[ Annons ]

Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 15 december, 2020

Räkna med uppstuds i ekonomin

Med tydliga signaler om ett vaccin och normalisering av ekonomin räknar Annika Winsth med att vi får ett tydligt ekonomiskt uppstuds när vi väl är ute ur restriktionernas tid.

Det har börjat rycka i långräntorna efter en mycket lång period med fallande räntor. Förklaringar är att vi fått en ny amerikansk president, om än inte på plats så vald, men framför allt signaler om vaccin i närtid.

Annars har ”low for long” och till och med ”low for ever” länge varit mantrat. Räntenivåerna var låga långt innan pandemin. Expansiv penningpolitik i stora delar av världen, på flera håll allt sedan finanskrisen, och sedan en global avmattning under 2018–2019 fick långräntor att krypa ned till historiskt låga nivåer. När sedan pandemin kom öppnades vallgravarna och centralbankernas redan expansiva politik exploderade.

[ Annons ]

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve reflekterade till och med över möjligheterna att inte bara kontrollera den korta räntan utan att även agera för att låsa den långa räntan på låga nivåer.

Ett vaccin ändrar inte allt, men ändå väldigt mycket. För finansmarknadens aktörer räcker det med hyfsat säkra signaler om att vaccin är inom räckhåll för att de ska börja agera.

Det är delvis det vi ser redan nu i aktiemarknaden, men även i räntemarknaderna. Inte heller företag och hushåll väntar in att alla är vaccinerade eller viruset är utrotat, utan långt innan lär vi se positiva efterfrågesignaler och konjunktureffekter.

Sannolikt vaccinerar vi riskgrupperna först. I takt med att det blir klart kan övriga börja bete sig mer normalt.  Jag skulle bli förvånad om det ekonomiska läget inte är bättre i maj nästa år än vad det var i år. Och sen minns ni hur det var under sommaren och tidig höst när livet öppnades upp alltmer.

Skillnaden nästa vår är att då kan vi förhoppningsvis utgå ifrån att vi inte ska förvänta oss en likande höst som denna då många hunnit vaccineras alternativ blivit immuna.

Eftersom pandemin var en extern chock och inte kom i kölvattnet av balansräkningsproblem kan vi räkna med ett tydligt ekonomiskt uppstuds när vi väl är ute ur restriktionernas tid. Kina tycks redan vara där då de har hanterat en andra smittspridningsvåg och ekonomin väntas växa runt två procent i år.

Till det ska läggas att president Biden oavsett om han får majoritet i senaten eller inte kommer att stimulera ekonomin. Paketet blir klart mindre om han inte får majoritet, men det kommer stimulanser.

Den dagen Fed inser att konjunkturen är på fötter igen finns det inte längre något skäl att trycka ned långräntorna på rekordlåga nivåer. För Europa där den ekonomiska återhämtningen lär ta längre tid kan vi förvänta oss att ECB inte är lika generös om att släppa upp räntorna. Särskilt inte som många länder är högt skuldsatta.

Men räntor som i utgångsläget var extremt låga behöver inte bli särskilt höga för att den procentuella ökningen blir stor. I branscher där räntekänsligheten är stor, så som fastighetsmarknaden, kan det vara klokt att reflektera över det
redan nu.

Annika Winsth
har varit chefsekonom på Nordea sedan 2008 och sitter i styrelsen för Lunds universitet samt i styrelsen för Utrikespolitiska Institutet.

Annika Winsth

Gör: chefsekonom på Nordea

Mer om: Efter studier i Lund anställdes hon på finansdepartementet och gick därefter till Nordea 1994. Sitter i styrelsen för Lunds universitet samt i styrelsen för Utrikespolitiska Institutet.

Twitter: @annikawinsth

Läs fler krönikor av Annika Winsth »

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]