, alltså de vardagsbrott som kan orsaka otrygghet.
[ Annons ]
Fredrik Reinfeldt menar att den svenska debatten alltför ensidigt fokuserat på gärningsmannen.
– Några säger att rätt sätt är att fånga honom, för det är i regel en han, och skärpa straffen. Andra betonar att ge honom möjligheter i form av utbildning och bostad. Men i grunden handlar det enbart om att fokusera på gärningsmannen, säger Fredrik Reinfeldt.
Istället vill han lyfta den så kallade situationella brottspreventionen, alltså själva brottstillfället och förutsättningarna för att brott ska kunna begås.
En ny modell för att skapa trygga och säkra platser, som kallas Affärs- och MedborgarPlatser, AMP, föreslås. En modell som hämtat tydlig inspiration i BID (Business Improvement District)-modellen, men anpassad till svenska förhållanden.
– Det handlar om att ett ägarskap i det offentliga rummet för att kunna fylla det med den mest kapabla väktare som någon överhuvudtaget känner till – närvarande mammor. Det är betydligt mer verkningsfullt än hur många poliser som helst för att skapa trygghet i ett område, säger Fredrik Reinfeldt.
Han betonade att det är viktigt att bejaka de kommersiella drivkrafterna i ett område.
– Det betyder näringsidkare som vill satsa på att få dit kunder och fastighetsägare som känner för området och som har en drivkraft att öka sina fastighetsvärden. Det ska vi använda för att skapa trygghet, säger Fredrik Reinfeldt.
Detta låter som sagt mångt och mycket som de BID-inspererade samarbeten som redan finns på en rad platser i Sverige. Men Fredrik Reinfeldt betonade att det inte helt är samma sak.
– De BID-samarbeten som finns har varit viktiga eftersom de för in den situationella brottspreventionen. Men den stora skillnaden gentemot AMP är att det inte finns något mandat från kommunen att lämna över användarrätten av området.
Trygghetskommissionen föreslår att ett kunskapscentrum inrättas för att få igång ett AMP-arbete genom att ge stöd och råd till lokala aktörer.
– Vi föreslår att den svenska försäkringsbranschen ska driva detta eftersom vi tror att det kan skapa långsiktighet. I Sverige har satsningar i alltför hög grad drivits i projektform, säger Fredrik Reinfeldt.
Själva AMP-samarbetet ser han kan drivas med en viss del offentlig finansiering som grund.
– Men i huvudsak handlar det om privat finansiering där näringsidkare och fastighetsägare ska betala.
Tittar man utomlands finns på sina håll lagstiftning som reglerar BID. Om en majoritet av näringsidkarna vill gå samman tvingas även de som vill stå utanför, men som kan antas ha lika mycket på att vinna på samarbetet, att vara med och finansiera.
– Vi har diskuterat lagstiftning men tror att det går att lösa på frivillig väg. Men när vi fått upp ett antal piloter så kan det bli mycket väl bli aktuellt att diskutera om det behövs ett lagstiftningsstöd. Men om vi börjar med att försöka få en lagstiftning på plats skulle det ta alltför lång tid, säger Fredrik Reinfeldt.
Trygghetskommissionen tillsattes i juni 2017 på initiativ av branschorganisationen Svensk Försäkring med uppgift att belysa utvecklingen av den anmälda vardagsbrottsligheten och den brottsrelaterade otryggheten samt lägga fram åtgärdsförslag för att bryta den negativa utvecklingen.
Hela rapporten ”Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott” går att läsa här.
