I statsbudgeten för nästa år ger regeringen Lantmäteriet i uppgift att utreda ”förutsättningarna att beskatta olika former av överlåtelse av fast egendom lika”. Det finns en farhåga att stämpelskatten utökas kraftigt. Fastighetsägarna är kritiska.
Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2021 att Lantmäteriet ska få i uppdrag att ”utreda förutsättningarna att beskatta olika former av överlåtelse av fast egendom lika” och påpekar då att stämpelskatt inte betalas när fastigheter ”överlåts genom fastighetsbildningsåtgärderna fastighetsreglering och klyvning”.
– Vår tolkning är att regeringen vill försöka komma åt det skatteundandragande som kan ske via fastighetsbildning, men det finns en risk att utvidgningen blir mera generell och därmed motverkar man en ändamålsenlig fastighetsbildning, t.ex. inom lantbruket. Skatteundandragande är absolut inte försvarbart men det får inte motverkas med en bredare generell stämpelskatt. Det slår helt fel, säger Ulrika Hansson som är skattejurist på Fastighetsägarna Sverige.
[ Annons ]
Bakgrunden, berättar Ulrika Hansson, är sannolikt en tidigare utredning av den samhällsekonomiska effekten av att sälja fastigheter i paketerad form, det vill säga i bolagsform. Samma utredning analyserade även fastighetsbildning som ett sätt att undkomma stämpelskatt. Utredningen kom fram till att framför allt juridiska personer i områden med höga fastighetsvärden ägnar sig åt skatteundandragande, genom att använda så kallad konstruerad förrättning. Betänkande mötte dock kritik och ledde aldrig till någon lagstiftning. Men nu verkar regeringen alltså åter vilja ta sig an frågan.
Vad skulle skillnaden bli jämfört med idag om regeringens förslag blir verklighet?
– Det blir naturligtvis mycket dyrare att ställa om och ändra användningen av en fastighet. Hur dyrt det blir och vilka slags ombildningar som kommer att omfattas av stämpelskatt vet vi ju ännu inte, säger Ulrika Hansson.
Hur mycket pengar kan man anta att det handlar om, om stämpelskatt ska utgå också på den här typen av åtgärder?
– Stämpelskatten gav år 2018 12,1 miljarder kronor till staten och förväntas ge ytterligare 3,3 miljarder år 2023, enligt regeringens prognos i budgetpropositionen 2021. Eftersom intäkten av skatten har legat ganska konstant de senaste 5 åren kan det tänkas att den prognostiserade intäkten beror på breddningen av stämpelskatten.
Så det här är i praktiken en skattehöjning?
– Ja, absolut. Stämpelskatt är ju just en skatt och inte en avgift och syftet med skatter är att ge intäkter till staten. Vill man bredda uttaget av stämpelskatt är detta en ökad beskattning.
Vad kan det få för konsekvenser?
– Den kommer att fördyra fastighetsbildning och kan få en bromsande effekt. Det är viktigt att skattesystemet inte fungerar som en bromskloss för nödvändig strukturomvandling, säger Ulrika Hansson.
Vad tycker du man bör göra istället?
– Vi tycker att man bör fundera på att slopa skatten helt och hållet. Forskningen visar att stämpelskatt är en riktigt dålig skatt som motverkar rörlighet på bostadsmarknaden. Man bör åtminstone göra den mera neutral. Idag beskattas juridiska personers förvärv hårdare än förvärv som görs av icke juridiska personer. Det är ju en bidragande orsak till att man försöker kringgå skatten, avslutar Ulrika Hansson.
