[ Annons ]

Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 13 januari, 2022

Ränteuppgången är redan prissatt

Vi har några månader då inflationen kommer att vara hög, till och med mycket hög, men framåt sommaren borde läget vara annorlunda om centralbankerna gör sitt jobb, skriver Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Efter en brutal ekonomisk nedgång under tidig vår 2020 såg vi en nästan lika snabb återhämtning under senvåren. Världshandeln är tillbaka sedan länge och global BNP ligger över förkrisnivåer. Samtidigt fortsätter centralbanker och regeringar att stimulera massivt, vilket driver på en redan hög efterfrågan.

Till det ska läggas ett begränsat utbud då följdeffekter efter pandemin fortfarande ger fraktproblematik samt brist på arbetskraft. När efterfrågan är hög och utbudet begränsat stiger priser. Jag hör nu allt fler som argumenterar för att det inte längre går att säga att pristrycket är tillfälligt. Jag menar att det fortfarande är en hel del som beror på pandemin och en alltför expansiv politik.

[ Annons ]

Smitta och nedstängningar men också en mycket hög efterfrågan har drivit upp fraktpriser. Amerikanska hamnar har till exempel aldrig lastat så mycket som de gör nu. Priset tycks dock ha passerat toppen då fraktpriser från Kina till USA har fallit med 25 procent. Sannolikt dröjer det inte alltför länge innan också priserna från Kina till Europa dämpas. Vi ska dock räkna med höga priser så länge konjunkturen är stark.

Även råvarupriser lär vara höga så länge efterfrågan är stor. I Kina har emellertid en mer dämpad kreditgivning satt avtryck i konjunkturen. Det är välkommet att flera centralbanker följer efter och det vore önskvärt att även Riksbanken gjorde så. Sannolikt har såväl globala tillväxttal som förväntningsindikatorer toppat och räntan passerat botten.

När priserna för insatsvaror och frakt rusar finns det en viss acceptans för att skicka prisökningarna vidare. Det blev tydligt i början av innevarande år då producentpriserna stack iväg. Att höja priset mot slutkund är däremot ofta svårare då konsumenter är lättrörliga och konkurrensen är hård.

Nu tycks dock pristrycket till viss del spilla över även i konsumentledet och möjligen är acceptansen för prisökningar större efter pandemin. Vi har längtat länge efter att kunna gå ut och köpa tjänster och är därmed beredda att betala lite mer, samtidigt som det finns viss förståelse för att brist ger högre priser även på varor.

För att inflationen ska bestå räcker det dock inte med att restauranger, hotell och andra höjer priserna. De måste även fortsätta att göra det kontinuerligt. Detsamma gäller för elpriser och andra varor som stigit i pris. Att konsumenterna accepterar det i längden utan att efterfrågan påverkas är mindre sannolikt.

Att centralbanker inte byter fot och minskar stimulanserna när överhettningen blir allt mer påtaglig är inte heller sannolikt. Räntor stiger, efterfrågan dämpas och följdeffekter från pandemin klingar av. Vi har några månader då inflationen kommer att vara hög, till och med mycket hög, men framåt sommaren borde läget vara annorlunda om centralbankerna gör sitt jobb.

För fastighetsmarknaden är räntan central och det biter när den går upp. Å andra sidan är fastigheter en stabil tillgång när inflationen är hög. Vad som väger tyngst beror ofta på skuldsättningen i företaget, men bolag som har koll på den bör inte oroa sig allt för mycket. Den ränteuppgång som förväntas är nämligen redan prissatt i marknaden.

Annika Winsth

Gör: chefsekonom på Nordea

Mer om: Efter studier i Lund anställdes hon på finansdepartementet och gick därefter till Nordea 1994. Sitter i styrelsen för Lunds universitet samt i styrelsen för Utrikespolitiska Institutet.

Twitter: @annikawinsth

Läs fler krönikor av Annika Winsth »

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]