Kan staten bidra med mark till bostadsbyggande? Bostadsministern har gett uppdrag till att se över möjligheterna. En tidigare utredning kom fram till att cirka 21 000 lägenheter kan tillkomma, men pekade också på stora svårigheter.
I regeringens bostadspolitik ligger mycket av fokus på att mer mark ska bli tillgängligt för bostadsbyggande. Den mesta byggbara och intressanta marken finns hos kommuner och privata ägare. Men bostadsminister Andreas Carlsson har nu gett ett uppdrag att undersöka möjligheterna till avyttring av statlig mark runt om i landet.
Det blir Ingrid Eiken som måndag den 25 mars ska påbörja uppdraget. Hon slutade som generaldirektör på SFV, Statens fastighetsverk, i februari och har säkert bra insyn i frågan eftersom SFV förvaltar 6,5 miljoner hektar mark vilket motsvarar en sjundedel av Sveriges yta. Nu är det till allra största delen skog- och fjällområden i Norrland.
Frågan om att använda statlig mark till bostäder har utretts tidigare. Det var 2017 då den dåvarande bostadsministern Peter Eriksson, MP, under regeringen Löfven, tillsatte utredningen ”Bostäder på statens mark – en möjlighet?” SOU 2017:71.
I den gör utredarna en inventering av statens fastigheter som kan vara lämpliga för bostadsbyggande och kommer fram till att det kan finnas 65 fastigheter/markområden där uppskattningsvis cirka 21 000 bostäder skulle kunna byggas på de aktuella fastigheterna. Det är fastigheter som ägs av statliga myndigheter: Statens fastighetsverk (SFV), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Trafikverket, Akademiska hus AB, Jernhusen, Specialfastigheter AB och Sveaskog AB.
Men utredarna pekade även på att det kan vara dyrt och svårt att bygga på gamla spår, förorenad mark eller områden som ägs av Försvarsmakten där det kan finnas oexploderad ammunition.
En annan fråga är även vilket pris som ska sättas. Prissättningen bör vara marknadspris även om en kommun köper av staten. Det finnas även, påpekar utredarna, ett motstånd från statliga myndigheter att sälja mark: ” Om till exempel SLU överlåter en fastighet och det uppstår ett överskott, måste överskottet som huvudregel återföras till statskassan”, skriver man.
Av de ursprungliga 65 fastigheterna är det idag 20 kvar som kan kan anses värdefulla för bostadsbyggande och där eventuellt statlig myndighet och kommun kan komma överens. Samordnaren, Ingrid Eikens uppgift blir att undersöka och underlätta det. Dessutom ska hon ta reda på om det finns fler statligt ägda fastigheter som är lämpliga för bostadsbyggande.
Samordnaren, ska senast den 30 september 2024 lämna en skriftlig delredovisning av uppdraget och en slutredovisning senast den 30 september 2025.