[ Annons ]

Illustration: Johan Jarnestad
Publicerat 24 mars, 2016

Prestera bättre med bara luft

Ny forskning visar att vi fungerar betydligt sämre på jobbet när koldioxidhalterna stiger. Här är goda råd för bättre ventilation på kontoret.

Att vi presterar bättre i kontor med bra luft är knappast någon nyhet. Men det senaste året har det presenterats forskarrapporter, som inte bara bekräftar vad vi länge trott, utan också tillför nya rön som kan få stor betydelse för hur vi planerar våra kontor.

[ Annons ]

En färsk studie från Harvard visar att vi tänker bättre och jobbar klokare i kontor med bra luft.

Människors förmåga att producera värme skiljer sig stort mellan olika individer. Men temperaturen på våra arbetsplatser har ofta justerats för att passa storvuxna män. Det finska forskningscentret VTT Technical Research har utvecklat en unik lösning som justerar rumstemperaturen efter dem som för tillfället finns i rummet. Genom att bara justera någon grad ökade produktiviteten med flera procent.
Människors förmåga att producera värme skiljer sig stort mellan olika individer. Men temperaturen på våra arbetsplatser har ofta justerats för att passa storvuxna män. Det finska forskningscentret VTT Technical Research har utvecklat en unik lösning som justerar rumstemperaturen efter dem som för tillfället finns i rummet. Genom att bara justera någon grad ökade produktiviteten med flera procent.

– Vad som framförallt är intressant är att de har kunnat visa att koldioxidhalten har en direkt inverkan på den kognitiva förmågan, säger Erik Österlund, teknik och miljöchef på branschorganisationen Svensk Ventilation.

Forskarna simulerade olika luftkvalitet i samma kontorsmiljö så att försökspersonerna inte kunde veta om luften var bra eller dålig. Efter en arbetsdag fick de utföra tester som mätte olika kognitiva förmågor som krishantering, informationshantering och strategiskt tänkande.

Förmågan att tänka strategiskt försämrades drastiskt i takt med att koldioxidhalten steg.
Förmågan att tänka strategiskt försämrades drastiskt i takt med att koldioxidhalten steg.

– Det har visserligen funnits ett riktvärde i kontorsmiljö om att man inte får överstiga en koldioxidhalt på 1 000 ppm (parts per miljondelar). Men man har samtidigt sagt att det egentligen inte är farligt att ligga över gränsvärdet. Men den här undersökningen visar att vår förmåga att prestera faktiskt påverkas markant om man ligger under 1 000 ppm, säger Erik Österlund.

Undersökningen visar att vår förmåga att prestera faktiskt påverkas markant om man ligger under 1 000 ppm.

Koldioxidhalten har betraktats som en indikator på att flödena inte är tillräckliga. Men man har även sett andra faktorer, som exempelvis partikelhalter, som själva problemet. Med låga koldioxidhalter var försökspersonerna signifikant bättre i sju av de nio förmågorna.

– De största problemen som folk upplever och klagar på är temperatur och drag. Själva luftkvaliteten är svårare att sätta ord på, säger Britta Permats, vd på Svensk Ventilation.

Men det har kommit nya rön. Den finska teknologiska forskningscentralen VTT har visat att det är stora skillnader mellan kvinnors och mäns förmåga att producera värme. Eller mer exakt: det är stora individuella skillnader beroende på muskulatur, kroppsfett, vikt och ålder. Men normerna är oftast satta för stora män, och att kvinnor fryser beror på att de producerar mindre värme. Utifrån detta har VTT utvecklat en unik lösning som justerar rumstemperaturen efter dem som för tillfället vistas i rummet.

KONTOR PÅ RÄTT SÄTT

Flexibla kontor blir allt vanligare. Att hela tiden anpassa luftflödet som om kontoret vore fullbelagt innebär stort energislöseri. Behovsstyrning är nyckeln.

Någon klagar på kyla och drag. Då kan det verka logiskt att dra ner på flödet. Men effekten kan bli den motsatta. Istället för att få fart åt sidorna faller den kalla luften rakt ner. Det är den så kallade Coand?effekten som gör att luften ”häftar” mot väggar och tak när den rör sig.

Se upp med placering av kopiatorer och apparater som avger emissioner och värme. Möbler, mattor och annan inredning avger ofta skadliga ämnen när de är nya. Öka luftflödet när allt är nytt.

Temperaturer på 24 grader eller högre upplevs ofta som kvavt, vilket kan tolkas som bristfällig ventilation. Sänk temperaturen istället för att öka flödet.

Byggnader som regelbundet stänger av ventilationen under nätter och helger har mer mikrorelaterade problem. Dessutom kan tryckskillnader driva luft fel väg genom avstängda ventilationssystem vilket kan leda till att kanalerna smutsas ned av luft från innemiljön.

Deplacerande ventilation kan vara känslig. Det vill säga att frisk luft sprids längs med golvet och stiger när den möter värme. Möblerar man fel kan hela funktionen haverera.

Det händer att man glömmer bort att luften ska kunna cirkulera när man bygger om.

I värsta fall sätter man upp mellanväggar där det inte finns något luftdon.

Att flytta ventilationsrör är dyrt och krångligt, men numera finns det flexibla lösningar där man kan styra om och koncentrera flöden dit det behövs. Ett sätt är att bygga en slinga med konstant kanaltvärsnitt i hela våningsplanet. Då kan man i princip ta ut hela luftmängden (var som helst) utan att byta hela kanalsystemet.

Upplevelsen av torr luft beror i många fall på förhöjda halter av föroreningar, oftast partiklar eller damm. Lösningen kan vara så enkel som att städa lite bättre.

Ventil-bil-pöl2

Felplacerade luftintag är inte ovanliga. Kommer det in fukt och filtren blir blöta fungerar de inte som avsett. Fukt kan också bidra till att irriterande ämnen som mikroorganismer växer till i ventilationssystemen. Förorenad luft från gatumiljö innebär klar risk för förhöjda partikelhalter inomhus.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]