[ Annons ]

Publicerat 25 mars, 2024

Uppkoppling önskas men resurser saknas

Svenska fastighetsbolag med fler än 100 anställda vill bli mer uppkopplade, men saknar tillräckliga resurser. Det visar Schneider Electrics senaste trendrapport.

Antalet uppkopplade fastigheter fortsätter att öka. Många bolag väljer nu att optimera sina uppkopplade byggnader med tillhörande digitala tjänster.

Franska process- och energiteknikbolaget Schneider Electrics undersökning visar att fler än hälften (52 procent) av de svenska fastighetsbolagen anser att de inte har något behov av att koppla upp sina fastigheter ytterligare. För bolag med färre än 19 anställda är intresset lägst då endast var tredje företag önskar att deras fastigheter var mer uppkopplade.

[ Annons ]

Tittar man på de större bolagen så är siffrorna annorlunda. Enligt undersökningen vill sju av tio (69 procent) fastighetsbolag med över 100 anställda koppla upp sina fastigheter mer. Men för de flesta (81 procent) av bolagen saknas tillräckligt med resurser för att investera – trots att ekonomin är den främsta anledningen till att satsa på lösningar inom IoT (Internet of Things) och uppkopplade fastigheter.

– Digitaliseringens snabba framfart är ett problem för vissa, men med tanke på att investeringen lönar sig genom fastighetens marknadsvärde är det alltid värt att investera i uppkoppling och energieffektivitet, kommenterar Charly Lupart, Vice President Digital Energy, Schneider Electric Sverige.

Rapporten visar även att samtliga respondenter med fler än 100 anställda har satsat på lösningar inom energieffektivisering för att sänka sina kostnader. Samtidigt har hälften av fastighetsbolagen valt att investera i detta för att öka välbefinnandet hos sina anställda, för att deras hyresgäster ska bli nöjda eller för att öka produktiviteten.

Schneider Electrics Trendrapport 2023/2024 är den fjärde av sitt slag och har tagits fram vartannat år sedan 2017. Undersökningen är genomförd av Novus där representanter från 125 svenska fastighetsbolag svarat på frågor om smarta fastigheter, energieffektivisering och digitalisering.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Anna Waxin, ålder: 51 år. Utbildning: Civilekonom. Tidigare poster innan FÄ Stockholm: Vd för Skärgårdsstiftelsen, dessförinnan vd för Sveaskog Naturupplevelser samt vd Hjälmare Kanal. Bor: Dalarö Familj: Gift, tre barn. Foto: Hans Alm
Publicerat 25 mars, 2024

”Jag ser fram mot att skifta fokus”

Hallå där, Anna Waxin, som börjar som ny vd på Fastighetsägarna Stockholm i april. 

Vad lockar dig med fastighetsfrågor?

– Jag har under lång tid haft förmånen att arbeta med fastighetsfrågor på olika sätt. Det utgör grunden för så mycket och och det är konkret, det gillar jag.

[ Annons ]

 Hur känns det att gå från hav och skog till städer och byggnader?

– Jag har arbetat med byggnader tidigare, primärt belägna i havs-, fjäll- och skogsmiljöer. Nu ser jag fram emot att skifta fokus.

Vad kan fastighetsbranschen lära av turist- och rekreationsnäringen?

– Fastighetsbranschen är en central del av besöksnäringen. Den kräver många gånger en stor portion av flexibilitet och nytänkande. Tänker att det kan vara bra för många andra branscher att ta efter.

 Vad vill du framför allt tillföra till Fastighetsägarna Stockholm?

– Mitt breda fastighetsägarperspektiv, inom såväl utveckling som förvaltning och drift.

ANNAS 3X3 FAVORITER

Öar i Stockholms skärgård

  1. Biskopsö – där bokskogen möter kala skär och dovvilt.
  2. Huvudskär – Stockholms skärgårds utpost.
  3. Dalarö – ett riktigt kustsamhälle.

Platser

  1. Abisko nationalpark.
  2. Eriksberg i Blekinge.
  3. Bohus-Malmön, västkustens pärla.

Byggnader

  1. Stadshuset i Stockholm är fantastiskt.
  2. Älskar fyrar, som Grönskärs fyr, även kallad Östersjöns drottning.
  3. Kallbadhuset i Varberg, nyrenässans och salta bad i en härlig blandning.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Statlig mark med järnväg som inte längre används kan användas till bostäder. Foto: Shutterstock
Publicerat 22 mars, 2024

Regeringen undersöker bostadsbyggande på statlig mark

Kan staten bidra med mark till bostadsbyggande? Bostadsministern har gett uppdrag till att se över möjligheterna. En tidigare utredning kom fram till att cirka 21 000 lägenheter kan tillkomma, men pekade också på stora svårigheter.

I regeringens bostadspolitik ligger mycket av fokus på att mer mark ska bli tillgängligt för bostadsbyggande. Den mesta byggbara och intressanta marken finns hos kommuner och privata ägare. Men bostadsminister Andreas Carlsson har nu gett ett uppdrag att undersöka möjligheterna till avyttring av statlig mark runt om i landet.

Det blir Ingrid Eiken som måndag den 25 mars ska påbörja uppdraget. Hon slutade som generaldirektör på SFV, Statens fastighetsverk, i februari och har säkert bra insyn i frågan eftersom SFV förvaltar 6,5 miljoner hektar mark vilket motsvarar en sjundedel av Sveriges yta. Nu är det till allra största delen skog- och fjällområden i Norrland.

[ Annons ]

Frågan om att använda statlig mark till bostäder har utretts tidigare. Det var 2017 då den dåvarande bostadsministern Peter Eriksson, MP, under regeringen Löfven, tillsatte utredningen ”Bostäder på statens mark – en möjlighet?” SOU 2017:71.

I den gör utredarna en inventering av statens fastigheter som kan vara lämpliga för bostadsbyggande och kommer fram till att det kan finnas 65 fastigheter/markområden där uppskattningsvis cirka 21 000 bostäder skulle kunna byggas på de aktuella fastigheterna. Det är fastigheter som ägs av statliga myndigheter: Statens fastighetsverk (SFV), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Trafikverket, Akademiska hus AB, Jernhusen, Specialfastigheter AB och Sveaskog AB.

Men utredarna pekade även på att det kan vara dyrt och svårt att bygga på gamla spår, förorenad mark eller områden som ägs av Försvarsmakten där det kan finnas oexploderad ammunition.

En annan fråga är även vilket pris som ska sättas. Prissättningen bör vara marknadspris även om en kommun köper av staten. Det finnas även, påpekar utredarna, ett motstånd från statliga myndigheter att sälja mark: ” Om till exempel SLU överlåter en fastighet och det uppstår ett överskott, måste överskottet som huvudregel återföras till statskassan”, skriver man.

Av de ursprungliga 65 fastigheterna är det idag 20 kvar som kan kan anses värdefulla för bostadsbyggande och där eventuellt statlig myndighet och kommun kan komma överens. Samordnaren, Ingrid Eikens uppgift blir att undersöka och underlätta det. Dessutom ska hon ta reda på om det finns fler statligt ägda fastigheter som är lämpliga för bostadsbyggande.

Samordnaren, ska senast den 30 september 2024 lämna en skriftlig delredovisning av uppdraget och en slutredovisning senast den 30 september 2025.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Det är i dag i princip omöjligt att jämföra sin hyra mot beståndet i övrigt. Foto: Shutterstock
Publicerat 22 mars, 2024

SCB ska utreda databas för hyror

Regeringen vill komma tillrätta med att det saknas offentlig hyresstatistik för bostäder. SCB ska nu utreda förutsättningarna för en hyresdatabas.

Idag finns ingen gemensam kvalitetssäkrad hyresstatistik hos hyresmarknadens parter. Det går till exempel inte att se hyresnivåer för olika stadsdelar, utan den statistik som finns över det befintliga beståndet är övergripande. För nyproduktion samlas det årligen uppgifter för det som byggts, men det går inte att följa hur nyproduktionshyrorna utvecklas över tid. Problematiskt menar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Regeringen bedömer att det finns ett behov av tydligare transparens på hyresmarknaden. Statistik över bostadshyror kan skapa bättre möjligheter att analysera bostadsmarknadens funktionssätt, utvärdera politiska reformer och ge bättre information till konsumenter, säger Andreas Carlson.

[ Annons ]

Statistiska centralbyrån, SCB, ska därför utreda förutsättningarna för en hyresdatabas för bostadshyror.

– Offentlig och fördjupad hyresstatistik är viktig för transparensen på hyresmarknaden och kommer bidra till ökat konsumentskydd för hyresgästerna. En förbättrad offentlig hyresstatistik är också värdefullt för att kunna utvärdera hur bostadsmarknaden fungerar och identifiera behov av reformer. Vi ser därför positivt på att regeringen nu ger SCB ett sådant uppdrag, säger Johan Kleveland, förbundsjurist på Fastighetsägarna.

Dels ska SCB undersöka tekniska lösningar för hur uppgifter om bostadshyra kan inhämtas från Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta. Om det inte går ska alternativa möjligheter att hämta uppgifter utredas. I uppdraget ingår även att undersöka alternativa möjligheter till datainhämtning, som att exempelvis hämta registerdata med ett applikationsgränssnitt (API).

SCB ska senast den 30 september 2025 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Från flera håll menas det att nuvarande system för bostadsbidrag har kört fast, Foto: Shutterstock
Publicerat 22 mars, 2024

Extratillägg förlängs – men översyn av bostadsbidrag behövs

Att Tidöpartierna nu ännu en gång förlänger det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget stärker kraven på en bredare översyn av bidragssystemet.

Tidöpartierna har meddelat att de i vårbudgeten förlänger det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Förra året förstärktes tilläggsbidraget från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Så även i denna förlängning. Partierna beräknar att det kan innebära upp till 2 100 kronor i månaden mer i plånboken för en barnfamilj. Det beräknas beröra 103 000 barnfamiljer, och det till en kostnad för staten på 650 miljoner kronor för det extra halvåret.

Det extra stödet till barnfamiljer med bostadsbidrag infördes under pandemin och har förlängts ett flertal gånger, både av den förra och den nuvarande regeringen. De återkommande förlängningarna skickar signal om att det i riksdagen börjar växa fram en insikt om bristerna i nuvarande utformning av bostadsbidraget.

[ Annons ]

Socialdemokraterna meddelade nyligen att man vill permanenta tilläggsbidraget. S-ledaren Magdalena Andersson menade att man annars skapar en osäkerhet för barnfamiljer som är beroende av stödet.

Men kanske är det mer sannolikt att det faktiskt blir en bredare översyn. I sådana fall lär den dock dröja till hösten. Riksrevisionen genomför just nu en granskning om bostadsbidraget effektivt bidrar till dess bostads- och familjepolitiska syften. Rapport är utlovad till september.

Det är ett onödigt duttande i ett system som behöver en bredare översyn.

Från Fastighetsägarnas håll har man länge flaggat för behovet. Framförallt menar man att bidragsnivåer och inkomstgränser bättre måste matcha utvecklingen på bostads- och arbetsmarknaden. Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna Sverige, pekar på en betydande eftersläpning som lett till att färre än tidigare i dag omfattas av möjligheten till stöd. Han menar även att bostadsbidraget behöver breddas så att fler än barnfamiljer och unga under 29 år kan få rätt till det.

– Att det förstärkta stödet förlängs är naturligtvis bättre än alternativet. Men det är ett onödigt duttande i ett system som behöver en bredare översyn. Bostadsbidraget är ett socialt träffsäkert stöd och borde vara tillgängligt för fler grupper än i dag och såväl bidragsnivåer som inkomstgränser behöver bli mer följsamma till faktisk löne- och kostnadsutveckling, säger Martin Lindvall.

– Min uppfattning är att det även i politiken finns en bred acceptans för förslag om att undanröja risken för stora återbetalningskrav i efterhand, säger Martin Lindvall.

Det går inte att sticka under stol med att mer behöver göras.

Att det krävs en bred översyn är något man är överens med Hyresgästföreningen om. Marie Linder, förbundsordförande på Hyresgästföreningen, välkomnar även hon förlängningen av det tillfälliga bostadsbidraget. 

– Men det går inte att sticka under stol med att mer behöver göras. Dels förlängs det tillfälliga bostadsbidraget endast till sista december 2024. Det gör att många barnfamiljer återigen kommer ställas inför osäkerheten om det kommer finnas kvar under 2025. Sen har bostadsbidraget släpat efter kostnadsökningarna i samhället alldeles för länge. Ett omtag kring bostadsbidraget skulle kunna vara en del av lösningen och minska stressen för många familjer som vänder på varenda krona, säger Marie Linder.  

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Publicerat 22 mars, 2024

Skellefteås nya landmärke knep priset

Sara Kulturhus i Skellefteå fick Träpriset 2024. Det meddelades på Träprisgalan under torsdagskvällen.

Vart fjärde år delar branschorganisationen Svenskt Trä ut Träpriset till en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä. Denna gång gick priset till en av världens högsta träbyggnader – Sara Kulturhus med sina 20 våningsplan mitt i hjärtat av Skellefteå.

– Våra diskussioner i juryn har kretsat kring att Sara Kulturhus har satt en ny standard och kommit att bli en symbol för en hel stads gröna omställning, säger Rahel Belatchew, ordförande i Träprisjuryn och grundare av Belatchew.

[ Annons ]

– Vi är otroligt hedrade och glada för att ha vunnit Träpriset 2024. Vi vill tacka våra modiga beställare som vågade satsa på hållbart byggande för framtiden, säger Robert Schmitz och Oskar Norelius ansvariga arkitekter för Sara Kulturhus vid White Arkitekter.

Sara Kulturhus är med sina 20 våningsplan en utav världens högsta träbyggnader. Kulturhuset ligger mitt i hjärtat av Skellefteå och utgör en naturlig mötesplats som kombinerar stadens rika trätradition med modern ingenjörskonst. Träet i byggnaden kommer från närliggande skogar.

– Våra diskussioner i juryn har kretsat kring att Sara Kulturhus har satt en ny standard och kommit att bli en symbol för en hel stads gröna omställning, säger Rahel Belatchew, ordförande i Träprisjuryn och grundare av Belatchew.

Robert Schmitz och Oskar Norelius, ansvariga arkitekter på White, pekar på hur man anslutit till en lång tradition av träbyggande – innan stadskärnan i Skellefteå moderniserades.

– Sara Kulturhus är i en ny skala för Skellefteå samtidigt som byggnaden är sprungen ur stadens identitet, kunskap och tradition. Som landmärke knyter den samman stadens arv med stadens engagemang för en hållbar framtid och grön omställning, säger Robert Schmitz och Oskar Norelius.

Kulturminister Parisa Liljestrand delade ut priset i den nybyggda delen av Tekniska Muséet i Stockholm – Wisdome Stockholm, en byggnad helt i trä som bland annat inrymmer en sfärisk 3D-biograf.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Magnus Hulthe Andersson, näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna Syd. Foto: Loke Roos
Publicerat 22 mars, 2024

”Risk för att vi hamnar i tvistelösning igen”

Höjning med 5,9 procent. Det är rekommendationen från skiljemannen för hyrorna i Sölvesborg. Ingen motivering gavs och Fastighetsägarna Syd anser att lagen nu måste utvärderas för att undvika tvistelösningar i framtiden.

Det var i början av året som Fastighetsägarna Syd gick till Hyresnämnden för att få en skiljeman utsedd som skulle avgöra hyresförhandlingarna om 2024 års hyror i Sölvesborg.

Rekommendationen från hyresrådet Vanja Lycke är är 5,9 procent från 1 januari i år.

[ Annons ]

– Det är väl hittills det högsta i landet och vi tycker det är bra att höjningen är retroaktivt från 1 januari och att det inte är differentierad, säger Magnus Hulthe Andersson, näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna Syd.

Men han menar att det som Fastighetsägarna yrkade – tolv procent – skulle behövts för kostnadstäckning. Och han saknar, likt andra förhandlare inom Fastighetsägarna, fakta och motiveringar kring hur skiljemannen kommit fram till nivån på höjningen.

– Utan motivering och bakgrund får vi som parter inte någon vägledning i kommande förhandlingar. Det gör att vi inte kan utarbeta någon praxis som går att använda vilket i sin tur kommer att leda till nya tvistelösningar, säger Magnus Hulthe Andersson.

Han efterlyser därför att lagstiftaren tar hänsyn till det i utvärderingen av lagen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Nima Assadi är konsult inom verksamhetsutveckling och samhälls-byggnad. I podden Hela Kedjan pratar han bygg, fastigheter, infrastruktur, stadsutveckling, arkitektur och en hel del annat med inbjudna gäster. 2023 fick han Clarence Morberg-priset som delas ut av Sam-hällsbyggarna. Samma år lanserade han det digitala verktyget Cost Check. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 22 mars, 2024

”Talar de sanning borde de bli glada”

Redan 2021 konstaterade Konkurrensverket att de outtalade rabattsystemen på byggmaterial leder till försämrad konkurrens. Trots att försök gjorts inom Byggandets Kontraktskommitté, BKK, så har mycket lite hänt. Nima Assadi har verktyget för att fånge de uppblåsta fakturorna.

Varför har du engagerat dig i detta?

– Jag har jobbat i byggbranschen i snart 15 år och vetat om att det funnits saker som bakbonus, eller årsomsättningsrabatt. Men så länge jag arbetade på ett stort byggföretag trodde jag att det bara handlade om några få procent. När jag för några år sedan pratade med en branschkollega förstod jag att det i andra projekt kan vara betydligt mer.

[ Annons ]

Och varför är det ett problem?

– Jag tror att om vi ska kunna jobba tillsammans på ett bra sätt i denna bransch så måste det till en ändring. Det pris man som kund slutligen betalar ska inte vara uppblåst av dolda rabatter och kickbacks. Om man inte kan lita på fakturor från entreprenörer, om siffrorna där inte speglar den verkliga kostnaden, är det inte hållbart.

Du har lanserat ett verktyg för att säkerställa att materialpriserna på fakturan är korrekta. Har du då inte ett visst egenintresse i att blåsa upp betydelsen av detta?

– Men det är inte jag som säger det. I Konkurrensverkets rapport från 2021 menar de att nio av tio byggföretag får rabatter som sedan inte redovisas på fakturan.

Men är det så specifikt för byggföretag? Köper jag en kaffe betalar jag ett rejält materialpåslag?

– Fast det är en stor skillnad. När du köper ditt kaffe är du överens med baristan om ett fast pris. Och fastprisentreprenader finns även i vår bransch, och det är helt okej.

Men många entreprenörer jobbar hårt för att få ner materialpriserna. Bör de inte få ersättning för något bägge parter tjänar på?

– Jo, men då kan man komma överens om det i avtalet.

Handlar detta i grunden inte om att byggherrar pressar timpriset så lågt att enda sättet att göra någon vinst på arbetet blir att tjäna pengar på materialet?

 – Vi kan inte se några sådana mönster. Det är lika mycket fusk när timarvodet är 500 kronor som 600 kronor.

Så hur fungerar Cost Check?

– Vi läser in fakturan digitalt, och produkter som listas jämförs mot referenspriser i en databas som bygger på prisuppgifter från tusentals fakturor, öppna prislistor och upphandlingar där man kunnat hämta data. Vi har också fått in uppgifter från rörmokare och elektriker som inte tycker om det här systemet med rabatter, men känner sig tvingade att använda det eftersom alla andra gör det.

Och om det diffar?

– Vilket det har gjort i samtliga projekt och delar inom förvaltning som har granskats! Då har det mest effektiva varit att bara konstatera att priserna avviker och be firman att återkomma. Det flesta återkommer med en ursäkt om att man råkat göra någon miss.

Men om de säger att priserna är rätt?

– Då brukar vi erbjuda oss att prata med entreprenörens grossist. Vi säger att det inte är schyst mot er som entreprenör att ni ska betala mer än era konkurrenter. Om de talat sanning så borde de bli glada för den hjälpen.

Har någon nappat?

– Nej! Och där får man väl dra sin egen slutsats.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

– Fållan blir en hyllning till musiken, medan de mindre lokalerna bjuder in till nya möten och intimare klubbar, säger Thea Mårdbrant, vd på Fållan. Foto: Kajsa Kegen Lorentzon
Publicerat 22 mars, 2024

Snart premiär för nya kultursatsningen i Slakthusområdet

I slutet av april slår dörrarna upp till kulturklustret Distriktfem på Slakthusområdet i södra Stockholm. Först ut att öppna är konserthuset Fållan – hjärtat i satsningen, enligt Thea Mårdbrant, vd på Fållan.

Redan i fjol etablerades Hus 26 i Slakthushallarna med restauranger, en bar och kafferosteriet Stockholm Roast. Nu växer kostymen, och det rejält. Distriktfem ligger i de gamla Slakthushallarna som nu renoverats och är en central del av Slakthusområdets satsning på mat, kultur och upplevelser.

Största attraktionen kommer konsertlokalen Fållan att vara. Fållan, som rymmer 2 000 besökare, utgör hjärtat i satsningen, säger Thea Mårdbrant, vd på Fållan. Hon och hennes kollegor har i flera år haft ögonen på Slakthusområdet, och lokalerna som verksamheten nu ska flytta in i.

[ Annons ]

– Med tanke på att det är byggnader från 1912 som ska renoveras varsamt, så fick det ta sin tid, vilket även projektmässigt var bra för vår del så vi fick utveckla projektet i lugn och ro. Under tiden flyttade vi in i tillfälliga lokaler i Slakthusområdet som också hette Fållan, eftersom kvarteret hette så. Men nu har vi äntligen kommit fram till våra permanenta hem.

– Vi ser på Fållan som ett urbant konserthus med plats för samtida konstuttryck: mycket livemusik, men också klubbar, festivaler och event. Utöver det så breddar vi nu också utbudet och etablerar vad vi kallar Distriktfem, säger Thea Mårdbrant.

Distriktfem omfattar totalt nio olika koncept i de gamla Slakthushallarna, där kapaciteten sträcker sig från 50 till 3 000 personer. Premiär blir det den 27 april, när Fållan, klubblokalen Lilla Fållan samt baren Fållans Bakficka slår upp portarna.

I distriktet ingår också den norra delen av Förbindelsehallen samt Fållan Park, en utegård som ska byggas upp av containrar och ge plats för mat och spelningar.

– Förbindelsehallen är en otroligt mäktig och pampig lokal, men i och med att den är helt öppen på sidorna, så aktiverar vi den under de varmare månaderna då vi kommer ha ett gäng större festivaler och klubbar, berättar Thea Mårdbrant.

Distriktfem i norra delen av Slakthushallarna, Slakthusområdet. Foto: Atrium Ljungberg

– Nu när kulturen får både mindre budget och utrymme så vill vi skapa en plats för kulturen att blomstra långsiktigt. Med Distriktfem kan vi bredda kulturutbudet och möjliggöra fler olika typer av evenemang med olika publikkapaciteter.

Ett bra exempel på den mixen kan man få den 1 juni, säger Thea Mårdbrant.

– Då spelar Les Big Byrd på Stora Fållan, sen har vi vinfestivalen Natural Mystics i Förbindelsehallen, och en klubb i Lilla Fållan som heter Stilio. Det blir verkligen att hålla tungan rätt i mun kring flöden och gästens resa.

Under hösten kommer man presentera ytterligare koncept och öppna upp ytterligare lokaler som är i anslutning till Slakthushallarna, säger Thea Mårdbrant.

– Det blir en senare satsning och lansering som än så länge är lite hemlig, så det får bli en cliff hanger. Vi tar ett steg i taget och börjar med att etablera de här platserna först.

Nu när kulturen får både mindre budget och utrymme så vill vi skapa en plats för kulturen att blomstra långsiktigt.

Atrium Ljungberg, som äger fastigheterna, har en långsiktig strategi för kultur och livescener i Slakthusområdet. Med Fållan och Distriktfem stärks platsen ytterligare och markerar startskottet för en ny era i Stockholms kulturliv, säger Maria Hammarsten, affärsutvecklingsansvarig för stadsinnovation på Atrium Ljungberg.

– Det är inspirerande att se hur Stockholms nya kulturella och kreativa centrum växer fram i Slakthusområdet och vi är väldigt glada över att Distriktfem och Nya Fållan nu äntligen öppnar i permanenta lokaler. Ett levande kultur-, restaurang- och nattliv är också viktigt för de företag inom design, tech, mode och musik som vill flytta till området. Det är en nyckelfaktor i talangattraktion och skapar ett klimat för inspiration, där en mångfald av uttryck ger utrymme för nya tankar, säger Maria Hammarsten.


Det här händer på Distriktfem:

27 april –Fine People Club, Fållan (klubb)

30 april – The Last Sech, Lilla Fållan (klubb)

4 maj – Teddy Swims, Fållan (konsert)

10 maj – Optimism, Lilla Fållan (klubb)

1 juni – Les Big Byrd, Fållan (konsert)

1 juni – Stilio, Lilla Fållan (klubb)

1 juni – Natural Mystics, Förbindelsehallen (vinfestival)

11-12 oktober – Einsturzende Neubauten, Fållan (konsert)

25 oktober – D-A-D, Fållan (konsert)

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Energiminister Ebba Busch vill nu se över fjärrvärmemarknaden. Foto: Shutterstock
Publicerat 21 mars, 2024

EI ska granska fjärrvärmemarknaden

Regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att föreslå hur konsumentskyddet för fjärrvärmekunder kan stärkas.

Energi- och näringsminister Ebba Busch har länge signalerat att  politiken kan komma att behöva kliva in och reglera fjärrvärmemarknaden om inte aktörerna själva kommer till rätta med prisökningarna som slår hårt. I en interpellationsdebatt i slutat av förra året sa hon:

”Jag tycker att det är uppenbart att det är något som är ruttet här. Något funkar inte så som det historiskt sett har gjort.”

[ Annons ]

De senaste åren har många fjärrvärmeföretag genomfört kraftiga prishöjningar. Enligt dem själva med  hänvisning till ökade bränslekostnader – vilket i många fall inte alls korrelerar med bolagets egna prismodell. Prishöjningarna har lett till att antalet anmälningar till Energimarknadsinspektionen, liksom antalet ansökningar om medling till Fjärrvärmenämnden, har ökat markant.

Nu ger Ebba Busch alltså Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Detta för att säkra en transparent prissättning, minska risken för oförutsedda prishöjningar och garantera fjärrvärmekundernas rättigheter.

– Människor ska känna sig trygga med att de inte betalar oskäliga priser för att värma sina hem. Det här är vad man kallar naturliga monopol där ett bolag har ansvar för både produktion, distribution och försäljning. Det ska inte finnas oklarheter kring prissättning på marknaden, säger Ebba Busch.

För Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, är det ett sedan länge efterfrågat initiativ.

– Efter de omfattande prishöjningarna under de senaste åren är det viktigt att snarast stärka kunderna ställning på fjärrvärmemarknaden Ju fortare kundernas ställning på fjärrvärmemarknaden stärks desto snabbare återfås förtroendet, säger Rikard Silverfur

Regeringen vill bland annat stärka kundforum som Prisdialogen för fjärrvärme och analysera prisstrukturer.

– Prisdialogen fyller en viktig funktion. Ökad kunskap och stärkta forum är välkommet men vi ser också ett behov av ett faktiskt stärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Det är viktigt att Energimarknadsinspektionen återkommer med konkreta och genomförbara förslag som på riktigt stärker kundskyddet, säger Rikard Silverfur.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Martin Talme, affärs- och produktchef på AktivBo. Foto: Andreas Carlsson
Publicerat 21 mars, 2024

Missnöjet gror hos lokalhyresgästerna

Lokalhyresgäster, framför allt de inom handel, anser att de får sämre service av fastighetsägarna. Ett missnöje som Martin Talme på AktivBo kopplar till hur hyrorna ökat de senaste två åren.

Det finns anledning för fastighetsbranschen att oroa sig menar Martin Talme, affärs- och produktchef på AktivBo som gör kundnöjdhetsrapporter.

– I vår senaste enkät är det fler hyresgäster som inte är intresserade av att hyra vidare av sin värd om de får ändrade lokalbehov. När 13,1 procent svarar så är det tecken på att branschen står inför utmaningar, säger Martin Talme.

[ Annons ]

Ökat missnöje syns inte minst i frågor kring service från fastighetsägaren där visserligen 8 av 10 anser att det är god service, men till skillnad från året innan är det fler som inte skriver under på att värden ”tar kunden på allvar” och ”att man får hjälp när det behövs”.

Här är det i första hand fler missnöjda hyresgäster inom handel och kontor ( se tabell nedan) Tydlig trend nedåt sedan 2021 är det även på frågan om hyresgästen anser får valuta för hyran.

– Det sammanfaller med att indexeringen av hyrorna ökade och återspeglar säkert det, säger Martin Talme.

Trots ökat missnöje är det märkligt nog fler hyresgäster som ändå är villiga att rekommendera sin hyresvärd – index var 83,8 procent 2023 och ner till 80,9 procent 2022.

– Det beror på att man lägger in andra faktorer i ett sådant svar, som lokalens läge, fastighetsägarens varumärken och så vidare, säger Martin Talme.

Serviceindex – hyresgästernas totala serviceupplevelse:

  • Kontor 83,5%. (-4,9%)
  • Restaurang/café 71,6%   (-1,2%)
  • Handel 78,8% (-10,1%)
  • Samhällsfastigheter 78,8%  (-2,4%)
  • Resultaten bygger på svar från 4 183 lokalhyresgäster. Snittsvarsprocent lokal: 44,5 procent

Källa: AktivBo

[ Annons ]

[ Annons ]

Brottslig bokföring

Skatteverkets utökade kontroller av felaktig folkbokföring är ett viktigt vapen mot välfärdsbrottsligheten. Fastighetstidningen följde med på en kontroll av misstänkta adresser.

I snögloppet är det nästan svårt att urskilja Joanna Eklundh när hon genar över torget i den norra Stockholmsförort där vi stämt träff. Som sektionschef på folkbok-föringen på Skatteverket har hon fått extra bråda dagar sedan myndigheten i november förra året fick extra resurser för att öka bosättningskontrollerna.

Exakt vilken förort snön vräker ner i har Fastighetstidningen lovat att inte avslöja. Dels för att besöken är känsliga ur integritetshänseende, dels vill man inte skylta med sin närvaro. Men man kan kanske förmoda att folk håller sig hemma – om det nu i strikt juridiskt mening är att anse som hemma – i ovädret. Vilket borde vara en uppenbar fördel när folkbokföringen ska kontrolleras.

[ Annons ]

– Kanske det, jag har aldrig tänkt riktigt så, säger Joanna Eklundh.

Inne på ett fik på andra sidan torget väntar hennes kollega Cajsa Toresten, samordnare på Skatteverket, och de tre tjänstepersoner som strax ska ut i området för att kontrollera ett par adresser. De bär på portabla larm. Ett tryck på den röda knappen och ett vaktbolag skyndar till undsättning. De vet aldrig vad som väntar när de ringer på någons dörr. I debatten framställs ofta folkbokföringen i Sverige i termer av kaos och förlorad kontroll över vilka som befinner sig i landet, och att åtgärderna följaktligen behöver vara av det repressiva slaget.

Det skulle vara lätt att fortsätta bygga upp dramatiken i denna riktning. Men det är inte riktigt vad de fem tjänstepersonerna förmedlar.

Så ni gör inga gryningsräder?

– Absolut inte, betonar Cajsa Toresten.

Att folkbokföringen stämmer är en viktig pusselbit för att välfärden ska fungera.

Att de tydligt vill tona ner dramatiken betyder dock på intet sätt att de avskriver allvarlighetsgraden. Det finns beräkningar på att ungefär tio miljarder kronor om året betalas ut från våra trygghetssystem på grund av fusk. En typ av bedrägerier som allt mer uppmärksammas som en intäktskälla för kriminella nätverk. Inte sällan har fusket sin grund i avsiktliga felaktigheter i folkbokföringen.

Men det Skatteverkets handläggare oftast stöter på är det lite mer ”vardagliga” myglet. Som att personer som egentligen är bor ihop tar ut skilsmässa på pappret och folkbokför sig på olika adresser för att kvalificera sig för bidrag man egentligen inte har rätt till.

– Att folkbokföringen stämmer är en viktig pusselbit för att välfärden ska fungera. Men också för att planering av allt från dagis- till busshållplatser ska bli riktig, säger Joanna Eklundh.

Det var i november förra året som Skatteverket fick extra resurser för att öka bosättningskontrollerna. Året innan kom också ett nytt regelverk, som innebär att man kan göra kontrollbesök tidigare i en utredning än vad som förut var tillåtet.

– Det är viktigt att vi fått möjligheten att göra detta, det är absolut ett verktyg som krävs. Besöken är ofta de öron och ögon vi behöver för att få en rättvisande bild, säger Cajsa Toresten.

Hon gör en snabb summering: Förra året gjordes 940 kontrollbesök på olika adresser som en del av totalt 120 000 bosättningskontroller. Merparten av arbetet är således rena ”skrivbordskontroller”.

Den första folkräkningen i Sverige genomfördes 1749. Men redan under andra halvan av 1600-talet förde prästerna nogsamma anteckningar i husförhörslängder. Detta har lett till att vår befolkningsdata är betydligt mer tillförlitlig än nästan alla andra länders. SCB uppskattar att det totala folkbokföringsfelet är omkring två procent.

Cajsa Toresten bedömer att merparten av dessa är oavsiktliga fel, som att man råkat skriva fel lägenhetsnummer, studenter som missat att skriva sig på studieorten, boende på äldreboenden som, av ibland kanske förklarliga skäl, glömt att registrera flytt.

– När vi talar med personerna så säger många att de inte riktigt visste om att man skulle göra flyttanmälan, och man är mån att rätta till felet när vi påtalat det, säger Joanna Eklundh.

Det utesluter inte att det finns problem med organiserad brottslighet som hyr ut vad som mest är att betrakta som sovplats, om ens det.

– Men det är trots allt ett fåtal sådana dörrar som öppnas när vi kommer, säger Cajsa Toresten.

Det var 2018 som det blev straffbart att skriva sig på fel plats. Ett brott som kan ge upp till två års fängelse. När dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) presenterade lagen var det med syftet att slå mot organiserad brottslighet och sätta stopp för välfärdsfusk.

I en stor granskning som Hem?&?Hyra gjorde 2021 framträder dock ett annat mönster. Av 123 åtalade i folkbokföringsbrott var det i fyra fall av tio ren hemlöshet som orsakade den felaktiga folkbokföringen. I den ambitiösa granskningen syntes bara enstaka spår av den organiserade brottsligheten.

Liselott Herschend är kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala och ansvarar för folkbokföringsbrott på myndighetens utvecklingscentrum. Hon konstaterar att det inte gjorts någon uppföljning av vilka som egentligen döms för felaktig folkbokföring. Men hennes gissning är att bilden är ungefär densamma som i Hem och Hyras granskning.

– De ärendena är helt enkelt lättare att utreda. I regel är det personer som direkt medger att de skrivit sig på en adress, eftersom de inte har något egentligt alternativt. De som har ett rent kriminellt syfte kan vara svårare att leda i bevis, säger Liselott Herschend.

Om vi får kännedom om hot eller våld får ärendet högsta prioritet.

Hon konstaterar att folkbokföringsbrott i de flesta fall är svårbevisat satt i relation till straffvärdet, som i normalfallet är 70 dagsböter.

Förra hösten kom två nya verktyg riktade till fastighetsägare och privatpersoner, som fått tipsen att strömma in. Våldsvågen med gängkriminellas bostäder som måltavlor gjorde att många ville kontrollera att ingen olovligen skrivit sig på adressen. Hela 30 000 felaktiga folkbokföringar meddelades via den nya tjänsten förra året.

– Om vi får kännedom om hot eller våld får ärendet högsta prioritet. Men rent statistiskt var det få fall där någon helt utomstående skrivit sig på en adress, säger Joanna Eklundh.

Finns det en riskbild har Skatteverket sedan en tid tillbaka möjlighet att ta ett interimistiskt beslut om att mantalsskriva personen i kommunen.

– Förut var det många som kände obehag eftersom vi inte kunde ändra folkbokföringen för den personen, säger Cajsa Toresten.

Ett mål med regeringens satsning på korrekt folkbokföring är att underlätta utvisning av personer utan laglig rätt att uppehålla sig i Sverige. Ofta används begreppet ”skuggsamhället” om en växande grupp människor utan uppehållstillstånd och därför utanför samhällets skyddsnät. För att ge en bättre bild av skuggsamhällets omfattning och sammansättning har Zenia Hellgren, forskare inom mångfald och migration vid Universitetet Pompeu Fabra (Barcelona, Spanien) på uppdrag av Delmi, Delegationen för migrationsstudier, gjort en kunskapsöversikt som presenteras den 20 mars. Redan nu kan avslöjas att en av slutsatserna just är hur lite vi egentligen vet om denna grupp, allra minst hur många personer det egentligen rör sig om.

– Vi vet antalet som avviker efter ett utvisningsbeslut, men inte hur många som stannar eller tar sig vidare på egen hand. De siffror som används bygger på en uppskattning som gjordes för över tio år sedan – mellan 10 000 till 50 000 personer. Men alla är överens om att det inte är en realistisk siffra, utan att det är betydligt fler, säger Zenia Hellgren.

En hårdare linje gör tillvaron ännu svårare för de papperslösa, men de stannar ändå.

Men hon betonar att det i den icke-folkbokförda befolkningen också finns asylsökande, med full juridisk rätt att befinna sig i landet under tiden deras asylärende prövas. Zenia Hellgren konstaterar att det är en politiskt laddad fråga full av motsägelser. Hot om repression leder sannolikt enbart till att skuggsamhället blir ännu mer osynligt och att vi får veta mindre, inte att det försvinner.

– En hårdare linje gör tillvaron ännu svårare för de papperslösa, men de stannar ändå. Det är nog få av dem som inte har en reell anledning att inte vilja återvända, konstaterar Zenia Hellgren lakoniskt

En lagändring 2013 gav papperslösa rätt till ”vård som inte kan anstå”. Men många vågar inte söka kontakt med vården, och överlag är förhållandena enormt tuffa för denna grupp, menar Zenia Hellgren. Hon konstaterar att de papperslösas utsatthet sträcker sig över alla delar av livet. Från usla förhållanden på den informella arbetsmarknaden till osäkra boendesituationer.

– Men när det gäller deras situation på bostadsmarknaden finns det i princip ingen forskning alls. Där finns det en stor kunskapslucka, det vi vet bygger på ganska generella uppgifter, säger Zenia Hellgren.

Det förekommer ofta begrepp som madrassboenden, om adresser som ingår i avancerade brottsupplägg kopplat till penningtvätt, skattebrott, bedrägerier och gängkriminalitet. Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm larmade på DN Debatt 2021 om att ”folkbokföringen utnyttjas som verktyg för brott mot välfärden”. Hon talade om ”en kapplöpning mellan oss och den organiserade brottsligheten”.

I vilken utsträckning de utökade kontroller som nu görs kommer avgöra utgången på denna kapplöpning återstår att se.

– Det är absolut ett problem som existerar men det är sällan vi ser detta i vår vardag, säger Cajsa Toresten.

– Å andra sidan kan det, även om det är en liten del rent statistiskt, få stor effekt på ett samhälleligt problem som det är viktigt att komma tillrätta med, fortsätter Joanna Eklundh.

På en annan plats jobbar Sanna Berg, verksamhetsutvecklare på Fastighetsägare i Järva. Hon välkomnar Skatteverkets kontroller. Även om hon inte riktigt vet vilken betydelse det kommer att få för fastighetsbolagens redan intensiva arbete att komma till rätta med olovlig andrahandsuthyrning – ett problem som ofta kan kopplas till felaktig folkbokföring.

– Angelägenheten är stor. Det skapar otrygghet i området att man inte vet vilka ens grannar är, säger Sanna Berg.

Fastighetsbolagen får ofta kännedom om felaktiga boendeförhållanden via störningsärenden. De får också napp genom att bevaka olika forum för andrahandsuthyrning.

Utöver den uppenbara otryggheten att inte veta om det är en gängkriminell skriven i ens trapp, märker Sanna Berg också mer vardagliga problem.

 – I och med att man inte vill bli påkommen så använder man i många fall inte miljöstugorna, vilket förstärker otryggheten ytterligare när det blir nedskräpat.

Tillbaks till den förort där Skatteverket gjorde kontroller just denna dag. Besöket var planerat utifrån misstanke om en felaktig folkbokföring och man ville stämma av om samtliga folkbokförda bodde på adressen. Det visade sig att en av familjemedlemmarna flyttat utomlands på grund av arbete under en längre tid.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]