En regnbädd kan minska mängden mikroplast som sprids i naturen med upp till 50 gånger. Det visar en färsk studie av fyra regnbäddar i Göteborg.
Att anlägga olika former regnbäddar är en allt vanligare åtgärd för att hantera klimatförändringar och allt kraftigare skyfall. Det är i många fall också en kostnadseffektiv lösning där VA-system och dagvattenkapacitet är eftersatta.
Men de kan också ge bonusnytta. I Göteborg har förvaltningen Kretslopp och vatten studerat mängden mikroplast i fyra regnbäddar. I regnbäddarna har tio olika typer av mikroplast identifieras. De vanligaste plastmaterialen är PVC, PET och gummi.
[ Annons ]
– Det finns fortfarande osäkerheter kring vilken effekt mikroplaster har på miljön och människors hälsa, men vi vet att det är möjligt att samla in mikroplaster i stadsmiljön med hjälp av regnbäddar, säger Helén Galfi, tidigare dagvattenspecialist på Kretslopp och vatten inom Göteborgs Stad som nu jobbar på Svenska Miljöinstitutet, IVL.
Enligt studien kan en regnbädd minska mängden mikroplast med mellan 10 till 50 gånger.
– Regnbäddar kan vara små, men de kan ha en stor funktion, säger Helén Galfi
De fyra regnbäddarna i studien tar hand om dagvatten frånen kraftigt trafikerad väg i Backa, Bulycke återvinningscentral på Hisingen, parkeringsplatsen vid Kvibergs konstgräsplaner, och ett gångstråk och taket på Kretslopp och vattens kontor i Alelyckan. Högst halt var 3 700 mg mikroplaster per 1 kg jord.
För att förhindra att föroreningar når vattendrag och kustvatten vill Kretslopp och vatten bygga två storskaliga dagvattenanläggningar varje år.
