Så har regeringen och bostadsminister Mehmet Kaplan äntligen presenterat sin vision för hur bostadsmarknaden ska utvecklas – målet är att 250?000 nya bostäder ska byggas fram till 2020 och bristen på bostäder därmed lindras. Det är naturligtvis både lovvärt och nödvändigt att regeringen vill skapa förutsättningar för fler nybyggda bostäder, men samtidigt är det långt […]
Så har regeringen och bostadsminister Mehmet Kaplan äntligen presenterat sin vision för hur bostadsmarknaden ska utvecklas – målet är att 250?000 nya bostäder ska byggas fram till 2020 och bristen på bostäder därmed lindras. Det är naturligtvis både lovvärt och nödvändigt att regeringen vill skapa förutsättningar för fler nybyggda bostäder, men samtidigt är det långt ifrån tillräckligt för att lösa de problem som finns på bostadsmarknaden.
Allt fler känner nu av de strukturproblem som den svenska bostadsmarknaden dras med. Omfattande bostadsbrist inte bara i Stockholm, Göteborg och Malmö, utan också i alla större universitets- och regionstäder. Men även mindre orter som vi vanligen förknippar med utflyttning och tomma bostäder har idag brist på hyreslägenheter.
Istället för att lyssna på branschen väljer regeringen att återanvända en gammal metod.
Samtidigt som bostadsbristen tilltar ligger nyproduktionen av bostäder på den högsta nivån sedan 1990-talet. Förra året färdigställdes 36?000 lägenheter. I år väntas tillskottet bli 40?000 nya bostäder. En ökning med mer än 10 procent på enbart ett år. Ett faktum som regeringen helt tyckts ha missat. Men för oss som verkar på den bostadspolitiska arenan är det inget märkligt. Nyproduktionstakten styrs nämligen av konjunkturen och inte av tillfälliga ekonomiska stöd.
I ett läge med en boomande byggbransch väljer regeringen att lägga fram ett subventionspaket på 3,2 miljarder för att stimulera byggandet av små och billiga hyreslägenheter. En satsning som ter sig illa genomtänkt, inte bara för att den kommer i ett läge när nyproduktionen är den högsta på 25 år och byggbolagen har svårt att hitta rätt kompetens, utan också för att det är ett stöd som branschen inte efterfrågar.
Brist på finansieringsmöjligheter är inte ett hinder för bostadsbyggande idag. Det är istället brist på mark i rätt läge med tillgång till bra kommunikationer som är ett hinder för ökad nyproduktion. Här har regeringen en unik möjlighet att stimulera bostadsbyggandet genom att investera i infrastruktur och utbyggda kommunikationer. Satsningar som skulle ge stor effekt på bostadsbyggandet, eftersom det ökar utbudet av attraktiv mark.
Men istället för att lyssna på branschen väljer regeringen att återanvända en gammal metod för att tillfälligt försöka stimulera utbudet av bostäder. En metod som inte kommer fungera den här gången heller.
Det är naivt att tro att ett riktat byggstöd till de dyraste bostäderna, nyproducerade lägenheter i de mest efterfrågade områdena, skulle ge dem som har störst behov av boende tillgång till det. Nybyggda bostäder kommer nämligen alltid vara dyrare än begagnade. Men stimulera rörlighet i bostadsbeståndet är inget regeringen talar om.
Tyvärr är bristen på målfokus något som karaktäriserar regeringens övriga åtgärder för att öka utbudet av bostäder. Senast manifesterat i form av sänkta krav för utomhusbuller, men endast för mindre lägenheter upp till 35 kvadratmeter. Trots att det endast ger en begränsad effekt på bostadsbyggandet, jämfört med att generellt sänka kraven för utomhusbuller.
Regeringen försöker lappa och laga med en mindre åtgärd här, en annan där, utan att se om det verkligen leder till fler bostäder. Det är inte en genomtänkt bostadspolitik och gör att regeringen gång på gång missar målet – att skapa förutsättningar för en välfungerande bostadsmarknad.
Om regeringen verkligen menade allvar med att de vill öka antalet tillgängliga bostäder skulle den till exempel kunna lansera en bred översyn av bostadspolitiken i vårbudgeten med syfte att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre, en åtgärd som skulle kunna ge ett tillskott på 40 000 bostäder enligt Boverkets beräkningar. Men inte heller den chansen tog regeringen. Tyvärr innebär det att regeringen återigen missar målet.
Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige
Reinhold listar:
- Nu har finansministern gett Företagsskattekommitténs förslag bakläxa. Det kan vi på Fastighetsägarna ta en del av äran för.
- Har studerat bostadshyresmarknaden i Wien. Avskräckande exempel på när ickesubventionerat boende reducerats till ett komplement, i stället för tvärtom.
- Längre dagar, varmare, mer jogging och orientering. I like.