Vid ett seminarium diskuterades de skatteförslag för fler hyresrätter som Fastighetsägarna varit med att ta fram. På plats fanns Karolina Skog som välkomnar initiativet.
Text Redaktionen
Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta har i en ny rapport presenterat fem ändringar i skattesystemet som ska bidra till att antalet hyresrätter ökar. Vid ett webbseminarium idag debatterades frågan. Bland deltagarna fanns både representanter för de tre organisationerna och riksdagspolitiker från Centerpartiet, Miljöpartiet och Moderaterna.
Medverkande från de två regeringspartierna var Karolina Skog, riksdagsledamot och en av Miljöpartiets två gruppledare. Hon tycker att den nya rapporten är ett bra tillskott i debatten.
[ Annons ]
– Det har varit väldigt många diskussioner om regellättnader. Det är bra att diskussionen förs över till de ekonomiska förutsättningarna, det är där jag tror vi har lösningarna, säger Karolina Skog.
– Jag tycker det här är ett välkommet initiativ. Jag kommer att ta till mig det seriöst, gå igenom detta och se vad som går att förverkliga. Helst tror jag att det här ska genomföras i en större skattereform, fortsätter Karolina Skog.
Centerpartisten Per Åsling, förste vice ordförande i Skatteutskottet, välkomnar också rapporten och menar att det är små förändringar som tillsammans kan ge stor effekt på fastighetsmarknaden.
– Just de här fem frågorna som lyfts i den här rapporten är alla av den karaktären att bara den politiska viljan finns så måste det gå att göra stor skillnad väldigt snabbt, säger Per Åsling.
Deltog gjorde även Moderaternas Niklas Wykman, andre vice ordförande i Skatteutskottet. Även han pekade mot att vissa av de här förslagen borde kunna genomföras relativt snabbt.
– Jag tycker att alla förslagen är intressanta. Jag tycker att det här med moms verkar vara en långt hängande frukt där man kan göra förbättringar snabbt, säger Niklas Wykman.
Bindande bud, som i Norge, ger en tryggare bostadsmarknad. Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, tror inte att det i längden leder till lägre priser.
Text David Grossman
I en debattartikel i Dagens Industri skriver Johan Engström att det är dags att skrota den svenska modellen för budgivning där köpare kan lämna bud som sedan dras tillbaka, där det ibland finns dolda bud och där generellt såväl köpare som säljare upplever en stor stress i processen.
Han anser att det skapar en onödig osäkerhet för såväl budgivare, säljare och mäklare – bland annat rädsla för fejkade bud, oro för att bud ska dras tillbaka, irritation kring dolda bud och hetsiga budgivningar som kan leda till överpris.
[ Annons ]
Johan Engström ser gärna att Sverige har en mer reglerad process med bindande bud som vi har i våra nordiska grannländer. I Norge kan en säljare lägga ett utgångsbud med en tidsfrist på 48 timmar. Om en budgivare accepterar budet inom tidsfristen blir det bindande.
Även budgivare kan lägga bud och accepteras det av säljaren inom angiven tidsfrist så blir även det bindande.
Har inte det svenska systemet ändå varit gynnsamt för mäklare och säljare under alla åren då marknaden varit het? – Jo, så kan man se det, men samtidigt är en av de största osäkerhetsfaktorerna för konsumenter just budgivningen. Jag anser att långsiktig trygghet och förutsägbarhet för bostadskonsumenter är viktigare än de kortsiktiga vinster som går att göra när marknaden är het, säger Johan Engström till Fastighetstidningen.
Tog ni upp detta förslag även när marknaden var stark?
– Jag lyfte frågan redan för fem år sedan, då marknaden var het. Redan då ansåg jag att reglerad budgivning var viktig, eftersom bostadsköp är en av de största affärerna en person gör i livet. Det är märkligt att man kan slänga in bud i dessa stora färer somman kan ta bort dagen efter – det skapar osäkerhet för såväl köpare som säljare.
I en het marknad tenderar köpare att buda mer än de tänkt sig.
Tror du att en mer reglerad budgivning kommer att påverka prisbilden? – Över tid kommer priserna troligen vara desamma, men marknaden blir mindre ryckig. I en het marknad tenderar köpare att buda mer än de tänkt sig, i en mer reglerad process får du inte den slagigheten. Det ser man i Norge och Danmark där det inte är någon dramatik i budgivningen och en jämnare prissättning.
Skulle bindande bud innebära mer arbete för mäklare och då även högre arvoden? – Det kan bli något längre processer, men vi ser inte att arvorden ska bli högre på grund av det. Många mäklare ogillar dolda bud och bud som dras tillbaka. En mer balanserad marknad är att föredra för alla parter.
För att ändra budgivningen i Sverige krävs lagändringar och Johan Engström anser att det är hög tid för regeringen att tillsätta en utredning kring effekterna av bindande bud och hur detta skulle kunna utformas på bästa sätt för säljare, köpare och budgivare i Sverige.
Fastighetstidningen har skickat en fråga till bostadsminister Andreas Carlson hur han ser på en sådan utredning men ännu inte fått svar.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Sigtuna, en av de kommuner där hyran ny är klar. Foto: Shutterstock
Publicerat 6 februari, 2025
Nu är hyrorna i Stockholm och Gotland klara
I onsdags kväll meddelades att hyrorna i 13 stockholmskommuner och på Gotland höjs med mellan 5,2 och 5,7 procent från den 1 februari 2025. Sedan tidigare är det klart att hyran i Stockholm stad höjs med 5,3 procent.
Text Redaktionen
Skiljeman Håkan Julius har alltså meddelat hyresnivåer i nivå med avgöranden i övriga Sverige, i några fall något över. Till skillnad från dessa har dock Håkan Julius valt att skjuta fram höjningstidpunkten från den 1 januari till den 1 februari.
– Skiljemannen hänvisar bland annat till hyresnämndens långa registreringsförfarande. Att det ska drabba hyresvärden i form av utebliven hyra är anmärkningsvärt, säger Fastighetsägarna Stockholms förhandlingschef Nathalie Brard.
[ Annons ]
De kommuner som omfattas av Håkan Julius rekommendationer är Botkyrka (5,6), Danderyd (5,5), Ekerö (5,7), Gotland (5,2), Haninge (5,6), Huddinge (5,7), Järfälla (5,3), Lidingö (5,2), Nacka (5,6), Nynäshamn (5,6), Salem (5,5), Sigtuna (5,3), Sollentuna (5,2) och Solna (5,3).
Bostadshyrorna för Stockholm stad meddelades i lördags – 5,3 procent under 2025.
– Precis som i fallet med den tidigare rekommendation för Stockholms stad, ligger dessa rekommendationer på lägre nivåer än vad vi hade förväntat oss. Dagens besked förstärker därmed problemen på hyresmarknaden där kostnaderna i förvaltningen under lång tid har ökat betydligt mer än hyrorna, säger Nathalie Brard.
Bostadshyrorna för Stockholm stad meddelades i lördags – 5,3 procent under 2025.
Eftersom det är i linje med beslut från skiljemännen i andra delar av landet konstaterar Nathalie Brard att beskeden knappast är någon överraskning.
Så inte heller reaktionen från motparten.
– Det är lägre än de 15 procent som Fastighetsägarna har krävt, men det är fortfarande alldeles för högt. Det borde visats större hänsyn för hyresgästernas tuffa situation och vi förstår inte varför de här hyresvärdarna ska få högre höjningar än andra. Framåt måste höjningarna bli mycket lägre, det här är en ohållbar utveckling, säger Manfred Klint, gruppchef förhandlingsenheten, Hyresgästföreningen region Stockholm.
Hyresgästföreningen är kritiska till att Fastighetsägarna Stockholm för andra året i rad vänt sig till skiljeman. De menar att man inte gett de lokala förhandlingar en ärlig chans.
Inte heller på Fastighetsägarna är man nöjda med sakernas tillstånd.
– Vi får fundera på hur vi ska göra med förhandlingarna om nästa års hyresjustering. Det kan inte uteslutas att vi måste påkalla förhandlingarna ännu tidigare. Det är inte acceptabelt med en process som systematiskt leder till att hyreshöjningen senareläggs, säger Nathalie Brard.
Men hon välkomnar att skiljemannens rekommendation gäller samtliga lägenheter som omfattas av förhandlingen. Det visar, enligt henne, att skiljemannen har utgått från förhandlingens grundläggande syfte.
– Den årliga förhandlingen handlar om att justera hyrorna i befintliga lägenheter för att dessa ska hänga med den allmänna ekonomiska utvecklingen på orten. Den handlar alltså inte om att förändra relationen mellan lägenheternas hyror. Det gör vi i andra sammanhang, säger hon.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Dag Klackenberg anser att fastighetsägare måste diversifiera hyran om de ska ha kvar bokbutikerna. Foto: Kristofer Hedlund
Publicerat 6 februari, 2025
Bokhandlare Klackenberg avvecklar: Svårt att klara av hyreshöjningarna
Dag Klackenberg, tidigare vd för Svensk Handel, planerar att succesivt avyttra de nio boklådor som familjen driver. Vissa av butikerna kan en ny ägare ta över för en krona.
Text David Grossman
Dag Klackenberg 77 år, har en minst sagt brokig bakgrund. Han har varit politiker, diplomat på UD, styrelseproffs och vd för Svensk Handel – en post han lämnade 2012. Vid sidan av dessa uppdrag har han även en vurm för att driva bokhandel. Dag Klackenberg var med och startade Akademibokhandeln 1971 och 2004 öppnade den familjeägda kedjan Klackenberg böcker och papper. Idag finns nio butiker i Stockholms län.
– Nu är hustrun och jag tillräckligt gamla för att försöka hitta nya ägare. Vi har under en längre tid försökt få någon att köpa hela verksamheten, men det har inte lyckats vilket inte är så konstigt med tanke på hur marknaden ser ut, säger Dag Klackenberg.
[ Annons ]
Planen är nu att sälja butikerna en och en, i den mån det finns en köpare. Prislappen kan bli så låg som en krona. I Värmdö fanns ingen som ville ta över butiken och där läggs verksamheten ner när hyreskontraktet går ut i mars. Samma öde kan drabba andra butiker när kontrakten löper ut om inte en ny ägare är villig att ta över avtalet.
– Det är svårt att få lönsamhet när hyrorna gått upp så mycket de senaste åren. Omsättningen ökade med runt en procent från 2023 till 2024. Ställ det mot att vi haft hyresökningar med 20 procent de senaste åren. Tyvärr möter jag ofta en kompakt oförståelse från vissa hyresvärder när jag lyfter denna omöjliga ekvation, säger Dag Klackenberg.
Anser du att bokhandlare ska ha mer förmånliga hyresavtal än andra butiker?
– Hyror ska sättas marknadsmässigt men nivåerna ska också sättas efter den mix man vill ha i ett köpcentrum och då måste man anpassa för vissa verksamheter. När jag var ordförande i Atrium Ljungberg var policyn att hyresgäster inom kultur och social service skulle få hyror som de kunde klara, säger Dag Klackenberg.
Den fysiska bokhandeln har upplevt många tuffa år i konkurrensen med internetbokhandeln som knaprat marknadsandelar, även om åren efter pandemin visat på en viss återhämtning för fysiska butiker. Till det kommer strömningstjänsterna som Storytel och Bookbeat. Enligt Bokhandlareföreningen är fördelningen av branschens intäkter: 26 procent fysisk handel (här ingår även bokförsäljning i daglivaruhandeln), 42 procent internethandeln och 32 procent strömningstjänster.
Enligt Maria Hamrefors, ordförande för Bokhandlareföreningen, är trenden att de strömmade tjänstern fortsätter att växa.
– Antalet fysiska butiker har sedan millienskiftet minskat med 100 butiker och idag är det cirka 250 butiker över landet. Som för Klackenbergs är det många bokhandlare som inte klarar av höga hyror eftersom detta inte är en högmarginalbransch, säger Maria Hammerfors.
Dag Klackenberg tror att de större bokhandlarna i större städer med en omsättning runt 8 till 10 miljoner kan klara sig.
– Och även de små boklådor på mindre orter där de som driver verksamheten gör det som ett livsstilsprojekt och inte räknar med att tjäna några större summor. Men medelstora aktörer kan inte klara sig om inte ägare är på plats och leder det dagliga arbetet, säger Dag Klackenberg.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Tomas Ernhagen, chefekonom Fastighetsägarna Sverige. Foto: Shutterstock och Olof Holdar
Publicerat 6 februari, 2025
Något är ruttet på huvudstadens bostadsmarknad
Tomas Ernhagen konstaterar att några få är lyckligt lottade i Stockholms reglerade hyressystem. Han menar att de vanliga förklaringsmodellerna, som politiskt motiverade ombildningar, inte går ihop med statistiken.
Text Tomas Ernhagen
För 50 år sedan var 90 procent av lägenheterna i innerstaden hyresrätter. I dag är andelen knappt 30 procent. Nu är det bostadsrätten som dominerar staden. Samtidigt växer köerna till de kvarvarande hyresrätterna och det är boendeformen som fler efterfrågar – inte minst unga.
För att få en centralt belägen äldre hyresrätt krävs minst två sekel i bostadskön.
[ Annons ]
För att få en centralt belägen äldre hyresrätt krävs minst två sekel i bostadskön. Bra kontakter eller pengar och en (o)moral som tillåter köp av svarta hyreskontrakt kan vara alternativ. Om du saknar allt detta, och ändå vill bo i en central hyresrätt, är du hänvisad till den dyraste boendeformen; ett andrahandskontrakt i en bostadsrätt.
Hur hamnade vi här? En del hävdar att det är kombinationen av politiskt motiverade ombildningar av hyresrätter och nedmonteringen av bostadssubventionerna i början av 1990-talet som ligger bakom. Det låter kanske rimligt, men det går inte ihop med statistiken. Privata hyresvärdar står för de flesta ombildningarna och dessa tog fart redan i slutet av 1960-talet då överlåtelsepriserna på bostadsrättsmarknaden släpptes fria. Fram till dess hade priserna varit lika reglerade som hyrorna.
En alternativ förklaring är att det är hyresregleringen som ligger bakom. Samtidigt som bostadsrättspriserna släpptes fria omvandlades den statliga hyresregleringen till dagens bruksvärdessystem. Tanken var hyrorna skulle reflektera hyresgästerna värderingar av olika boendeegenskaper. Problemet var att makten att uttolka värderingarna gavs till Hyresgästföreningen. Det innebar bland annat att värdet av att bo centralt nedtonades. Därför hölls hyrorna i innerstaden konstlat låga.
När värdet av att bo i innerstaden fick bostadsrättspriserna att rusa, rörde sig hyrorna med myrsteg. I takt med att kostnaderna ökade, krympte lönsamheten i förvaltningen av hyresrätter ihop till en rännil. Trots detta steg värdet på de centrala hyresrätterna. Det berodde på att det var möjligt att realisera detta värde genom att sälja hyresrätterna till hyresgästerna, vilket skedde i stor skala. Att innerstadens hyresrätter blev färre minskade inte efterfrågan. Det var bara köerna som blev längre.
Samtidigt runt om i stan stiger andrahandshyrorna.
Vinnarna på detta var dels de hyresgäster som fick köpa loss sina lägenheter, dels de som efter sekel av köande kunde lägga vantarna på en central lägenhet med låg hyra. En av dessa intervjuades nyligen av tidningen Hem & Hyra. Han hade varit med om en ombildning för 40 år sedan. Den lägenheten sålde han snabbt för att köpa en villa i Nacka. När barnen flyttat ut var det dags att casha in vinsten av 40 års köande; en lägenhet i ett smakfullt renoverat 1700-talshus där morgonkaffe och eftermiddagsyoga äger rum på gräsmattan med vid utsikt över Riddarfjärden och staden. Fantastiskt. Och hyran är låg, säger den lycklige hyresgästen, som ibland nyper sig i armen för att säkerställa att han inte drömmer.
Samtidigt runt om i stan stiger andrahandshyrorna för de som inte är lika lyckligt lottade. Den enes dröm, den andres mardröm. Något är, som sagt, ruttet på huvudstadens bostadsmarknad.
Tomas Ernhagen
Gör: Chefekonom på Fastighetsägarna Sverige
Mer om: Född och uppvuxen i Lund. Bor i Stockholm sedan 1994. I botten nationalekonom och auktoriserad finansanalytiker. Innan Fastighetsägarna var Tomas drygt tio år på Riksbanken och har ett mångårigt förflutet som journalist.
Viktor Mandel, styrelseordförande för Bopol AB och vd för Hemvist Förvaltning. Foto: Bostadspolitik.se
Publicerat 5 februari, 2025
Bostadspolitik.se får nya delägare
Bostadspolitik.se får sex nya delägare, det utökade ägandeskapet ska stärka bolagets framtida utveckling.
Text Redaktionen
Bostadspolitik.se drivs sedan 2022 av bolaget Bopol AB. Från 2025 görs strukturen om till ett löpande ägaravtal och i samband med detta har sex nya ägare tillkommit.
Tidigare har bolaget ägts av OBOS, Heimstaden, Hemvinst Förvaltning samt Veidekke. De nya tillskotten i ägarbilden består utav Wallenstam, Coreco, Einar Mattsson, Heba, HSB och Rikshem. Nu är det alltså tio delägare, dessutom är Evidensgruppen med som strategisk samarbetspartner.
[ Annons ]
– Det känns väldigt bra att vi har gått i mål med den här utökningen av ägarbasen. Vi har fått in nya delägare från flera olika delar av branschen, både mindre aktörer och några av branschens största och viktigaste företag. Den nya ägarbilden andas framåtanda, erfarenhet och långsiktighet. Vi får in nya kompetenser som kompletterar de gamla ägarna på ett mycket bra sätt. Vi blir mindre personberoende och får möjligheter att utvecklas och ta nästa steg i vår utveckling, säger Viktor Mandel, styrelseordförande för Bopol AB och vd för Hemvist Förvaltning.
Även HSB:s förbundsordförande Johan Nyhus ser positivt på det nya ägandeskapet.
– Bostadspolitik.se är en etablerad nyhetsplats och debattarena och det känns kul att HSB nu kan vara med och utveckla den, och bidra till att bostadsrätten lyfts fram mer som en viktig boendeform. Inte minst mot bakgrund av att bostadsfrågan är besvärande lågt prioriterad av politiken. Vi ser det här som ett spännande sätt för branschen att gå samman och visa vad som behöver göras för att få en bättre fungerande bostadsmarknad, säger Johan Nyhus.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Bostadsminister Andreas Carlson på besök i Fisksätra.
Publicerat 5 februari, 2025
Bostadsministern betonade branschens ansvar i orolig tid
I samband med ett besök hos Stena Fastigheter i Fisksätra underströk bostadsminister Andreas Carlson vikten av att trygghetssatsningar går hand i hand med ekonomisk hållbarhet. Men han hade inga raka lösningar på de utmaningar och hinder som presenterades.
Text Erik Hörnkvist
Bostadsministern besökte Fisksätra för att ta del av Stena Fastigheters väl dokumenterade och framgångsrika arbete med att utveckla ett område och stärka tryggheten. Men trots att alla exempel pekade framåt gick det inte riktigt att komma undan att det var dagen efter Sveriges hittills värsta massmord.
Som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) själv konstaterade – även om dådet bäddat in landet i stor sorg, så pågår utredningen och det är förtidigt att dra några slutsatser. Men det sker också mitt i en pågående våldsvåg som statsminister Ulf Kristersson kallat ”inhemsk terrorism”.
[ Annons ]
Och när Cecilia Fasth, vd för Stena Fastigheter, inledde sin dragning var det med att konstatera att den kanske största utmaningen för bolaget, och en stor del av branschen, just är detta.
– Det behöver knappast uppmärksammas mer att kriminaliteten sprids allt snabbare.
Efter att ha tagit del av hur Stena Fastigheter på flera plan lyckats skapa positiv framåtrörelse i Fisksätra betonade Andreas Carlson fastighetsbolagens viktiga roll för att bygga upp en helt nödvändig yttre stabilitet tillsammans.
– På flera håll kan vi se att kampen mot kriminaliteten hänger ihop med att stärka trivsel, och för att vända utvecklingen. Det räcker inte bara med fler poliser och skärpta straff.
PG Sabel, vd Stena Fastigheter Stockholm, Cecilia Fasth, vd för Stena Fastigheter, Andreas Carlson (KD), bostadsminister och Karin Teljstedt (KD), fritidsnämndens ordförande Nacka.
Fastighetsägarna har en viktig och naturlig del i det arbetet, menade bostadsministern.
– Ibland är det de som är det enda som är kvar när annan verksamhet dragit sig tillbaka.
Kan politiken bidra för att stärka det arbetet.
– Ja, men mycket av det goda som sker är uppbyggt på frivillig basis. Men vi ser att alla måsta vara med och ta ett ansvar. Och det är vad vi försökt ta fram i den utredning som nyligen presenterades, sa Andreas Carlson
Han syftar alltså på förslaget som kan tvinga in fastighetsägare i platssamverkan. En utredning som inte berördes under besöket. PG Sabel, vd Stena Fastigheter Stockholm, pekade dock på att en del av framgången i Fisksätra ligger i att man som ensam ägare har rådighet över hela området men nyckeln bygger på samverkan med kommunen och det lokala närings- och föreningslivet. På andra håll har dock fastighetsbolag uttryckt oro för att en tvingande lag snarare kan sinka arbete om intvingade bolag med lågt engagemang kommer att sätta hastigheten.
– Men å andra sidan sinkar det redan trygghetsarbetet som det är idag. Om många är med och bidrar, men det samtidigt är en del i området där man inte tar ansvar – var är det dås om kriminaliteten hittar möjligheter att uppehålla sig?
Men visst, det går inte att lagstifta fram engagemang.
Andreas Carlson besvarade själv sin retoriskt ställda fråga med att seriösa fastighetsägarna, och framför allt boende i området, snarare drabbas när inte alla är med och bidrar.
– Men visst, det går inte att lagstifta fram engagemang. Men det handlar om att lagstifta fram att man tvingas vara med och betala för det arbete som bedrivs. Förhoppningsvis kan det leda till att öka trygghet, sa Andreas Carlson.
Om bostadsrättsföreningar ska tvingas in i platssamverkan återstår att se. I Fisksätra har man precis kompletterat med ett stort antal nya bostadsrätter – nya årsringar på området, som man beskriver det på Stena.
– Jag mötte nyligen en kvinna som flyttade till området 1977, och som nu flyttar in i sin första bostadsrätt, sa PG Sabel.
Ett kvitto på att man lyckats i sitt utvecklingsarbete, menade han.
Från bostadsrättshåll har det den senaste tiden kommit krav på att det borde finnas större möjligheter att neka medlemskap för- och att vräka kriminella, samma regler som nyligen infördes för hyresbostäder.
– Vi har såklart tagit del av dessa synpunkter. Främst är det en fråga som justitiedepartementet nu får svara på. Men det är såklart viktigt att man nu lyssnar på alla de aktörer som vill vara med och ta ansvar i ett område och vilka behov de ser för att göra det fullt ut, sa Andreas Carlson.
Som så ofta ett konstaterande att det landar på ett annat departement. Så också när rusande energikostnader berördes.
Bostadsministern kommenterade själv att trygghetsskapande åtgärder på lång sikt leder fram till ökade fastighetsvärden.
– De pengar ni lagt ner på detta måste ju ge ganska god avkastning om man har ett decennie-, snarare än kvartalsperspektiv?
– Du har fattat. Du skulle kunna jobba hos oss! sa Cecilia Fasth, och höll med om att framåtsyftande trygghetsarbete bidrar till att öka attraktiviteten i ett område och därmed bevaras värdet.
Men det finns hinder. På Stena går trygghetsarbete hand i hand med att med energieffektivisering lyfta fastigheterna. Här är man mitt uppe i fönsterbyten och man hart effektivt satsat på solceller. Men det monopol som råder för el, värme och vatten ser man som en stor utmaning.
– Kostnadsökningarna överstiget inflationen både på kort och lång sikt, sa Cecilia Fasth.
Och som Fastighetstidningen visat finns det orter där ökande taxor i princip ätit upp hela lönsamheten i att förvalta hyresfastigheter,
Andreas Carlson hade inga besked att ge. Men lovade att ta med sig frågan till kammaren.
– Men det Stena egentligen visar på är att om man är långsiktig i sitt ägande så finns det stora vinster om man engagerar sig i trygghet och andra satsningar.
Men om det mer eller mindre äts upp av ständiga taxehöjningar? Ser du något behov av att trycka på energiminister Ebba Busch?
– Det är en fråga att återkomma till …
… konstaterade ministern och styrde över på hur EPBD, EU:s energiprestandadirektiv, nu tvingar fram åtgärder.
– Men det ligger ett egenintresse hos varje fastighetsägare att minska sina energikostnader precis som Stena gjort. Det visar tydligt att det är ett av flera verktyg för att lyfta ett område. Det skapar både lägre kostnader för den boende och man kan bo kvar, attraktiviteten ökar, fler flyttar in. Det är de hjulen vi vill få att snurra snabbare så att man kombinerar ännu fler åtgärder som bidrar till att vända utvecklingen.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Foto: Shutterstock
Publicerat 5 februari, 2025
Brottslighet slår hårt mot småföretagare
Småföretagarnas Riksförbunds nya rapport visar att brottslighet kostar småföretagare 118 miljarder kronor, och en tredjedel av företagen drabbas årligen.
Text Redaktionen
En färsk rapport från Småföretagarnas Riksförbund visar att kostnader för kriminalitet som drabbar småföretagare, i form av skador respektive kostnader för säkerhet är 118 miljarder kronor. Enkätundersökningen visar att en knapp tredjedel av medlemsföretagen är utsatta för brottslighet på årsbasis. Samtidigt är drygt en fjärdedel utsatta för osund konkurrens.
På längre sikt leder otrygghet till att färre engagerar sig i företagande eller undviker att expandera nuvarande verksamheten, på grund av den risk och osäkerhet som brottsligheten medför.
[ Annons ]
Undersökning gjordes med full anonymitet, vilket gör det omöjligt att få fram just fastighetsägares svar. Caroline Szyber, vice ordförande näringspolitiska frågor på Småföretagarnas Riksförbund, kunde dock dela med sig av några generella tankar kring dagens läge.
– Fastighetsägare runt om i landet har tyvärr tvingats jobba väldigt mycket med frågorna kring sprängningarna som sker både i allmännyttan och hos privata värdar, speciellt under de senaste åren. Fastighetsägare är de som just nu måste lägga mycket mer pengar på att förebygga brott i form av till exempel övervakningskameror. Jag tror att det är en ganska berörd sektor men det kan inte bekräftas utifrån undersökningen, säger Caroline Szyber.
Caroline Szyber anser att det idag är svårt att få tillstånd för kameraövervakning och att vissa småföretagare själva måste betala för ordningsvakter. Extra försäkringar har blivit allt vanligare och kostnaderna ökar för dessa och för annat.
I april 2024 skrev Fastighetstidningen om en undersöknig gjord utav Stiftelsen Tryggare Sverige. Den visade att tre av fyra i fastighetsbranschen oroas av att bli drabbade av brott mot företaget. Livskvalitetsbrott i form av skadegörelse, stölder, inbrott och liknande drabbar sektorn oftare än andra.
I Småföretagarnas Riksförbunds rapport syns en uppgivenhet bland de småföretagare som drabbats. De som svarat på enkätundersökningen undrar om det ens är värt att rapportera brott då de upplever att anmälningarna rutinmässigt läggs ned av polismyndigheten.
Den tidigare undersökningen av Stiftelsen Tryggare Sverige visade, likt Småföretagarnas Riksförbunds rapport, att även majoriteten av fastighetsägare låter bli att polisanmäla brotten de utsätts för. Jacob Ämtvall förklarade då för Fastighetstidningen att orsaken till detta är att det så sällan leder till någon förändring eller åtgärd.
– Ofta får man höra efter en anmälan att ärendet är avskrivet eller att utredningen är nedlagd. Detta trots att man anser sig ha bra bevisning, man har kamerabevakning, ändå blir det samma utgång. Det är naturligtvis frustrerande, förklarade Jacob Ämtvall till Fastighetstidningen.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Foto: Helsingborgshem
Publicerat 5 februari, 2025
Helsingborgshem återtar 114 lägenheter
Helsingborgshem har under 2024 återtagit 114 lägenheter. Insatserna främjar rättvis uthyrning och tryggare bostadsområden.
Text Redaktionen
2019 blev det olagligt att hyra ut sin lägenhet utan fastighetsägarens tillstånd. Trots detta kvarstår problemen med olovlig andrahandsuthyrning, där hyresgäster ofta utnyttjar andrahandshyresgäster genom ockerhyror.
Nu har flera fastighetsägare tagit tag i problemet genom att återta lägenheter och friställt dem till bostadskön. I januari skrev Fastighetstidningen om hur Stockholmshem friställt 287 lägenheter.
[ Annons ]
– En bostad som inte används av den som står på kontraktet ska lämnas tillbaka till bostadskön, så att de som väntar på sin tur kan få en chans. Att hålla på en lägenhet för egen ekonomisk vinning är både orättvist och olagligt, säger Linn Bernhardsson, bosocial chef på Stockholmshem i ett pressmeddelande.
Även Helsingborgshem har arbetat aktivt för att motverka olovlig andrahandsuthyrning och säkerställa att bostäder hyrs ut på rätt sätt. Under 2024 har de återtagit 114 lägenheter, det är 10 fler än året dessförinnan och 42 fler än 2020.
–Genom att själva vara uppmärksamma på varningssignaler och följa upp tips från boende, motverkar vi olovlig uthyrning och bidrar till tryggare bostadsområden. De flesta säger upp kontraktet efter uppmaning från våra utredare, säger Jonas Jacobsson Gjörtler, kommunikationschef på Helsingborgshem.
Helsingborgshem förklarar att anledningen till att någon hyr ut utan tillåtelse kan vara att man vill tjäna pengar, eller hjälpa en bekant eller familjemedlem. I samband med att detta är det inte ovanligt att Helsingborgshem upptäcker både bidragsfusk och felaktig folkbokföring.
Jonas Jacobsson Gjörtler förklarar att olovlig uthyrning även är en trygghetsfråga för boende i området.
–Om en bostad hyrs ut utan tillstånd kan det påverka tryggheten i området. Att inte veta vem som faktiskt bor i huset kan skapa en känsla av otrygghet. Det ska vara självklart att alla boende har fått sin lägenhet enligt de regler som finns, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Foto: Hyresgästföreningen
Publicerat 4 februari, 2025
Ny rapport: En dysfunktionell bostadsmarknad drabbar kvinnor
En ny rapport från Hyresgästföreningen pekar på att kvinnor drabbas hårdare på bostadsmarknaden. På Fastighetsägarna instämmer man i problemformuleringen, men pekar på andra lösningar.
Text Ebba Engqvist
En färsk rapport från Hyresgästföreningen visar att kvinnor är mer beroende av en väl fungerande hyresmarknad än män, och att de i högre grad får det tuffare på bostadsmarknaden efter en separation. Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen menar att lösningen är att staten tar ett större ansvar för att det byggs hyresrätter till rimliga priser.
– En jämlik bostadsmarknad kräver att staten kontinuerligt investerar och bygger hyresrätter med rimliga hyror, snarare än som nu; skjuter över ansvaret för bostadsförsörjningen på de enskilda hushållen. Det är tydligt att kvinnor förlorar i större utsträckning på en bostadsmarknad där för få hyresrätter byggs, säger Marie Linder i ett pressmeddelande.
[ Annons ]
Anna Wiking, stadsutvecklings- och samhällsstrateg på Fastighetsägarna Syd, tycker att det är positivt när bostadsmarknaden lyfts fram ur olika perspektiv. Att just denna rapport gör det ger en värdefull inblick i hur situationen ser ut.
Samtidigt betonar hon vikten av att inte komma med förenklade lösningar. Generella lösningar fungerar inte alltid för alla, och hon menar att det är en överförenkling att påstå att man kan bygga bort den ojämställda bostadsmarknaden. En mer nyanserad och individanpassad approach behövs för att verkligen möta de olika behoven.
– En väl fungerande och jämlik bostadsmarknad kräver ett jämlikt samhälle och en jämlik arbetsmarknad. Där tror vi att det snarare handlar om att stödja individen genom exempelvis bostadsbidrag samt fastighetsägare som kan göra individuella bedömningar och anpassa sin uthyrningspolicy. Detta skulle ge dessa kvinnor större möjlighet att göra aktiva val om var och hur de vill bo, beroende på deras livssituation och ekonomi, förklarar Anna Wiking.
Karolina Skog, som i mars 2022 presenterade flera förslag utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning, förklarar att hon håller med Hyresgästföreningen i deras analys av att kvinnor missgynnas i bostadsmarknaden. Det överrensstämmer med vad hon själv såg i utredninengen, där hon konstaterade att man inte kan skilja läget på bostadsmarknaden och läget på ekonomin i stort. Hon pekar, precis som Anna Wiking, på att en ojämställdhet i ekonomin även resulterar i en ojämställdhet i bostadsmarknaden.
Hon tror, också likt Anna Wikling, inte heller på Hyresgästföreningens övertygelse att staten i första hand bör finansiera , eller till och medbygga, mer överkomliga hyresrätter som en enskild åtgärd. I stället betonar hon vikten av att stärka kvinnors förmåga att efterfråga bostäder, även om behovet av att arbeta med utbudet av bostäder finns.
– Nyckelfrågan är förmågan att efterfråga bostäder. Något som jag tror skulle göra stor skillnad för kvinnor är att ändra i tillträdeskraven, om man exempelvis kräver en fast anställning så påverkar det kvinnor som i större utsträckning har tillfälliga anställningar. Vi måste vidga bilden, att tillföra mer hyresrätter är bra med det är inte hela lösningen.
Enligt Anna Wiking handlar lösningen om att skapa ett mer flexibelt system där både fastighetsägare och kommuner gör sina bedömningar utifrån individens behov, snarare än att bara bygga fler hyresrätter.
– Det ska finnas tillgängliga hyresrätter på olika geografiska lägen och områden, och det ska finnas fastighetsägare som vill äga, förvalta och investera i hyresrätter. Vi måste utnyttja hela bostadsmarknaden så effektivt som möjligt, och det innebär inte bara att bygga nytt, utan även att inkludera det befintliga beståndet, säger Anna Wiking.
Det bör sättas stor press på kommunerna
Hyresgästföreningen föreslår även lösningar som kan ge våldsutsatta kvinnor snabbare tillgång till ett tryggt boende.
– Som en självklar åtgärd för att säkerställa att vi skapar en mer rättvis och säker bostadsmarknad föreslår vi ett förtursintyg för våldsutsatta kvinnor, så att de snabbare får tillgång till ett tryggt boende. Inte en till kvinna ska behöva dö på grund av att hon inte får tillgång till en fredad bostad, säger Karin Lindeberg bostadspolitiskchef på Hyresgästföreningen.
Fastighetstidningen har tidigare skrivit om Karolina Skogs utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning, där ett förslag handlade om att tydliggöra att kommunala bostadsförmedlingar får ge möjligheter till förturer utifrån olika behov i bostadskön.
Förra veckan beslutade riksdagen att utvidga möjligheterna till förtur efter de förslag som Karolina Skog presenterat.
– Våldsutsatta kvinnor måste få en lägenhet snabbt. Nu när lagen är tydlig hoppas jag verkligen att alla kommuner i Sverige ser till att använda sig av den nya möjligheten. Det bör sättas stor press på kommunerna, säger Karolina Skog.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
De första tio husen i bostadsprojektet Terasslunden är nu på gång.
Publicerat 4 februari, 2025
”Startskottet för en ny era”
Riksbyggens bostadsprojekt Terasslunden på Hisingen i Göteborg är nu i gång. ”Allt är genomtänkt för att minska vårt avtryck på planeten”, säger Dzejna Wallin på Riksbyggen Bostad.
Text Janne Hallman
De nya kedjehusen i Björlanda Ängar på Hisingen byggs i två och en halv plan, med sex rum och kök på totalt 150 kvadratmeter. Alla hus får en egen terrass på andra våningen och trädgård med färdig altan och carport.
Totalt ska 17 kedjehus byggas i området. De första tio husen är nu på gång, med inflyttning planerad till sommaren 2026.
[ Annons ]
Dzejna Wallin, marknadsområdeschef för Riksbyggen Bostad i Storgöteborg, har varit med på resan från den första visionen 2012 till fredagens byggstart.
– När vi nu påbörjar byggnationen markerar vi startskottet för en ny era. Varje moment i byggprocessen är ett steg närmare att förverkliga drömmen om det hållbara samhället vi vill skapa här i Björlanda Ängar, säger Dzejna Wallin.
Hon förklarar att ”drömmen om det hållbara samhället” genomsyrar arbetet på många sätt.
– Inom området kommer en blandning av upplåtelseformer att finnas, där vi blandar Terrasslundens äganderätter tillsammans med kommande bostadsrätter. Det möjliggör ett boende för en bred målgrupp.
Vidare ska kedjehusen Terrasslunden certifieras med Svanen-märkning.
– Detta innebär en bostad av högsta kvalitet där varje detalj är noga utvald för att skapa en hållbar och hälsosam livsmiljö. Från energisnåla vitvaror till miljövänliga byggmaterial – allt är genomtänkt för att minska vårt avtryck på planeten, samtidigt som vi skapar fantastiska hem, säger Dzejna Wallin.
Från vänster: Ulrika Nyström – affärsområdeschef på Riksbyggen, Johanna Frelin – vd på Riksbyggen, Johannes Hulter – ordförande i Göteborgs Stads stadsbyggnadsnämnd, Dzejna Wallin – marknadsområdeschef på Riksbyggen Bostad i Storgöteborg och Jonas Celander, distriktschef på Skanska i Göteborg.
I området kommer man även ha förhållandevis enkla men värdefulla ekosystemtjänster, såsom plantering av träd och bärbuskar av lokala arter, uppsamling av regnvatten, ängsodling som bidrar till rikt insektsliv och pollinering, odlingslådor och insektshotell, med fokus på biologisk mångfald.
– I stort för vår totala bostadsutveckling inom området kommer vi erbjuda goda ekosystemstjänster med hög hållbarhetsprofil. Vårt kommande grannområde kommer ha fokus på välbefinnande, hälsa samt trygghet. Kopplingar till naturområden skapas för att få barn och vuxna i rörelse samt för att uppmuntra till gemenskap.
– Vi utforskar även hur en ökad beredskap i form av vattenförsörjning och odling/lagring av livsmedel kan göras inom ramen för vår bostadsutveckling, säger Dzejna Wallin.
Regeringen, med bostadsminister Andreas Carlson i spetsen, förordar ett ökat småhusbyggande. Tror du att vi nu ser början på en ny trend, antingen hos er eller rent generellt?
– Vi har planerat för dessa hus i många år. Så för Riksbyggens del är det ingen trend, men det råkar just nu vara extra efterfrågat eftersom det generellt saknas nyproducerade småhus i Göteborg, säger Dzejna Wallin.
Byggstarten i Terrasslunden visar tydligt att Riksbyggen fortsätter satsa på att utveckla attraktiva bostadsområden i Göteborg, trots det utmanande läget på bostadsmarknaden, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.
– Det här projektet är ett bra exempel på hur vi kan skapa variation i boendeformer och samtidigt bidra till stadens utveckling, säger hon.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Här på Varvsgatan 35 finns det grejer att hämta.
Publicerat 4 februari, 2025
Hela havet stormar när Galären återbrukar
Fastighetsbolaget Galären ska tömma en kontorslokal och bygga om för nya hyresgäster. Då passar man på att bjuda in Luleåborna att hjälpa till med återbruket.
Text Redaktionen
Den 12 februari lär många Luleåbor styra stegen mot Varvsgatan 35. Lämpligen med verktyg och skyddsutrustning i packningen.
Det är nämligen Galärens cirka 800 kvadratmeter lokaler som ska tömmas för att ge plats åt en ny hyresgäst. Allt som erbjuds tillhandahålls kostnadsfritt.
[ Annons ]
– För oss är det viktigt att ta vara på allt som bara går innan vi bygger om lokalen för nya hyresgäster. I första hand har vi återbrukat det vi själva behöver i vår egen verksamhet, men det finns ändå mycket kvar att tillvarata och vi är väldigt måna om att sakerna i lokalerna tas om hand för att de ska få ett nytt liv någon annanstans, berättar Gunnar Tåhlin vd Galären.
Tidigare lät Galären Luleåborna återbruka en hel bostadsfastighet.
– Med det lyckade återbruksprojektet på vår fastighet Gersen 5 på Sandviksgatan 68 i minnet känns det naturligt för oss att planera för fler sådana här möjligheter, då vi uppskattar om fler vill bidra till återbruket, säger Gunnar Tåhlin.
Det är först till kvarn-principen som gäller. Återbruket gäller allt från kontorsinnerdörrar, glaspartier och undertaksplattor till wc-stolar, textilgolv, lysrörsarmaturer, hyllplan och konsoler.
– Syftet är återanvändning, vilket innebär att vi vill att sakerna tas om hand och faktiskt används av den som hämtar dem. Sakerna erbjuds gratis mot att man tar med egna verktyg och skyddsutrustning samt att man själv ombesörjer att montera ner och hämta det man vill ha den 12 februari, säger Robert Sandberg, ansvarig projektledare på Galären.
Om det blir hela havet stormar återstår att se. Men Galären skickar med en tydlig uppmaning till alla att vara försiktiga och visa hänsyn till varandra i och utför lokalerna på dagen för återbruket.
– Vi kommer även att bjuda in till fler återbrukstillfällen framöver, så håll utkik, säger Gunnar Tåhlin.
Onsdag den 12 februari mellan kl. 13.00-19.00 bjuds allmänheten in till lokalen.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Åtalet handlar om köpen av en flerfamiljsfastighet och en kyrkofastighet i Södertälje, där huvudmännen har låtit bulvaner köpa fastigheterna. Foto: Shutterstock
Publicerat 4 februari, 2025
14 åtalas för bulvanköp av fastigheter i Södertälje
Bland de åtalade finns bland annat en präst, en banktjänsteman och flera före detta fastighetsmäklare som har möjliggjort den misstänkta brottsligheten.
Text Redaktionen
Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten väckte på tisdagen åtal mot 14 personer för grova ekobrott kopplade till två fastighetsköp i Södertälje.
Brottsmisstankarna gäller grov näringspenningtvätt, grova bedrägerier och grov penningtvätt. Ärendet har kopplingar till tidigare åtal som väckts inom samma ärende, vilket Fastighetstidningen tidigare har rapporterat om.
[ Annons ]
Det nu aktuella åtalet handlar om köpen av en flerfamiljsfastighet och en kyrkofastighet i Södertälje, där huvudmännen har låtit bulvaner köpa fastigheterna.
För att finansiera förvärven har man låtit ett stort antal bolag och privatpersoner överföra pengar emellan sig i flera led, trots att överföringarna inte har varit affärsmässigt motiverade.
– Vår utredning har visat att syftet med de omfattande överföringarna har varit att dölja pengarnas ursprung och vilka personer som egentligen ligger bakom fastighetsförvärven, säger Jonas Bergendal, förundersökningsledare och kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm.
Efter förvärvet av flerfamiljsfastigheten har huvudmännen låtit andra bulvaner stå som ägare av lägenheter i fastigheten. Därefter har man tagit upp bolån genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar, så som arbetsintyg.
Pengarna som banken betalat ut för bolånen har skickats vidare och använts för att finansiera köpet av kyrkofastigheten.
– Det misstänkta brottsupplägget har fungerat eftersom man haft tillgång till så kallade möjliggörare på bland annat banker och kreditinstitut. En tidigare banktjänsteman åtalas för att ha hjälpt till med bolånebedrägerierna. Denna person är sedan tidigare åtalad för misstänkt mutbrott i samma ärende, vilket handlagts av Åklagarmyndigheten, säger Jonas Bergendal.
Möjliggörare är personer som genom sin anställning eller yrkesroll i det legala samhället, till exempel fastighetsmäklare, banktjänstemän och advokater, hjälper kriminella nätverk att underlätta, effektivisera och diversifiera den kriminella affärsverksamheten.
Inom kort förväntas även åtalsbeslut avseende bland annat grova bokföringsbrott mot samma personer.
Åklagaren yrkar på sammanlagt 21 års näringsförbud. I ärendet har säkrats över 30 miljoner kronor och åtalet omfattar förverkandeyrkanden och yrkanden om företagsbot mot flera bolag.