Debatten om hur bostadsbyggandet ska öka är onekligen het. Men Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL, ogillar när man slår varandra i huvudet med enkla förklaringar. Det är inte i lagstiftningen de största hindren sitter. Det går att öka byggandet utifrån dagens förutsättningar, menar hon.
Men det tar trots allt lång tid att få fram detaljplaner.
– Visst händer det att det krånglas till och tar onödigt lång tid. Men i genomsnitt tar det faktiskt inte mer än ett till två år. I vår rapport ”Så löser vi bristen på bostäder”, kunde vi visa att det ofta dröjer mer än två år innan byggherren sätter spaden i marken där kommunen planerat för flerbostadshus. Längre tid än det tar för kommuner att arbeta fram en detaljplan alltså.
Jo, men det är väl det andra stora problemet – att bolagen bygger etappvis?
– Jag vänder mig mot att det ibland framstår som att byggherrarna gör detta mer eller mindre av illvilja. Det är ju egentligen ganska självklart. Byggföretagen ska leverera så mycket vinst som möjligt. Då är det dumt att bygga för mycket på en gång. Dessutom är kommunen och byggherren ibland helt överens om att det är bra att bygga etappvis.
Men vad ska då kommunerna göra för att öka trycket?
– Ett sätt är att dela upp marken så att inte en ensam byggherre sitter på allt. Då blir det istället en konkurrens om att komma igång att bygga och sälja sina bostadsrätter. Eller så kan kommunen villkora markköpet. Är inte bygget igång inom vis tid går marken till någon annan. Eller tidsbegränsa hur länge detaljplanen ska gälla.
Men då krävs det väl att bolagen bygger till en lägre kostnad så att det blir det billigare att bo?
– Den kopplingen är egentligen ganska svag. En bil blir inte billigare om tillverkaren kommer på ett smartare sätt att tillverka den. De säljer till det pris folk är villiga att betala. Samma sak på bostadsmarknaden.
Hur ställer du dig till de 22 punkter som bostadsministern presenterade i våras?
– Det finns en hel del bra där. Men det borde vara med en punkt om att begränsa riksintressena. Som det är nu paxar myndigheter områden på kartan, för att kanske längre fram kunna utnyttja dem. Sätt ett slutdatum! Om myndighetens planer inte har realiserats så får de söka om på nytt. Men återigen; det är inte i de stora reformerna som pudelns kärna ligger.
Så vad kan då göras för att öka takten?
– En viktig faktor är att visa politiskt ledarskap. Ett kommunalråd som är tydlig med att det är viktigt att bygga, som förklarar varför och sätter press på sina tjänstemän kan faktiskt spela en stor roll. Sedan handlar det mycket om att öka samarbetet mellan olika aktörer.
Hur gör man det?
– Förståelse hos fler för de ofta komplexa sambanden skulle hjälpa. När kommunerna ska rekrytera och ställer krav på erfarenhet av att ha arbetat i en politiskt styrd organisation stänger det viktig kompetens ute. Stryk det! Det kan ha minst lika stort värde att ha jobbat i ett företag som har varit motpart i en förhandling.
Men det stora problemet är väl att få tag på kompetens överhuvudtaget?
– Där har jag en idé! För att få ungdomar att välja dessa utbildningar vore det intressant om det gick att erbjuda nyexaminerade ingenjörer traineeprogram där det ingick att jobba en period hos en byggkonsult, en period i en myndighet och sedan i en kommun. Då skulle vi få personer med erfarenheter från alla synvinklar.