[ Annons ]

Publicerat 27 april, 2012

Dunkla budskap från Riksbanken förvirrar

Hög arbetslöshet, hackande industri- och tjänsteproduktion, en snål finansminister, tok-höga lånemarginaler, urstark krona och oroväckande låg inflation. Lägg därtill att orosvindarna i eurozonen börjat blåsa rejält igen och det borde vara upplagt för en räntesänkning. Men icke. Vid sitt möte i april lämnade riksbanksledningen räntan oförändrad och klargjorde att nästa steg blir en höjning. Riksbanken […]

Hög arbetslöshet, hackande industri- och tjänsteproduktion, en snål finansminister, tok-höga lånemarginaler, urstark krona och oroväckande låg inflation. Lägg därtill att orosvindarna i eurozonen börjat blåsa rejält igen och det borde vara upplagt för en räntesänkning.

[ Annons ]

Men icke.

Vid sitt möte i april lämnade riksbanksledningen räntan oförändrad och klargjorde att nästa steg blir en höjning. Riksbanken hänvisar dunkelt till ekonomiska ljusglimtar. Sådana går alltid att finna. Problemet just nu är att de djupa skuggorna dominerar totalt.

Det dunkelt sagda brukar vara det dunkelt tänkta. Eller är det så att riksbanksledningen inte berättar hur den tänker? Officiellt ska Riksbanken se till att inflationen över tiden landar runt två procent. Men givet att detta kan klaras, ska Riksbanken också stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög syssel­sättning.

I dagsläget skulle räntan kunna sänkas en bra bit utan att hota inflationsmålet. Att så inte sker kan bero på att majoriteten i riksbanksledningen har ett lägre mål än de officiella två procenten för ögonen när räntebesluten fattas. Historien antyder detta. Sedan millennieskiftet har den genomsnittliga inflationen legat runt 1,5 procent.

Tillväxten och sysselsättningen har därigenom blivit lägre än vad de skulle ha varit om inflationsmålet nåtts.

Under de senaste åren har jag oftast tyckt att 3-månadersräntan varit det bästa alternativet för låntagare. Om jag vore helt säker på att det var det officiella inflationsmålet som gällde, skulle jag fortfarande tycka så.

Riksbankens dunkla resonemang gör mig dock osäker, och den osäkerheten gör den kortaste räntan mindre fördelaktig. Därför blir mitt råd det gamla klassiska; dela upp lånet på olika löptider.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]