Mattias Stjernströms ambition är att hela bolaget ska drivas med solel. Foto: Anders Forngren
Publicerat 12 september, 2016

Regeringen velar om solskatten

Sommarens förändring av energiskatten drabbade producenter av solel hårt. Men samtidigt som regeringen nu verkar göra en helomvändning, meddelar man från finansdepartementet att det är ytterst tveksamt om det verkligen går att bli kvitt den förhatliga skatten.

Fastighetsägare kräver långsiktiga förutsättningar

[ Annons ]

Den stora solcellsparken strax intill motorvägsinfarten till Eskilstuna kommer att tas i drift vilken dag som helst. Bostadsbolaget Klara Fastigheters vd Mattias Stjernström har tidigare satsat på solel på det egna kontoret. Ambition var att nu successivt bygga ut för att producera all el som förbrukas i de egna fastigheterna och till bolagets elbilar.

Med en produktionskapacitet på 1 050 kW får anläggningen anses vara relativt stor. Något paradoxalt är det också just storleken som gör att det kan vara dåligt investerade pengar.

Trots mycket hård kritik från bland annat fastighetsbranschen införde regeringen den 1 juli skatt på solenergi. De nya reglerna innebär att juridiska personer, med mer än 255 kW solceller, måste betala energiskatt för den el de inte längre köper när de tillverkar egen solel.

Fastighetsföretagaren Gunnar Forss, en av delägarna i Klara Fastigheter, förklarar att med en 30-årig avskrivning så skulle investeringen vara ekonomiskt försvarbar om än inte lönsam.

– Men då utifrån de förutsättningar som gällde när vi tog beslutet, alltså att vi skulle slippa betala 29,4 öre i energiskatt för vår egen solel, säger Gunnar Forss.

Nu tvingas han istället kalkylera med en sannolik förlust under 30 års tid.

När så regeringen backade och sa att de ska se över skatten jublades det.

Bakgrunden var att EU-kommissionens representation i Sverige menade att man inte skulle skylla skatten på eu, utan att det är fullt möjligt för medlemsländerna att göra undantag för förnybar energi.

Finansminister Magdalena Andersson (S) sa att ”det är jättebra om det är så” och förklarade att hon alls inte var särskilt nöjd med den nya skattelagen hon just varit med om att införa.

I fortsättningen är vår förhoppning att regeringen lyssnar på branschen före, och inte efter, beslut fattas.

– Det är positivt att regeringen nu insett konsekvenserna och backar. I fortsättningen är vår förhoppning att regeringen lyssnar på branschen före, och inte efter, beslut fattas, sa Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige.

Det lät med andra ord som att det bara var en ren formalitet att förpassa den så förhatliga skatten till gömmorna. Men riktigt så enkelt verkar det dock inte vara.

– Egentligen har inget nytt hänt. Arbetet att se över en nedsättning av skatten är något som pågått en längre tid, säger Leif Jakobsson (S) statssekreterare på finansdepartementet.

Men EU-kommissionen har sagt att det är fullt möjligt att göra undantag, varför införa en skatt överhuvudtaget?

– Då måste jag ta det från början, suckar Leif Jakobsson.

0,1 %

av den totala svenska elproduktionen står solelen för (motsvarande siffra för Tyskland är 5,9 procent).

Här följer en tämligen lång redogörelse. I korthet går den ut på att skattereglerna snarast införts i defensivt syfte. Svensk Fjärrvärme, Svensk Energi och Norsk Energi har hotat med att gå till EU-kommissionen med en anmälan om att skattelättnader till solkraft snedvrider konkurrensen. För att slippa den processen valde regeringen, om än motvilligt, att införa skatten. Risken hade annars varit stor att enskilda bolag hade blivit återbetalningsskyldiga.

– Det som nu diskuteras i media är två helt olika saker. Även om energiskattedirektivet tillåter undantag så slår statsstödsreglerna undan det, säger Leif Jakobsson.

Men ni kommunicerade alltså inte med EU-kommissionen inför regeländringen?

– De ger inga svar innan man presenterat ett skarpt förslag.

Men kanske är det utifrån kommissionens uttalande ”läge att syna korten” och skicka in en ansökan om att helt och hållet skattebefria solel, resonerar Leif Jakobsson.

– Men jag tror att det kommer bli svårt och inte minst är det en process som tar tid. Jag bedömer att det är en framkomligare väg att istället försöka få ner skatten till en så låg nivå som möjligt. Vi arbetar nu med båda spåren parallellt.

Gunnar Forss suckar. Han menar att regeringen ägnar sig åt pamflettpolitik. Det görs storvulna utfästelser, men finns ingen plan för genomförande.

– Det viktigaste är att kunna lite på vilka regler som ska gälla. Om det är fel ekonomiska förutsättningar väljer jag helt enkelt att inte investera. Nu ändras förutsättningarna hela tiden.

Just nu bygger han bostadsrätter i Täby.

– Där hade vi gärna satsat på solceller. Men det är ingen mening att göra det. Det blir fullständigt omöjligt att i den ekonomiska planen redogöra för de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna, säger Gunnar Forss.

Fotnot: Mindre anläggningar (under 255 kW) slipper skatt. Detta ses som ett så kallat administrativt undantag där det helt enkelt är för olönsamt att administrera en skatt.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]