Det krävs mer än reformering av hyressättningssystemet för att förändra bostadsmarknaden. Den slutsatsen drar Kathleen Scanlon som studerat avregleringar i den privata hyressektorn i olika europeiska länder.
Under Bokriskommitténs andra seminarium diskuterades hyresmarknaden i andra europeiska länder. Experter på tyska och brittiska marknaden beskrev ländernas situation och utmaningar.
[ Annons ]
Christian Weise, från EU-kommissionen, inledde morgonens seminarium med att beskriva kommissionens syn på den svenska bostadsmarknaden och dess utmaningar. I sitt anförande lyfte han kommissionens oro för de svenska hushållens skuldsättning och riskerna för ekonomisk instabilitet på grund av brist på bostäder och ineffektivt utnyttjande av befintligt bestånd.
– EU-kommissionen vill se en integrerad lösning på den svenska bostadsmarknaden, med ett mer flexibelt hyressättningssystem. Samtidigt som ni inte får förlora konsumentskyddet, sa Christian Weise och avslutade sin presentation med att uppmana branschen till mer ”action”.
På den tyska bostadsmarknaden har konsumenterna genom lagstiftning ett starkt konsumentskydd. Och enligt professor Michael Voigtländer, från The Cologne Institute for Economic Research i Köln, är det väldigt svårt för en tysk fastighetsägare att bli av med en hyresgäst. Den tyska marknaden består till två tredjedelar av privata fastighetsägare som äger en eller ett par fastigheter.
– Tyskland är en nation av hyresgäster och att hyra är inte en fråga om inkomst. Även personer som skulle ha råd att köpa sitt boende väljer ofta att hyra istället.
Den tyska hyresrättslagen är enligt Michael Voigtländer väl balanserad mellan fokus på ett starkt konsumentskydd och bra avkastning till fastighetsägare, och har enligt Voigtländer lett till en jämn prisutveckling på marknaden. Befintliga hyresgäster får hyreshöjningar antingen enligt index eller jämförelse med övriga hyror i samma område. När det gäller nya hyresgäster har fastighetsägaren större frihet att sätta hyran, men där efter följer hyreshöjningarna samma modell.
Avregleringar, eller omregleringar, ger inte nödvändigtvis en ökad andel hyresbostäder.
Kathleen Scanlon
Kathleen Scanlon, från London School of Economics, har studerat hur avregleringar och regleringar påverkat den privata hyressektorn i flera olika europeiska länderna och konstaterade att i sedan åttiotalet har det skett stora förändringar i hyresregleringssystemet i de flesta länder, medan det i Sverige skett mycket lite.
– Men det som är intressant att se är att avregleringar, eller omregleringar, inte nödvändigt ger en ökad andel hyresbostäder.
England var det enda av fem länder där minskade regleringar lett till en ökad storlek på den privata hyressektorn. Kathleen Scanlon sa också att det svenska unika hyressättningssystemet gör det svårt att implementera policyer från andra länder.
– Innan ni förändrar så prata med alla aktörer och ha klart för er vad ni vill uppnå med en förändring.
Bokriskommittén, som nu fortsätter sitt utredningsarbete och kommer ha en färdig rapport i juni i år, håller med Scanlon och skriver ”åtgärder som riktar in sig enbart på en reformering av hyressättningssystemet förefaller inte vara tillräckliga för att främja hyesbostadsmarknadens utveckling”. Istället menar de att flera åtgärder krävs för att förändra bostadsmarknadens funktionssätt.
Läs mer om EU-kommissionens analys av den svenska bostadsmarknaden i rapporten ”Macroeconomic Imbalances Sweden 2014”
