I ett pilotprojekt har ArkDes samarbetat med Anna Whitlocks gymnasium i Stockholm. Målet är att ge elever kunskap och verktyg för att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. 

Under höstterminen 2023 har 150 gymnasieelever, lärare och rektorer på Anna Whitlocks gymnasium i Stockholm utbildats i politik för en gestaltad livsmiljö. Utifrån det Vinnovafinansierade innovationsprojektet Street Moves har eleverna arbetat med frågeställningar som hur gatan bli mer hållbar, hälsosam och levande. Eleverna genomförde intervjuer och plats- och behovsanalyser.

Med erfarenheterna från pilotprojektet ska ArkDes tillgängliggöra materialet digitalt så att fler gymnasieskolor runt om i landet kan använda det.  

– Det här är en fantastisk möjlighet att rusta elever med kunskap och verktyg så att de i framtiden kan forma en gemensam och hållbar miljö genom arkitektur, form och design, säger Madeléne Beckman, intendent pedagogik på ArkDes som tillsammans med kollegan Olle Lundin, processledare i design på ArkDes, lett pilotprojektet.

Totalt medverkar 66 gallerier från över 20 länder när konstmässan Supermarket återvänder till Skärholmen Centrum i slutet av veckan.

Supermarket – Stockholm Independent Art Fair – har arrangerats i Stockholm sedan 2007, och är en konstmässa som riktar sig till konstnärsdrivna oberoende gallerier världen över.

Mässan, som pågår 25-28 april, arrangerades i Skärholmen Centrum för två år sedan, då även Fastighetstidningen var på besök.

– Det ska bli roligt att komma tillbaka till Skärholmen Centrum. Det är på många sätt en idealisk plats för en internationell konstfestival som Supermarket. I år deltar fler utställare än på många år, säger Supermarkets tre konstnärliga ledare Andreas Ribbung, Alice Máselníková och Pontus Raud i en kommentar.

På 2000 kvadratmeter i centrumets centrala delar visar 66 gallerier från över 20 länder sin konst mixat med performancekonst, konstnärssamtal, nätverksträffar och andra upplevelser.

Gallerierna representerar en blandning av allt från lite större och kända konstnärsdrivna gallerier till mindre som ställer ut för första gången. Av de mer långväga utställarna kommer för första gången Motif Art Studio (Tindouf, Algeriet), Cluster (Seattle, USA) och schmick contemporary (Sydney, Australien).

Konstskolan Visual Arts Forum från Ramallah är tillbaka och det kommer att finnas en kreativ verkstad för barn och ungdomar. Paadmaan projects från Teheran sätter ihop ett program av videokonst.

– Det är oerhört glädjande att Supermarket väljer oss igen, vilket visar att Skärholmen Centrum är en attraktiv plats. Vi har ambitionen att utveckla centrumets roll som attraktiv stadskärna dit besökare tar sig för att såväl uppleva saker som att uträtta ärenden och ta del av samhällsservice och i det här fallet kultur, säger Frida Wickberg, marknadsansvarig på Skärholmen Centrum.

Allt fler tjänstemän drömmer om en kortare arbetsvecka. Samtidigt tror allt färre på att teknikutveckling ska skapa nya jobb. Det visar en ny Novusundersökning.

Undersökningen är gjord på uppdrag av affärsservicebolaget Sodexo, och handlar om vad tjänstemän önskar sig av arbetslivet 2030.

I mars kom resultaten från den senaste undersökningen, utförd av Novus i månadsskiftet februari/mars, där närmare 700 tjänstemän har fått svara på hur de anser att ett idealiskt arbetsliv för personer i deras bransch ser ut år 2030.

Topp fem på önskelistan är:

• Kortare arbetsvecka, till exempel färre arbetstimmar per dag eller färre arbetsdagar (57 procent)
• Mer flexibla arbetstider (38 procent)
• Fritt att välja arbetsplats/jobba varsomhelst ifrån (globalt) (33 procent)
• Lägre pensionsålder (28 procent)
• Mer kontakt/samarbete med kollegor (20 procent)

I en undersökning genomförd i oktober 2022 fick tjänstemännen samma fråga, och även då var kortare arbetsvecka det mest eftertraktade. Positionen som har nu stärkts. 47 procent uppgav att de ville ha kortare arbetsvecka i den tidigare undersökningen, ett och ett halvt år senare har siffran stigit med 10 procent.

Det finns också en bestående skillnad mellan könen, 65 procent av kvinnorna och 50 procent av männen vill ha kortare arbetsvecka. Därefter är mer flexibla arbetstider det tjänstemännen önskar sig mest till 2030, hela 38 procent vill ha det.

– Det blir allt viktigare för arbetsgivare som vill behålla och attrahera nya talanger att erbjuda flexibilitet i arbetslivet. Tjänstemän idag förväntar sig ett stort inflytande över hur och när de arbetar, tillsammans med en bra balans mellan jobb och fritid, säger Peter Mellin, vd på Sodexo Sverige, i en kommentar.

Relevant att notera är också skiftet i synen på teknikutvecklingens roll i arbetslivet. Den tidigare tilltron till att tekniska innovationer och ökad automatisering kommer att skapa nya jobb och yrken har avtagit markant.

I oktober 2022 uppgav 27 procent det som en faktor för ett idealiskt arbetsliv 2030 – det var då det fjärde mest eftertraktade när tjänstemännen fick drömma om framtiden. Nu är den siffran nere på 18 procent, och har halkat ner på en sjundeplats. I stället intas fjärdeplatsen på topplistan nu av lägre pensionsålder.

– Att fler vill ha lägre pensionsålder och kortare arbetsvecka tyder på en strävan efter att helt enkelt jobba mindre. Samtidigt har tjänstemännen inte lika hög tilltro till att teknik, AI och automatisering kommer förbättra deras arbetssituation – vilket bör ses i ljuset av de senaste årens intensiva debatt om riskerna med AI, inte minst som ett hot mot arbetstillfällen, säger Peter Mellin.

De högt ställda förhoppningarna om smidigare hyresförhandlingar infriades tyvärr inte. Nu uppmanar Ingela Lindh och Anders Holmestig samtliga parter att ta ansvar för trepartsmodellen – och för hyresrättens framtid.

Förhoppningarna om en effektiv förhandlingsprocess med resultat som skulle gynna hyresrättens framtida utveckling var högt ställda när vi i september förra året inledde hyresförhandlingar.

På plats fanns nu ett uppdaterat ramverk med tydliga och gemensamma grunder för hyresutvecklingen som både vi på Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen samt Sveriges Allmännytta stod bakom, den så kallade trepartsmodellen. Dessutom gav det nya skiljemannaförfarandet möjligheten för parterna att vända sig till en oberoende instans om förhandlingarna skulle köra fast.

Och körde fast var precis vad vi gjorde. Problemen uppstod redan innan förhandlingarna drog igång. Hyresgästföreningen dröjde in i det längsta med att uppdatera förhandlingsordningarna så att det skulle vara möjligt för fastighetsägare att använda sig av skiljeförfarandet. Det skapade en onödig frustration och osäkerhet inför förhandlingarna.

När förhandlingarna väl startade parkerade sig Hyresgästföreningens förhandlare på bud som låg mycket långt under den hyresjustering som vår gemensamma modell indikerade. Därmed var det tidigt klart att vi skulle tvingas vända oss till skiljemannen på många håll i landet. På närmare hundra orter blev det så. Situationen var likartad för de kommunala bolagen, som bildade historiskt långa köer till den partsgemensamma Hyresmarknadskommittén.

Problemen uppstod redan innan förhandlingarna drog igång.

Där den oberoende skiljemannen lämnat sina rekommendationer har vi hamnat på nivåer kring fem och en halv procent, eller något däröver. För Hyresmarknadskommittén ligger avgöranden på liknande nivåer. Det är anmärkningsvärt långt från de nivåer som trepartens gemensamma förhandlingsmodell pekade på, och ännu längre ifrån de nivåer som egentligen krävs för att säkra att vi även i framtiden har många och väl underhållna hyresrätter.

Det beror sannolikt till stor del på att lagstiftningen inte ger någon närmare vägledning om på vilka grunder som hyresjusteringen ska ske och att trepartens gemensamma modell uppenbarligen gör det möjligt att lägga bud som saknar all form av ekonomisk realitet.

När vi nu inleder utvärderingen av förhandlingarna är vår utgångspunkt att vi framöver behöver en hyresutveckling som gör att förvaltningen inte bara går ihop utan dessutom möjliggör för nya investeringar. Den utgångspunkten måste bli vägledande för alla parter för att fastighetsägare ska kunna fortsätta erbjuda attraktiva och efterfrågade hyresrätter. Här behöver alla parter ta sitt ansvar för hyresrätten.

Hyresförhandlingarna har en tendens att förmörka himlen och överskugga allt annat som görs för att skapa en bättre bostadsmarknad. Det är synd. Det finns trots allt en del ljusglimtar som förtjänar att lyftas fram, inte minst de som gäller trygghetsområdet. Exempelvis lade regeringen nyligen fram en proposition om att det ska bli lättare att säga upp kriminella hyresgäster som utsätter grannar och närområdet för otrygghet. Den nya lagen ska börja gälla redan vid halvårsskiftet i år.

Det är ett mycket viktigt steg för att öka tryggheten för hyresgästerna som har rätt till ett tryggt boende. Men det måste alltid vara polisens uppgift att bekämpa brott. Det ansvaret kan och får aldrig läggas över på fastighetsägare.

Ingela Lindh,
ordförande Fastighetsägarna Sverige

Anders Holmestig,
vd Fastighetsägarna Sverige

I det senaste numret av Fastighetstidningen har vi gjort en djupdykning i en spelindustri. Följ med till bland annat Skövde och Malmö där fastighetsägare arbetar tätt ihop med denna snabbt växande industri.

Här är ett urval ur innehållet i nr 3 2024.

Du hittar tidningen kostnadsfritt i vårt digitala arkiv.

En kamp mot tiden

Som programchef för Viable Cities är det Olga Kordas uppgift att driva på de svenska städer som har sagt att de inom 70 månader ska vara klimatneutrala.

Fastighetsägare oroar sig mest för brott

För att få rätsida på utvecklingen menar Jacob Ämtvall på Stiftelsen Tryggare Sverige att platssamverkan som en viktig åtgärd.

Ifrågasatt hyresberäkning

Med indexeringar som höjt hyrorna anser allt fler lokalhyresgäster att de betalar över marknadshyra. Frågan är om begreppet marknadshyra längre är relevant.

PM tror att marknadshyror läggs på is

Intervju med PM Nilsson, vd på tankesmedjan Timbro, som ser behovet av reformer. Men han konstaterar att hyresfrågor inte är något man vinner val på.

Fick många att sluta upp

I Ronneby hittar vi Anette Rolfmark, vd Bo Bra Fastigheter. Tillsammans med de andra många små aktörerna bestämde hon sig för att skaka liv i den lätt avsomnade stadskärnan.

”Bra att Boverket har mod att göra det ingen annan vågar”

I sin krönika menar Kent Persson att det, kanske främst i brist på annat, är värt att pröva förslag på ett inkluderande bostadsbyggande med statligt stöd som myndigheten har skissat på.

Effektivare och grönare transporter

Allt fler fastighetsbolag försöker stadsutveckla på en bredare horisont för att möjliggöra ett hållbart liv för fler. Fabege är ett av de bolag som kopplat ett bredare grepp om transporterna.

Det finns all anledning att jobba förebyggande med brandskydd i byggskedet, och digitala tekniker är till stor hjälp.

Michael Strömgren är vice programchef i Smart Built Environment och expert på brandsäkerhet. Han är just nu på en brandsäkerhetskonferens i Köpenhamn, där det 400 år gamla Börshuset tidigare i veckan drabbades av en katastrofal brand.

– Det ligger bara några kvarter härifrån, så man blir ju lite tagen av stundens allvar, säger han.

– Köpenhamns brandchef var här idag på förmiddagen och berättade så mycket de visste om händelsen. Det handlade ju inte bara om att försöka rädda byggnaden, det var så många ovärderliga konstföremål i huset också, så det var väldigt tuffa beslut de fick ta.

Av en slump var Michael Strömgren i Paris dagarna efter att Notre Dame började brinna, och precis som med Börshuset gjorde den invändiga träkonstruktioner i taket att elden kunde sprida sig så snabbt. Till skillnad från Börshuset pågick inte något renoveringsarbete, men i den gamla katedralen saknades flera moderna skyddssystem.

Den här typen av bränder i gamla byggnader är svåra att jobba förebyggande med, bland annat då man behöver vara varsam när man installerar larmsystem och sensorer i kulturhistoriska fastigheter. Ny teknik så som drönare vara en hjälp i släckningsarbetet, säger Michael Strömgren.

– Genom att kombinera ny teknik och digitalisering kan vi få smartare räddningsinsatser. En drönare med en värmekamera kan snabbt ge information var det är som varmast, så man kan koncentrera insatsen dit.

Han säger att det är viktigt att tänka på hur den här typen av bränder, rent generellt, kan undvikas. Man behöver göra det lätt att göra rätt i det viktiga förebyggande arbetet. Där kan digitalisering vara ett viktigt stöd för en säkrare byggnad.

Byggplatsen är en dynamisk miljö där många aktörer ska samordna sig, risker och förutsättningar förändras från dag till dag, och därför behövs stöd som underlättar brandskyddsarbetet. BIM, AI och IoT-infrastruktur samt digitala tvillingar kan då hjälpa till att effektivare undvika faror så som brand i byggskedet.

– Där skulle man ju potentiellt kunna använda sensorer och kanske kamerateknik för att kunna identifiera den typen av risker och förebygga dem. Idealet är att man har objektbaserad information från dynamiska digitala tvillingar som kan hantera information för byggnaden från ax till limpa. Man skulle till exempel kunna se hur isoleringen är installerad för att få ett kvitto på att det blev rätt, säger Michael Strömgren.

Clara Lindblom (V), bostadsborgarråd i Stockholm stad, anser liksom Byggnads och Byggföretagen att staten nu måste gå in med stöd till byggsektorn.

I en debattartikel på bostadspolitik.se kräver Clara Lindblom att regeringen ger stöd till korttidsarbete eller korttidspermitteringar för att dämpa arbetslösheten i byggsektorn.

”Sedan 2014 har det funnits ett uppdaterat system för korttidsarbete då staten står för en tredjedel av arbetsgivarens kostnad. Det kan regeringen aktivera direkt”, skriver hon och påminner om att staten under pandemin stod för tre fjärdedelar av kostnaden för korttidsarbete och möjliggjorde en utökad arbetstidsminskning till 80 i stället för 60 procent.

Fackförbundet Byggnads vill även de se stöd från regeringen och kommer att demonstrera utanför Riksdagshuset varje tisdag fram till sommaren.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke och krönikör i Fastighetstidningen, har även han efterlyst permitteringsstöd och skriver på bostadspolitik.se: ”Vi förlorar nu duktiga civilingenjörer, fastighetsekonomer och elektriker och vi får inte tillbaka dem – det kommer att innebära en kostnadschock när det sedan vänder.”.

Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen säger till Fastighetstidningen att läget är akut och att varslen fortsätter. Senaste siffran för första kvartalet (januari -mars) är 2 536 varsel, en uppgång med 60 procent jämfört med samma period förra året.

– Det togs tillbaka en del varsel när signalerna kom att räntan är på väg ner, men bevisligen är det ändå en ökning som sker månad för månad, säger Johan Deremar och tillägger:

– Vi är frustrerade över att krisen slår så hårt mot bostadssidan som sysselsätter många, inte bara på byggbolag utan även företag som tillverkar fönster, dörrar och annat som monteras in i bostadshus.  Det behövs just nu verkligen ett riktat stöd för att hålla kvar anställda. Vi tror att det kan bli en trög vändning.

Ett annat tecken på krisen är antalet konkurser inom byggindustrin som steg med 58 procent under första kvartalet i år jämfört med samma period i fjol. Totalt gick 597 byggbolag i konkurs under perioden januari till mars.

Fastighetstidningen har sökt en kommentar från Finansdepartementet hur de ser på stöd till korttidsarbete, men inte fått svar innan publicering.

Uppsalahems senaste belysningsprojekt ”Studenternas hemliga liv” tändes tidigare i veckan.

För att öka trivsel och trygghet har Uppsalahem initierat flera belysningsprojekt den senaste tiden. I veckan tändes den senast på tre husgavlar i kvarteret Hamberg, Flogsta. Det är illustrationer där betraktaren får titta in i olika fönster.

– Målet med projektet var att skapa ökad trygghet på ett kreativt sätt i ett område som kan kännas lite enformigt. Husen ser likadana ut och med projektet ville vi få till en härlig karaktärsskapande detalj, säger Mikael Larsson, förvaltare på Uppsalahem.

Det var Uppsalahems studentmedarbetare Tace Mumford som ritade illustrationerna. Hon studerar till högskoleingenjör vid Uppsala universitet och jobbar extra som förvaltningsassistent några timmar i veckan hos Uppsalahem.

– Alla har ju ett dolt inre med drömmar, tankar och förhoppningar, vilket jag ville fånga. Det känns väldigt fint att få den här möjligheten att bidra till områdets utsmyckning, säger Tace Mumford, studentmedarbetare, Uppsalahem.  

Det är studenterna som bor i området som valt motiv genom att rösta i Uppsalahems app.

Fastighetsägarna har presenterat en ny energipolitisk position där branschen ges en mer aktiv roll i energisystemet. Att viljan är stor, men att målkonflikter skymmer vägen, framkom när de 14 punkterna presenterades.

Med en mer aktiv roll för fastigheter i energisystemet kan branschen bidra till regeringens mål om både en ökad energiproduktion och ett robustare energisystem. Men innan det kan förverkligas krävs det politiska beslut. Det handlar exempelvis om avskaffad skatt på solel, sätt att finansiera energieffektiviseringsåtgärder och förbättrade möjligheter att dela el mellan fastigheter.

Så kan budskapet sammanfattas när Fastighetsägarna sammanfattar sin energipolitiska position i 14 punkter. När de presenterades på ett seminarium under torsdagen var det tydligt att det är ett nytt energilandskap som många vill vara med och bygga upp – och i många fall redan påbörjat byggandet av. Men det med en karta som än så länge har många vita fläckar.

– Energigemenskaper kan vi alla skriva under på ett det är en väldigt bra väg framåt. Det ska vi göra. Men mycket sitter i detaljer som vi behöver reda ut. Då behöver vi förstå varandra och lagstiftarens hjälp att reda ut det som i idag inte fungerar, men också att skapa ekonomiska incitament, sa Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.

Att mycket pågår i Rosenbad framgick när Daniel Liljeberg, statssekreterare hos Energi- och näringsministern, gjorde en snabb exposé över utredningar och direktiv som är på gång. Ett uppenbart laddat område.

– Men jag ska väl inte bli så politisk här…

Sa han. För att i nästa andetag snarast bli just det.

– Vi kan nog alla hålla med om att elsystemet mått så dåligt som det gjorde i tid med Rysslands invasion av Ukraina, som blottlade bristerna i det svenska elsystemet. När man bygger ut ett elsystem, vilket gjordes mellan 2010 och 2022, så måste det göras smart. I stället gjorde man det inte så smart genom att man stängde kärnkraft och byggde mycket intermittent el, framförallt vindkraft, sa Daniel Liljeberg.

Därför är det nu en rad punkter som behöver ses över enligt Daniel Liljeberg. Ett energieffektiviseringsmål som idag inte tar hänsyn till omfattande elektrifiering, systemet med energideklarationer, möjligheten att skapa energigemenskaper (som utreds av Energimyndigheten) och villkoren på fjärrvärmemarknaden (vilket getts Energimarknadsinspektionen i uppdrag) – var några av de saker som han nämnde.

– Vi tycker definitivt att fastighetssektorn kan spela en viktig roll i att bidra till en bättre resiliens. Jag tror att människor naturligtvis gör saker för att de är snälla och vill gott, men för att det ska kunna skalas upp behövs det ekonomiska incitament för att vilja bidra, sa Daniel Liljeberg.

Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige, betonade vikten av det sista när han drog Fastighetsägarnas nya energipolitisk position.

– Det pågår uppenbart en hel del för att skapa fungerande regelverk. Men det måste i ett förändringsarbete alltid kombineras med en kommersiell nytta .

Anders Holmestig betonade också samverkan, där han hoppas att fastighetsbranschen kan bli en än mer central aktör.

Åsa Pettersson på Energiföretagen samverkar som sagt gärna kring energigemenskaper. Men gjorde det också tydligt att djävulen sitter i detaljerna.

– Vi är helt eniga, men det får inte ske på bekostnad av nätkollektivet i stort.

Samverka ville också Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

– Det är inte en fråga om att vi kan, utan vi måste. Vi är sammankopplade på ett helt annat sätt än vad vi någonsin varit med om tidigare. Och det går fort, sa Robert Andrén.

Men han manade också till aktion. Även om Robert Andrén menar att politiken behöver leverera lagar och direktiv menar han att mycket går att göra redan nu. Där menade han att energimyndigheten har en viktig roll som kunskapsspridare.

– Det vill jag också säga: Glöm inte EU! För Sverige kan inte agera på egen hand utan är väldigt sammankopplade med EU:s lagstiftning. Vi har i uppdrag att hitta energieffektivisering med 1,49 procent för varje år och minska vår energianvändning succesivt. Om vi ska lösa det måste vi arbete betydligt mer aktivt på EU-nivå än vi gjort hittills.

Vi har blivit lite för bekväma överlag, menade Robert Andrén.

– Andra länder är betydligt mer agerande, och då blir det också regelverk som passar de länderna bättre än oss. Hur är det? Är ni där nere och påverkar?

Fastighetsägarnas 14 förslag för en hållbar energipolitik:

1. Bygg bort flaskhalsar och ta bort hinder för förnybar och fossilfri elproduktion
2. Öka takten i utbyggnaden av elnätet inklusive etablering av snabbare tillståndsprocesser för ny vindkraft och elnätsutbyggnad
3. Förenkla och påskynda möjligheter för fastighetsägare att bli en mer aktiv aktör i energisystemet
4. Förbättra skatteincitamenten för fastighetsägare att investera i solel
5. Inför en legal definition av, och etablera främjande regelverk och stödfunktioner för energigemensskaper.
6. Inför långsiktiga ekonomiska incitament för att fler fastighetsägare ska digitalisera och ställa om byggnaden för att kunna producera och lagra energi.
7. Inför långsiktiga ekonomiska incitament, likt ROT, för renovering och modernisering av byggnader för att bli klimatsmarta skal och kunna bidra till energisystemets helhet
8. Inför långsiktiga ekonomiska incitament för att fler fastighetsägare ska installera laddinfrastruktur för elfordon.
9. Inrätta nya och kraftfullare instanser att vända sig till vid upplevd missbrukande av monopolliknande ställning
10. Öka transparensen genom att begränsa antalet prissättningsmodeller samt utred ett tillsynsmandat för Energimarknadsinspektionen över fjärrvärmepriser
11. Utvärdera fjärrvärmenätens vetorätt (reglerat tillträde) mot extern värme som infördes 2014 för att nyttja potentialen för restvärme.
12. Säkerställ att EU:s klimatpolitik avseende energieffektiviseringar har ambitiösa mål och samtidigt ge möjlighet för en balanserad svensk implementering.
13. Ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda möjligheterna till långsiktig finansiering av ett nytt program för energieffektivisering som ger stabila och förutsägbara incitament för fastighetsägare att genomföra energieffektiv renovering.
14. Inkludera energieffektivisering som en klimatåtgärd och uppdra åt relevanta myndigheter att omfatta energieffektivisering hos verksamheter i befintliga klimatstöd.

Det hållbara huset som ska rymma forsknings- och utbildningsverksamhet blir bland annat hemvist för kompetenscentret Arctic Center of Energy.

Den nya byggnaden på Campus Skellefteå har fått grönt ljus efter att bygg- och miljönämnden har beviljat bygglov för projektet.

– Byggnaden ska bli en mötesplats, testbädd och labbmiljö för forskning om framtida energilösningar, vilket behövs i ett Skellefteå som ska växa hållbart, säger Annamaria Hedlund (S), ordförande i bygg- och miljönämnden.

Huset blir bland annat hemvist för kompetenscentret Arctic Center of Energy, som drivs av Luleå tekniska universitet, Northvolt, Skellefteå Kraft och Skellefteå kommun.

Hållbarhetsambitionerna är höga i projektet, då kommunen ansökt om att certifieras enligt Sweden Green Buildings Councils mål för Miljöbyggnad 4.0, samt NollCO2, den högsta nivån för hållbara projekt.

Byggnaden kommer att stå på västra sidan om biblioteket på Campus Skellefteå och blir cirka 8000 kvadratmeter fördelat på sju våningar. Det blir en insida med öppna ytor och stora glaspartier med utsikt över Skellefteälven.

Byggstart sker under 2024 och byggnaden ska stå klar vid årsskiftet 2026/2027.

Fastighetsägare som äger garagefastigheter riskerar att få oskäligt höga taxeringsvärden på grund av nya tolkningar från Skatteverket. Den varningen kommer från Rebaz Wahab, på KPMG.

I höst ska ägare till bland annat garagefastigheter lämna in en deklaration för fastighetstaxering. Där menar Rebaz Wahab, skatterådgivare på KPMG, att det finns fallgropar. Han anser att ägare av garagefastigheter bör argumentera för justering av taxeringsvärdet som i sin tur ligger till grund för fastighetsskatten. Fastighetstidningen bad honom att reda ut och komma med sina bästa råd:

Taxeringsvärdet omfattar två delvärden (mark- och byggnadsvärde). Mycket förenklat kan sägas att för garage- och kontorsfastigheter och andra kommersiella fastigheter så bestäms markens taxeringsvärde med ledning av hur stor byggnad som får uppföras på fastigheten (d.v.s. hur stor byggrätten är) och vilken typ av byggnad som får byggas, medan byggnadsvärdet vid fastighetstaxeringen bestäms med ledning av byggnadens hyra. Vid bedömningen av värdet av byggrätten utgår fastighetstaxeringen schablonmässigt utifrån värdena på kontor.

Såväl mark som byggnad värderas lägre på marknaden när en fastighet är bebyggd med garage i jämförelse med exempelvis en kontorsfastighet. Eftersom markvärdet enligt den schablonmässiga fastighetstaxeringsmodellen som utgångspunkt värderades utifrån rätten att bebygga marken med kontor så kunde ägare till en garagefastighet yrka och erhålla justering av taxeringsvärdet när marken var bebyggd med garage. Det resulterade i att taxeringsvärdet för garagemark kunde justeras ned i princip med 70 procent.

Men Skatteverket har på senare tid ändrat uppfattning. Nu anser Skatteverket att nedjustering av taxeringsvärdet för garagemark endast gäller i de fall detaljplanen bara medger att marken bebyggs med garage. Om detaljplanen tillåter att marken får bebyggas med garage men samtidigt att annan bebyggelse såsom kontorsbyggnad är möjlig, så anser Skatteverket att nedjustering inte ska medges. Detta oavsett om marken faktiskt sedan tidigare är bebyggd med ett garage.  

Skatteverkets nya tolkning speglar inte en rimlig marknadsvärdering av markvärdet och leder till ett oskäligt högt taxeringsvärde och fastighetsskatt för fastigheter bebyggda med garage. Marknaden värderar nämligen inte fastigheter bebyggda med garage olika om byggrätten är låst till garagebebyggelse eller om också en annan typ av bebyggelse är teoretiskt möjlig.

En värderare vet att det i regel finns en rad omständigheter som gör att ägaren av en garagefastighet, där detaljplanen i och för sig medger även kontorsbebyggelse, inte så lätt kan börja bygga om till en kontorsbyggnad med hänsyn till bland annat:

• Plan- och bygglagen har ofta krav på att det ska finnas en viss tillgång till parkeringsplatser i kommunen.  Det gör det svårt för en fastighetsägare att få tillstånd att ändra bebyggelsen på marken från garage till kontor.
• Garagebyggnader har normalt sett en konstruktion som inte enkelt kan byggas om till kontor utan omfattande kostnader. Det är i många fall billigare att riva garagebyggnaden och bygga en ny kontorsbyggnad än att konvertera garaget till kontor. Detta innebär att oberoende hur marken får bebyggas enligt gällande detaljplan så är det inte ekonomiskt försvarbart för fastighetsägaren att ändra bebyggelsen till kontor.

Skatteverkets nya tolkning innebär i praktiken ett moment 22 för fastighetsägarna. Marken taxeras lika hög som om den var bebyggd med kontorsbyggnad, samtidigt som ägaren regelmässigt inte har faktisk möjlighet att konvertera sin garagebyggnad till kontor. Det är enkelt att konstatera att marken inte kan bebyggas med kontor så länge den är bebyggd med garage. Båda användningssätten kan inte samexistera.

Det finns dock fall där Skatteverket godtagit vad fastighetsägare framfört om justering även efter det nya ställningstagandet, varför KPMG rekommenderar ägare till garagefastigheter att kartlägga och framföra relevanta värderings- och juridisktekniska synpunkter som talar för att fastigheten ska åsättas ett korrekt taxeringsvärde.

Rebaz Wahab, Senior Manager/ Auktoriserad Skatterådgivare FAR, KPMG