Fastighetsägarna har presenterat en ny energipolitisk position där branschen ges en mer aktiv roll i energisystemet. Att viljan är stor, men att målkonflikter skymmer vägen, framkom när de 14 punkterna presenterades.

Med en mer aktiv roll för fastigheter i energisystemet kan branschen bidra till regeringens mål om både en ökad energiproduktion och ett robustare energisystem. Men innan det kan förverkligas krävs det politiska beslut. Det handlar exempelvis om avskaffad skatt på solel, sätt att finansiera energieffektiviseringsåtgärder och förbättrade möjligheter att dela el mellan fastigheter.

Så kan budskapet sammanfattas när Fastighetsägarna sammanfattar sin energipolitiska position i 14 punkter. När de presenterades på ett seminarium under torsdagen var det tydligt att det är ett nytt energilandskap som många vill vara med och bygga upp – och i många fall redan påbörjat byggandet av. Men det med en karta som än så länge har många vita fläckar.

– Energigemenskaper kan vi alla skriva under på ett det är en väldigt bra väg framåt. Det ska vi göra. Men mycket sitter i detaljer som vi behöver reda ut. Då behöver vi förstå varandra och lagstiftarens hjälp att reda ut det som i idag inte fungerar, men också att skapa ekonomiska incitament, sa Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.

Att mycket pågår i Rosenbad framgick när Daniel Liljeberg, statssekreterare hos Energi- och näringsministern, gjorde en snabb exposé över utredningar och direktiv som är på gång. Ett uppenbart laddat område.

– Men jag ska väl inte bli så politisk här…

Sa han. För att i nästa andetag snarast bli just det.

– Vi kan nog alla hålla med om att elsystemet mått så dåligt som det gjorde i tid med Rysslands invasion av Ukraina, som blottlade bristerna i det svenska elsystemet. När man bygger ut ett elsystem, vilket gjordes mellan 2010 och 2022, så måste det göras smart. I stället gjorde man det inte så smart genom att man stängde kärnkraft och byggde mycket intermittent el, framförallt vindkraft, sa Daniel Liljeberg.

Därför är det nu en rad punkter som behöver ses över enligt Daniel Liljeberg. Ett energieffektiviseringsmål som idag inte tar hänsyn till omfattande elektrifiering, systemet med energideklarationer, möjligheten att skapa energigemenskaper (som utreds av Energimyndigheten) och villkoren på fjärrvärmemarknaden (vilket getts Energimarknadsinspektionen i uppdrag) – var några av de saker som han nämnde.

– Vi tycker definitivt att fastighetssektorn kan spela en viktig roll i att bidra till en bättre resiliens. Jag tror att människor naturligtvis gör saker för att de är snälla och vill gott, men för att det ska kunna skalas upp behövs det ekonomiska incitament för att vilja bidra, sa Daniel Liljeberg.

Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige, betonade vikten av det sista när han drog Fastighetsägarnas nya energipolitisk position.

– Det pågår uppenbart en hel del för att skapa fungerande regelverk. Men det måste i ett förändringsarbete alltid kombineras med en kommersiell nytta .

Anders Holmestig betonade också samverkan, där han hoppas att fastighetsbranschen kan bli en än mer central aktör.

Åsa Pettersson på Energiföretagen samverkar som sagt gärna kring energigemenskaper. Men gjorde det också tydligt att djävulen sitter i detaljerna.

– Vi är helt eniga, men det får inte ske på bekostnad av nätkollektivet i stort.

Samverka ville också Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

– Det är inte en fråga om att vi kan, utan vi måste. Vi är sammankopplade på ett helt annat sätt än vad vi någonsin varit med om tidigare. Och det går fort, sa Robert Andrén.

Men han manade också till aktion. Även om Robert Andrén menar att politiken behöver leverera lagar och direktiv menar han att mycket går att göra redan nu. Där menade han att energimyndigheten har en viktig roll som kunskapsspridare.

– Det vill jag också säga: Glöm inte EU! För Sverige kan inte agera på egen hand utan är väldigt sammankopplade med EU:s lagstiftning. Vi har i uppdrag att hitta energieffektivisering med 1,49 procent för varje år och minska vår energianvändning succesivt. Om vi ska lösa det måste vi arbete betydligt mer aktivt på EU-nivå än vi gjort hittills.

Vi har blivit lite för bekväma överlag, menade Robert Andrén.

– Andra länder är betydligt mer agerande, och då blir det också regelverk som passar de länderna bättre än oss. Hur är det? Är ni där nere och påverkar?

Fastighetsägarnas 14 förslag för en hållbar energipolitik:

1. Bygg bort flaskhalsar och ta bort hinder för förnybar och fossilfri elproduktion
2. Öka takten i utbyggnaden av elnätet inklusive etablering av snabbare tillståndsprocesser för ny vindkraft och elnätsutbyggnad
3. Förenkla och påskynda möjligheter för fastighetsägare att bli en mer aktiv aktör i energisystemet
4. Förbättra skatteincitamenten för fastighetsägare att investera i solel
5. Inför en legal definition av, och etablera främjande regelverk och stödfunktioner för energigemensskaper.
6. Inför långsiktiga ekonomiska incitament för att fler fastighetsägare ska digitalisera och ställa om byggnaden för att kunna producera och lagra energi.
7. Inför långsiktiga ekonomiska incitament, likt ROT, för renovering och modernisering av byggnader för att bli klimatsmarta skal och kunna bidra till energisystemets helhet
8. Inför långsiktiga ekonomiska incitament för att fler fastighetsägare ska installera laddinfrastruktur för elfordon.
9. Inrätta nya och kraftfullare instanser att vända sig till vid upplevd missbrukande av monopolliknande ställning
10. Öka transparensen genom att begränsa antalet prissättningsmodeller samt utred ett tillsynsmandat för Energimarknadsinspektionen över fjärrvärmepriser
11. Utvärdera fjärrvärmenätens vetorätt (reglerat tillträde) mot extern värme som infördes 2014 för att nyttja potentialen för restvärme.
12. Säkerställ att EU:s klimatpolitik avseende energieffektiviseringar har ambitiösa mål och samtidigt ge möjlighet för en balanserad svensk implementering.
13. Ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda möjligheterna till långsiktig finansiering av ett nytt program för energieffektivisering som ger stabila och förutsägbara incitament för fastighetsägare att genomföra energieffektiv renovering.
14. Inkludera energieffektivisering som en klimatåtgärd och uppdra åt relevanta myndigheter att omfatta energieffektivisering hos verksamheter i befintliga klimatstöd.

Det hållbara huset som ska rymma forsknings- och utbildningsverksamhet blir bland annat hemvist för kompetenscentret Arctic Center of Energy.

Den nya byggnaden på Campus Skellefteå har fått grönt ljus efter att bygg- och miljönämnden har beviljat bygglov för projektet.

– Byggnaden ska bli en mötesplats, testbädd och labbmiljö för forskning om framtida energilösningar, vilket behövs i ett Skellefteå som ska växa hållbart, säger Annamaria Hedlund (S), ordförande i bygg- och miljönämnden.

Huset blir bland annat hemvist för kompetenscentret Arctic Center of Energy, som drivs av Luleå tekniska universitet, Northvolt, Skellefteå Kraft och Skellefteå kommun.

Hållbarhetsambitionerna är höga i projektet, då kommunen ansökt om att certifieras enligt Sweden Green Buildings Councils mål för Miljöbyggnad 4.0, samt NollCO2, den högsta nivån för hållbara projekt.

Byggnaden kommer att stå på västra sidan om biblioteket på Campus Skellefteå och blir cirka 8000 kvadratmeter fördelat på sju våningar. Det blir en insida med öppna ytor och stora glaspartier med utsikt över Skellefteälven.

Byggstart sker under 2024 och byggnaden ska stå klar vid årsskiftet 2026/2027.

Fastighetsägare som äger garagefastigheter riskerar att få oskäligt höga taxeringsvärden på grund av nya tolkningar från Skatteverket. Den varningen kommer från Rebaz Wahab, på KPMG.

I höst ska ägare till bland annat garagefastigheter lämna in en deklaration för fastighetstaxering. Där menar Rebaz Wahab, skatterådgivare på KPMG, att det finns fallgropar. Han anser att ägare av garagefastigheter bör argumentera för justering av taxeringsvärdet som i sin tur ligger till grund för fastighetsskatten. Fastighetstidningen bad honom att reda ut och komma med sina bästa råd:

Taxeringsvärdet omfattar två delvärden (mark- och byggnadsvärde). Mycket förenklat kan sägas att för garage- och kontorsfastigheter och andra kommersiella fastigheter så bestäms markens taxeringsvärde med ledning av hur stor byggnad som får uppföras på fastigheten (d.v.s. hur stor byggrätten är) och vilken typ av byggnad som får byggas, medan byggnadsvärdet vid fastighetstaxeringen bestäms med ledning av byggnadens hyra. Vid bedömningen av värdet av byggrätten utgår fastighetstaxeringen schablonmässigt utifrån värdena på kontor.

Såväl mark som byggnad värderas lägre på marknaden när en fastighet är bebyggd med garage i jämförelse med exempelvis en kontorsfastighet. Eftersom markvärdet enligt den schablonmässiga fastighetstaxeringsmodellen som utgångspunkt värderades utifrån rätten att bebygga marken med kontor så kunde ägare till en garagefastighet yrka och erhålla justering av taxeringsvärdet när marken var bebyggd med garage. Det resulterade i att taxeringsvärdet för garagemark kunde justeras ned i princip med 70 procent.

Men Skatteverket har på senare tid ändrat uppfattning. Nu anser Skatteverket att nedjustering av taxeringsvärdet för garagemark endast gäller i de fall detaljplanen bara medger att marken bebyggs med garage. Om detaljplanen tillåter att marken får bebyggas med garage men samtidigt att annan bebyggelse såsom kontorsbyggnad är möjlig, så anser Skatteverket att nedjustering inte ska medges. Detta oavsett om marken faktiskt sedan tidigare är bebyggd med ett garage.  

Skatteverkets nya tolkning speglar inte en rimlig marknadsvärdering av markvärdet och leder till ett oskäligt högt taxeringsvärde och fastighetsskatt för fastigheter bebyggda med garage. Marknaden värderar nämligen inte fastigheter bebyggda med garage olika om byggrätten är låst till garagebebyggelse eller om också en annan typ av bebyggelse är teoretiskt möjlig.

En värderare vet att det i regel finns en rad omständigheter som gör att ägaren av en garagefastighet, där detaljplanen i och för sig medger även kontorsbebyggelse, inte så lätt kan börja bygga om till en kontorsbyggnad med hänsyn till bland annat:

• Plan- och bygglagen har ofta krav på att det ska finnas en viss tillgång till parkeringsplatser i kommunen.  Det gör det svårt för en fastighetsägare att få tillstånd att ändra bebyggelsen på marken från garage till kontor.
• Garagebyggnader har normalt sett en konstruktion som inte enkelt kan byggas om till kontor utan omfattande kostnader. Det är i många fall billigare att riva garagebyggnaden och bygga en ny kontorsbyggnad än att konvertera garaget till kontor. Detta innebär att oberoende hur marken får bebyggas enligt gällande detaljplan så är det inte ekonomiskt försvarbart för fastighetsägaren att ändra bebyggelsen till kontor.

Skatteverkets nya tolkning innebär i praktiken ett moment 22 för fastighetsägarna. Marken taxeras lika hög som om den var bebyggd med kontorsbyggnad, samtidigt som ägaren regelmässigt inte har faktisk möjlighet att konvertera sin garagebyggnad till kontor. Det är enkelt att konstatera att marken inte kan bebyggas med kontor så länge den är bebyggd med garage. Båda användningssätten kan inte samexistera.

Det finns dock fall där Skatteverket godtagit vad fastighetsägare framfört om justering även efter det nya ställningstagandet, varför KPMG rekommenderar ägare till garagefastigheter att kartlägga och framföra relevanta värderings- och juridisktekniska synpunkter som talar för att fastigheten ska åsättas ett korrekt taxeringsvärde.

Rebaz Wahab, Senior Manager/ Auktoriserad Skatterådgivare FAR, KPMG

Lantmäteriets statistik för första kvartalet 2024 visar att trenden med ökat antal inteckningar har mattats av.

Minskningen är 14 procent för hela landet för årets första kvartal. Jämtland, Västernorrland och Gotland hade alla en nedgång på drygt 30 procent, medan Västerbottens län klarade sig bäst med en minskning på 1,4 procent.

– Vi ser en avmattning under kvartalet för i stort sett samtliga län. Färre fastighetsaffärer genomförs, vilket är vad som framgår i statistiken för nya inteckningar under första kvartalet, säger Dennis Lindén, enhetschef på Lantmäteriet.

Antalet inteckningar var 36 000 stycken under första kvartalet 2024, jämfört med 42 000 under sista kvartalet 2023. Det totala inteckningsbeloppet har ökat med 205 miljarder kronor under den senaste tolvmånadersperioden. Detta kan jämföras med ökningen av det totala inteckningsbeloppet under 2023 som var 223 miljarder.

– Minskningen för helåret beror på den lägre omsättningen av fastigheter i Sverige till följd av en ökade räntekostnader, högre inflation samt det allmänna konjunkturläget. Det finns också en viss säsongsvariation då färre fastighetsaffärer brukar genomföras i början av året. Detta har i sin tur medfört att behovet av att ta ut nya inteckningar i fastigheter minskat, säger Dennis Lindén.

Statistiken visar även att fler pantbrev lämnas åter av kreditgivaren. Skälet är att de inte längre behövs som säkerhet för bostadslån. Under det första kvartalet har 64 000 pantbrev lämnats tillbaka till fastighetsägaren medan endast 36 000 nya pantbrev har utfärdats.

– Det indikerar att de bolånekunder som har möjlighet nu föredrar att slutamortera sina bostadslån i högre takt än tidigare, säger Dennis Linden.

För att komma till rätta med den dåliga luftkvaliteten har EU-kommissionen gett klartecken till Stockholms nya miljözon.

I januari 2024 inledde EU-kommissionen en granskning för att säkerställa att förändringen inte bryter mot den fria rörligheten i unionen. Nu står det klart att kommissionen inte har några invändningar.

Natten till nyårsafton 2024 blir därmed Stockholm först i världen med att porta bensin- och dieselbilar från en del av city. Miljözonen omfattar inledningsvis 20 kvarter i City som täcker ungefär 180 000 kvadratmeter.

Zonen kommer att utökas i en andra etapp som beslutas under första halvan av 2025, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, säger Lars Strömgren.

Stockholms nya miljözon är en del av ett långsiktigt arbete för en stad utan avgaser. Redan 2021 slog staden fast att innerstan ska vara utsläppsfri senast 2030. Idag har en blocköverskridande majoritet av partierna i Stockholm tagit ställning för samma mål.

För att förankra införandet av miljözonen har Stockholms stad haft möten med över 80 enskilda aktörer och branschorganisationer.

– Generellt sett finns det ett starkt stöd för att fasa ut bensin och diesel i Stockholm, även om det finns olika åsikter om detaljerna. Bland företagare tycker vissa att stadens plan är för ambitiös, medan andra efterfrågar en större zon, säger Lars Strömgren.

I början av 2023 enades EU:s medlemsländer om att helt fasa ut försäljningen av bensin- och dieselbilar i unionen. Lars Strömgren är positivt inställd till att EU-kommissionen också ställer sig bakom lokala förbud mot bensin- och dieselbilar.

– Runt om i hela Europa brottas politiker med avgaser och dålig luft som särskilt skadar barn och äldre. EU-kommissionens ställningstagande är ett styrkebesked för alla som kämpar för friskare städer, säger Lars Strömgren.

Det är dags för fastighetsägare att följa lagen och röja upp i skyddsrummen och sluta använd dem som arkiv. Det skriver Richard Malm, skyddsrumsexpert Briab, och Lorant Stenberg, vd på Iron Mountain Sverige, som sysslar med lagrings- och informationshantering.

Det skärpta säkerhetsläget för Sverige har gjort frågan om fungerande skyddsrum och hur de används aktuell. Därför måste svenska fastighetsägare ta tag i frågan om Sveriges 64 000 slumrande skyddsrum, som i många fall är omgjorda till allt från allmänna lagerutrymmen till fullfjädrade arkiv. Enligt lagen måste alla skyddsrum kunna ställas i ordning inom 48 timmar vid ett höjt beredskapsläge, samtidigt som Riksarkivets föreskrifter förbjuder arkivering i just skyddsrum. 

Regeringen avsatte förra året 220 miljoner till MSB för att de ska inleda en upprustning av Sveriges skyddsrum. Dock är de praktiska resurserna begränsade, i dagsläget finns till exempel bara två inspektörer för Sveriges samtliga 64 000 slumrande skyddsrum och det kommer att krävas ytterligare ekonomiska resurser för att stärka svensk beredskap med fungerande skyddsrum som snabbt kan ställas i ordning. 

Bland Sveriges alla skyddsrum idag döljer sig historier om skyddsrum som omvandlats till swimmingpooler, medan andra fyllts med avancerad forskningsutrustning för miljontals kronor, vilka förstås är långt ifrån enkla att flytta i händelse av ett skarpt läge. Men det vanligaste är nog att skyddsrum, framförallt hos stora kommunala och privata fastighetsägare, har omvandlats till arkiv. 

Lagen om skyddsrum (2006:545) säger att ett skyddsrum ska kunna, av i stort sett vem som helst med tillgång till enkla verktyg, iordningställas inom 48 timmar. Det blir helt ogörligt om skyddsrummet har omvandlats till arkiv med avancerade filsystem och fastskruvade hyllor och bänkar. Arkiv i skyddsrum kan dock låta logiskt – det är lokaler som ofta står väl emot både väta och brand. Men enligt Riksarkivets föreskrifter, som riktar sig mot myndigheter i första hand men följs av de flesta organisationer och företag som sysslar med arkivering, är det inte tillåtet att lagra arkiv i just skyddsrum. 

Det är alltså avgörande att både privata och kommunala fastighetsägare:

• Omgående identifierar och granskar användningen av alla skyddsrum för att säkerställa att de kan ställas i ordning inom den lagstadgade tidsramen.

• Sätter en plan för att åtgärda eventuella brister. Detta inkluderar att rensa ut och flytta arkiv och annat material som inte bör förvaras i skyddsrum, samt att vid behov digitalisera viktiga dokument för att minska det fysiska utrymmesbehovet.

• Aktivt samarbetar med lokala myndigheter och experter för att säkerställa att alla åtgärder inte bara uppfyller de juridiska kraven utan också bidrar till den övergripande beredskapen och säkerheten i samhället.

Så, fastighetsägare, titta in i era skyddsrum och ställ er frågan – kan den här lokalen bli ett fungerande skyddsrum inom två dygn? Om svaret inte är ja på denna frågan behöver ni börja göra något åt problemet för att följa lagen, och inte bli tagna på sängen vid ett eventuellt höjt beredskapsläge.

Richard Malm, skyddsrumsexpert Briab

Lorant Stenberg, vd Iron Mountain Sverige

För att möta det ekonomiska läget, och för att kunna leverera all den data ökade som nya krav på ökad hållbarhetsrapportering kräver, ökar behovet av digital stöttning. Det menar Nicke Rydgren, vd på Hifab.

Att fastighetsbranschen, i jämförelse med industrin, släpar efter i digitaliseringen är inte Nicke Rydgren, vd på Hifab, den förste att påpeka.

– I industrin har man varit tvungna att utvecklas snabbt av rena konkurrensskäl. I fastighetssektorn har man länge sett ökande fastighetsvärden, vilket gjort att man kunnat driva goda affärer utan att i någon större utsträckning automatisera.

Men i den rådande krisen, som drabbar merparten av fastighetssektorn hårt, menar Nicke Rydgren att det är en strategi som inte längre håller.

Det är det ena. Det andra som driver på behovet att förändra arbetssätten inom drift och förvaltning är ökade krav på regulatorisk rapportering, enligt Nicke Rydgren.

Att Fastighetstidningen talar med Nicke Rydgren om detta just nu är att hans konsultbolag just lanserat Hifab Tech. Där kommer Matilda Linse att leda och samordna det nya kompetensområdet. Hon kommer senast från rollen som driftchef på Signalisten. Nicke Rydgren ser ett stort behov hos fastighetsbolag att köpa konsulthjälp för att optimera och utveckla sin tekniska drift utifrån den omställning som sker på marknaden.

Det viktiga är att hitta strategier så att det också skapar värden för de som brukar fastigheten.

Nicke Rydgren menar att mycket av hårdvaran, och därmed stora datamängder, redan finns på plats i många fastigheter.

– Men vi ser ett stort behov av att samla och få struktur på data och system. Och det är egentligen först när man har strukturerad data som man kan få full nytta av AI och digitalisering. Där ser vi att många i fastighetsbranschen har en stor tröskel framför sig som man behöver hjälp att komma över, säger han.

Finns det en risk att ökade behov av hållbarhetsdata enbart blir ren dokumentation?

– Ja, så är det absolut. Det viktiga är att hitta strategier så att det också skapar värden i fler dimensioner.

Överlag menar fastighetsbolag att man inte fått ut tillräckligt i hyresförhandlingarna för att, utöver ökade driftskostnader, täcka underhåll. Syns det redan som underhållsskulder?

– Det tycker jag att man definitivt kan se. Det gör det allt viktigare att jobba effektivt med underhållsplanering utifrån en strategi för hela beståndet. Där ser vi en växande tjänst att digitalisera och standardisera underhållsplaneringen så att man kan använda samma metodik i hela beståndet och därigenom uppnå synergier.

Nicke Rydgren menar också att digitala strategier kan hjälpa fastighetsägaren att återvinna och öka livslängden på tekniska detaljer för att spara både pengar och miljö.

På ett annat plan anser Nicke Rydgren att en stor utmaning är den generationsväxling som många bolag står inför.

–  Man ska gå från ett underhåll som till stora delar varit rent manuellt och med ganska låg grad av processtyrning, till en betydligt mer digital process. Jag pratade nyss med en teknisk driftschef som sa att det vi gör idag är helt annorlunda än för fem år sedan. Och vad vi gör om dagarna fem år framåt kommer att innebära än större skillnad.

Ett nytt projekt i Helsingborg ska visa på kulturens roll för stadsutvecklingen. Vid tre tillfällen under våren blir tomma butikslokaler i stället scener för livemusik.

Hur ser framtidens stadskärnor ut när internethandel och hemmakontor utmanar både butiker och lunchrestauranger? En möjlighet är att låta kulturen vara en motor i stadsutvecklingen.

Projektet Pop up City vill därför starta en diskussion om kulturens roll för att skapa ett attraktivt centrum i Helsingborg.

– Vi kommer bland annat att synliggöra hur livemusikens förutsättningar ser ut och hur kultur kan driva stadsutveckling. Ett av målen är nya samarbeten mellan arrangörer, artister, fastighetsägare och handeln i Helsingborg för att få liv, konst och musik i city, säger Måns Katsler, projektledare från Skånsk Live, ett regionalt nätverk för livemusikarrangörer.

Projektet drivs av Skånsk Live i samarbete med The Tivoli, HBG City, Studiefrämjandet och Helsingborgs Kulturförvaltning, med stöd från Region Skåne.

Under året kommer satsningen genomföra tre pop-up evenemang med livemusik i lediga butikslokaler i Helsingborg. Var och när, samt vilka band som ska uppträda, avslöjas på en pressträff nästa vecka.

Med satsningen Game Town i Fatburen hoppas AMF Fastigheter befästa kvarteren på Södermalm i Stockholm som nav för dataspelsbranschen.

Game Town i Fatburen blir Stockholms första co-working för spelutvecklare, och också bas för branschorganisationen Dataspelsbranschen. För AMF Fastigheters vd Thomas Erséus, som nyligen tvingades konstatera att Pophouse Entertainments jättesatsning på gamingcentret Space inte bar sig, är satsningen på Södermalm viktig.

– Kreativa och kulturella näringar är viktiga beståndsdelar i vårt arbete med att skapa platser där människor vill vara. De bidrar till mångfald och gemenskap, som i sin tur ger levande och mer attraktiva stadsrum. Vi kommer därför att fortsätta samarbeta med spelindustrin på olika sätt, att Stockholms första coworking för spelutvecklare öppnar på Södermalm under våren är ett exempel på det.  

I branschrapporten Dataspelsbranschen 2023 konstaterades att svenska spelföretag ökade omsättningen med 18 procent till 32,5 miljarder kronor under 2022. Räknar man med dotterbolag i utlandet omsatte den svenska branschen 86,5 miljarder kronor, en ökning på 47 procent jämfört med föregående år.

– Game Town kommer att bli en professionell och samtidigt lekfull miljö för mindre spelstudios som vill arbeta och utvecklas bland andra utvecklare. Vi vill att människor som delar samma passion för spel och spelutveckling som vi gör ska samlas här, säger Christian Lovstedt, vd på spelutvecklaren Midjiwan AB som nu grundar Game Town.

Detta kommer att stärka området som nav för branschen ytterligare.

Området mellan Södra station och Medborgarplatsen på Södermalm, där Game Town nu öppnar, är en av de platser som samlar flest spelutvecklare. Fastigheten Fatburen och det närliggande kvarteret Stockholmsverken utgör idag ett kluster för bolag inom spelutveckling, här finns bland andra Paradox, DICE, Fatshark och Epic Games.

– Vi är så glada över det här samarbetet med Game Town, en satsning som vi tror är helt perfekt både för fastigheten och kvarteret. Detta kommer att stärka området som nav för branschen ytterligare och vi hoppas att nästa stora spelsuccéer kommer att skapas just här, säger Karin Jernström Nyberg, marknadsområdeschef på AMF Fastigheter.

Här kommer den svenska dataspelsbranschens egen organisation, Dataspelsbranschen, att anordna presskonferenser, marknadsdagar, föreläsningar med mera.

– Inom en kilometers radie på Södermalm finns minst 3 000 spelutvecklare vilket gör det till kanske världens spelutvecklartätaste plats. Här skapas spel för miljarder spelare världen över. Kanske är det något i jordens magnetfält som gör att det blir extra bra spel? Game Town kommer att ligga mitt i detta nav och det är givet att branschorganisationens kontor ska vara just här, säger Per Strömbäck, ordförande för Dataspelsbranschen.

I nästa nummer av Fastighetstidningen, ute på måndag, gör vi en större genomgång av hur fastighetsbolag på flera håll i landet på olika sätt samarbetar nära dataspelsbranschen.

Trots att nivån är långt under det som Fastighetsägarna krävt är Nathalie Brard, förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, nöjd med att hyran satts från 1 januari.

Hyreshöjningen i Stockholm stad sattes till 5,8 procent från den 1 april i år. Det efter att skiljemannen Håkan Julius gett sin rekommendation. Nu har skiljemannen Johan Rosén lämnat sitt besked för hyrorna i ytterligare tio kommuner i länet. Han manar att höjningen ska vara 5,9 procent från den 1 januari.

Kravet från Fastighetsägarna var 12 procent som Fastighetsägarna när förhandlingarna inleddes i september 2023 och utfallet blev långt lägre.

– Nivån är dock betydligt högre än den som Hyresgästföreningen kunde acceptera. Det visar att den nya skiljemannalagstiftningen har minskat Hyresgästföreningens möjligheter att styra hyresutvecklingen efter eget godtycke. Det är positivt för hyresrättens framtid, säger Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm.

– Det är också bra att skiljemannen inte skjuter fram höjningstidpunkten på det sätt som skedde i Stockholms stad. I det fallet förlorade hyresvärdarna ett kvartals intäkter. Det är inte rimligt med tanke på att vi har gjort allt som krävs för att skynda på processen så mycket som möjligt, säger Nathalie Brard.

Att Gotland och Norrtälje hamnade på en lägre nivå är en besvikelse.

Skiljemannen lämnade även besked om hyreshöjningen på Gotland. Där blev höjningen 5,7 procent från den 1 januari, vilket motsvarande skiljemannen beslut för Norrtälje föregående vecka.

– Att Gotland och Norrtälje hamnade på en lägre nivå är en besvikelse. Vi hade räknat med att de skulle få samma höjning som övriga kommuner. Kostnadstrycket är ju lika tufft i dessa kommuner som på andra håll, säger Nathalie Brard.

.

Riksrevisionsverket anser att rot-avdraget inte har så stor effekt, men regeringen delar inte den uppfattningen och avser inte att göra några förändringar.

I december förra året kom Riksrevisionen, RR, med rapporten Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter.  RR kom fram till att rotavdraget haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka arbetsutbud och inkomster.

Granskningen visade även att det finns tydliga tecken på att användningen av svarta löner och annan typ av brottslighet har ökat i byggindustrin.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

I slutsatserna rekommenderar Riksrevisionen regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete.

Nu svarar regeringen, i ett pressmeddelande från finansdepartementet, att de delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser, bland annat delar de bedömningen om reformens långsiktiga effekt på arbetsutbudet.

”Men regeringen avser i dagsläget inte göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport”, skriver finansdepartementet.

Från 7,5 till 10,2 procent. I Malmös centrala delar har vakansgraden ökat dramatiskt under vintern visar nya siffror från Citymark.

Vakanserna för kontor har sedan 2019 ökat i Stockholm och Göteborg till nivåer som inte setts sedan finanskrisen 2008. Ny statistik från Citymark visar att läget är än mer dramatiskt i Malmö där det nu är tydligt att hybridarbetet slagit igenom.

– Det finns när vi talar med fastighetsbolagen en stor osäkerhet om den fortsatta efterfrågan på grund av att man inte vet hur hemarbetet fortsatt kommer att utvecklas, säger Tor Borg analyschef på CityMark Analys.

Vakansgraderna i Malmö har ökat så gott som överallt, både i CBD (Central Business District), Västra Hamnen och övriga innerstaden. Även i ytterområdena har vakanserna ökat, dock inte lika mycket som i centrum. I de centrala delarna är vakansförändringarna jämnt fördelade mellan det äldre och det yngre segmentet. I ytterområdena har vakanserna i nya, moderna lokaler minskat medan de ökat i det äldre segmentet.

Men i Hyllie, där nyproduktionen varit hög de senaste åren, går utvecklingen åt ett annat håll med fortsatt nedgång till den lägsta nivån sedan innan pandemin.

– Malmö har historiskt haft en något högre vakansgrad än Stockholm och Göteborg där man det under vissa år varit brist på kontor, säger Tor Borg.

Malmö har historiskt haft en något högre vakansgrad än Stockholm och Göteborg.

En sund nivå på vakanser bör ligga någon stans runt 4–5 procent.

Wihlborgs, som är största kommersiella fastighetsägaren, är man inte orolig över vakansgraden.

– I Citymarks senaste undersökning har vissa bolag ökade vakanser och andra minskade, där vi står för de minskade. Värt att notera är också att vakanserna går upp i framför allt svårare lägen och fastigheter med lägre standard. I Hyllie, där vi har en allt starkare närvaro, syns en fortsatt hög uthyrningsgrad, säger Peter Olsson, regionchef för Malmö på Wihlborgs.