I den nya utredning som ska leverera förslag på lagstiftning för Sveriges klimatanpassning ges fastighetsföretagen en tydligare roll än hittills.
Regeringen tillsätter nu en statlig utredning med uppdrag att effektivisera klimatanpassningsåtgärder. Det handlar om en bred översyn avlagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet och tydliggöra både ansvarsfördelning och finansieringsmodeller
– Det krävs mycket bättre samarbete mellan bland annat myndigheter, kommuner och fastighetsägare. Vi behöver också ta fram ny lagstiftning för att förtydliga både ansvarsfördelningen och finansieringsmodeller för att kunna effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet, så att det kan genomföras i snabbare takt, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
[ Annons ]
Vi behöver gå från ord till handling och utredningen är ett bra steg på vägen.
Genomgående vill man från regeringens sida skapa tydligare samordning mellan klimatanpassning och krisberedskap. Man betonar att krisberedskap stärks av att exempelvis infrastruktur och vattenförsörjning är robust även i ett förändrat klimat.
– Det är bra att regeringen ser behov av effektiv klimatanpassning av samhället. Vi behöver gå från ord till handling och utredningen är ett bra steg på vägen. Samtidigt har frågan utretts flera gånger tidigare och det är därför angeläget att utredningen ser på klimatanpassning ur ett bredare perspektiv än bara som en VA-fråga, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
I kommittédirektivet läggs stor vikt på komma tillrätta med de hinder som idag finns för att fastighetsägare ska kunna genomföra klimatanpassningsåtgärder, med eller utan stöd från kommunen. Dels handlar det om en genomgång av nuvarande lagstiftning, där tidigare utredningar uppmärksammat att det finns oklarheter i situationer där det krävs klimatanpassningsåtgärder, men där den som ska vidta åtgärden saknar rådighet, eller där det krävs att flera fastighetsägare samarbetar om åtgärden.
Inte minst ska utredaren föreslå nya finansieringsmodeller. I dag finns det begränsade möjligheter att fördela kostnaderna på andra fastighetsägare och exploatörer som eventuellt drar nytta av de åtgärder en enskild fastighetsägare genomför. Som exempel nämns att det kan handla om att anlägga grönytor eller en våtmark för att kunna bromsa vattenmassor uppströms eller olika typer av tekniska lösningar.
– Vi har förhoppning att utredningen tydligt definierar lagstiftning, processer och finansieringsmodeller som ger kommuner mandat att i samråd med fastighetsägare genomföra strukturella klimatanpassningsåtgärder, samtidigt som man beaktar fastighetsägares äganderätt, säger Rikard Silverfur.
Han tycker att det är positivt att regeringen tydligt markerar att även näringslivet måste involveras i klimatanpassningsarbetet.
– Fastighetsägare påverkas varje dag av klimatfrågor och det är därför mycket bra att regeringen vill involvera företagare i klimatanpassningen av samhället. En viktig del för att detta ska fungera i praktiken är att det finns forum där fastighetsägare och kommuner kan mötas för att diskutera och koordinera klimatanpassningsprojekt, säger Rikard Silverfur.
Regeringen har utsett Johan Hjalmarsson till särskild utredare, som i april nästa år ska lämna sina förslag.
Johan Hjalmarsson är sedan 2022 tekniskt råd i Mark- och miljööverdomstolen. Tidigare har han inom regeringskansliet arbetat med PBL-frågor och varit stadsarkitekt i tre kommuner. Johan Hjalmarsson var huvudsekreterare i Översiktsplaneutredningen, utredningssekreterare i Plangenomförandeutredningen.
