Plast leder till stora klimatutsläpp och nedskräpning, och dessutom återvinns för lite plast. Därför har regeringen beslutat om Sveriges första nationella plasthandlingsplan, som även inbegriper byggsektorn.
Sammanlagt 55 åtgärdspunkter finns med i de fyra fokusområden som finns med i regeringens strategi för cirkulär ekonomi, anpassade efter plastområdet. Bland annat ska plastförpackningar från år 2030 innehålla minst 30 procent återvunnen plast. Likaså ska fler plastförpackningar bli återvinningsbara.
– Den är ett stort steg i omställningen till en cirkulär ekonomi, sade klimat- och miljöminister Annika Strandhäll på måndagens presskonferens.
[ Annons ]
Då meddelade hon också att regeringen uppdragit åt Boverket att utveckla arbetet med omställningen i byggsektorn. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet står byggande och konstruktion för 20 procent av plastanvändningen i Europa, vilket gör att byggsektorn är det näst största användningsområdet för plast, efter förpackningsindustrin.
Plasthandlingsplanen är efterlängtad av en rad forskare, bland annat Fredric Bauer, som forskar om hållbar omställning av industrin vid Lunds Tekniska Högskola. Eftersom uppdraget än så länge är i sin linda (Boverket ska först skapa arbetsgrupper och analysera uppdraget) kan han inte kommentera det, men tycker att byggbranschen är viktig att adressera när man tar ett helhetsgrepp om plastfrågan.
– Sektorns ansvar handlar om flera frågor, både att undvika ett onödigt användande av plast där det skulle kunna gå att undvika, designa och använda produkter som går att återvinna och kan tillverkas av återvunnet material, samt att sortera ut använd plast till återvinning vid såväl nybyggnad/nyinstallationer som rivningar, säger Fredric Bauer.
Några av de åtgärder som byggbranschen skulle kunna genomföra är bättre sortering av emballage, samt hantering av installationsspill av profiler, trummor och rör av plast.
– Det har visat sig vara möjligt att förbättra för att återvinna, det har till exempel undersökts och visat sig vara framgångsrikt i projekt som Repipe. Enskilda företag som Tarkett har också visat att det går utmärkt att återvinna både spill och utrivet plastmaterial från golv.
En annan sak är att om man sorterar bort plast så blir det mindre plast att bränna i fjärrvärme. Kan det därmed bli dyrare för fastighetsägarna och deras hyresgäster?
– Det kommer under överskådlig tid att finnas avfall som vi inte vill återvinna, för att det är farligt eller innehåller skadliga tillsatser, och där det bästa sättet att hantera det är genom förbränning. Så jag ser inte att avfallsförbränningen på kort sikt kommer elimineras, även om vi gör allt vi kan för att öka återvinningen.
Fredric Bauer kan tänka sig ett eventuellt framtida krav på att anläggningar som bränner avfall med en fossil andel (plast) eller fossila bränslen (olja) ska avskilja och lagra sin koldioxid genom CCS, vilket skulle kunna ge en viss kostnadsökning.
– Det finns också på många platser goda möjligheter att öka utnyttjandet av industriell restvärme, så jag ser inte något direkt hot mot fjärrvärmen eller dess användare. Fjärrvärmen kommer även fortsättningsvis vara en viktig del av energisystemet, inte minst eftersom det har god flexibilitet och kan utnyttja olika typer av energikällor.
