[ Annons ]

Foto: Jonas Malmström.
Publicerat 8 mars, 2021

HBO Nordic flyttar till Kungsgatan

HBO Nordic flyttar sitt kontor till 1 485 kvadratmeter stora lokaler på Kungsgatan i Stockholm. Därmed dubblar streamingjätten sina kontorsytor.

Det nya avtalet mede HBO Nordic är Humlegårdens tredje i ordning med hyresgästen sedan 2016, med start 2016.

[ Annons ]

– Vi var i behov av större lokaler och sökte ett centralt läge. Vi har varit kunder hos Humlegården i många år och har alltid varit nöjda. Det gjorde att det kändes självklart att stanna kvar när vi fick ett erbjudande om att etablera kontor i fina lokaler på Kungsgatan, säger Kerstin Grunnlid, Office Manager på HBO Nordic.

Peter Lind, fastighetschef på Humlegården, är glad över det förnyade förtroende, som han ser som ett kvitto på att Humlegården lever upp till deras höga förväntningar. 

– Att skapa långsiktiga relationer med våra kunder är en viktig del i vårt arbete. Genom att vi äger flera fastigheter i de områden där vi är verksamma har vi stora möjligheter att stödja våra kunder när verksamheterna och deras lokalbehov förändras över tid, säger han i en kommentar.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 8 mars, 2021

Har marknaden råd med marknadshyror?

Förhoppningar om att fria marknadshyror i nyproduktionen ska leda till en ”revolution” på marknaden kan förbytas i besvikelse, skriver Lennart Weiss.

Just nu pågår ett intensivt arbete i de tre utredningar om hyresmarknaden som regeringen tillsatt. Utredningen om förhandlingssystemets framtida utformning sägs förvisso vara klar men har ännu inte offentliggjorts. Enligt rykten handlar det om att Centerpartiet inte är nöjda med utredningens slutsatser.

De två andra, om marknadshyror i nyproduktionen samt systematisk hyressättning sägs komma med sina betänkanden i maj. Eftersom allt tyder på att det kommer ett skarpt förslag om marknadshyror i nyproduktionen finns det redan de som lagt champagnen på kylning och hoppas på att 2021 ska bli någon sorts historisk vändpunkt. 

[ Annons ]

Jag missunnar ingen känslan av en stunds revolutionär yra. Men som bekant visar vår moderna historia att aldrig så stolta paroller snabbt kan förbytas i besvikelse. Innan sista ordet är sagt kan det således vara klokt med en stunds eftertanke.

Inte så att allt bör bestå vid det gamla. Det är lätt att hålla med fastighetsägarnas kritik mot dagens förhandlingssystem. Hyresgästföreningen borde sedan länge tagit ansvar för en professionalisering av processen genom att utesluta de förtroendevalda, på det sätt som sedan länge skett på arbetsmarknaden. Självklart ska hyresförhandlingar handhas av proffs med dokumenterad fastighetsekonomisk kompetens.

Vidare behöver tvister hanteras på samma neutrala sätt som mellan fack och arbetsgivare. Och varför inte införa ett ”märke” som på övergripande nivå fångar utvecklingen av konsumentprisindex, inflation, räntor, med mera, som sedan får vägas av mot det enskilda företagets förutsättningar på den lokala marknaden.

Med ett pragmatiskt angreppssätt bör det vara fullt möjligt att få dagens system att fungera. Just nu verkar det dock som att det är ”revolutionärerna” som har överhanden. Och de visar få tecken på att mattas. Trots att vi som tvivlar ideligen ställer samma fråga, ”hur ser problemet ut som ni vill lösa”, kommer inte särskilt konkreta svar.

Alla med insikt om hyresmarknaden vet att dagens nyproduktionshyror ligger nära hyresgästernas smärtgräns. Faktum är att utan investeringsstödet, som bidrar med cirka 7 000 kr/kvm, byggs väldigt få hyresrätter utanför våra tre storstadsområden. Att det fortfarande går att bygga ett och annat hyreshus i attraktiva storsstadslägen beror på att priserna på ägarmarknaden stuckit iväg. Men då ska vi hålla i minnet att byggandet av hyresbostäder ofta gynnas av kraftiga kommunala rabatter av marken, antingen på priset eller via systemet med tomträttsavgälder. Men är det någon som tror att dessa rabatter kan bestå om marknadshyror införs? Och är det någon som räknat på konsekvenserna?

För ett drygt år sedan gjorde Veidekke ett räkneexperiment baserat på villkoren i Stockholm. Med fullt genomslag för marknadspris på marken skulle hyran landa på cirka 17 500 kr för en trerummare. Jag tror att marknadshyresentusiasterna gör klokt i att stanna upp en stund. Annars kan den revolutionära baksmällan bli svår.

Lennart Weiss

Gör: Kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Mer om: Född och uppvuxen i Gävle där han tidigt engagerade sig i SSU. Valdes in i kommunfullmäktige som 17-åring, sen ledde karriären vidare in i regeringskansliet som politisk sakkunnig. Arbetade därefter en lång tid på HSB.

Twitter: @LennartWeiss

Läs fler krönikor av Lennart Weiss »

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Lovisa Löwenborg och Ellie Elmondt på Wire Invest. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 8 mars, 2021

”Först som ägare har man verklig makt att påverka samhället”

De senaste åren har fastighetsbranschen kunnat skryta med att ha kvinnor på närmare 40 procent av de ledande posterna. Men när det gäller ägande är det långt ifrån jämställt. Det vill Wire Invest ändra på.

Enligt en ny rapport från tankesmedjan Ownershift ägs 15 procent av den privatägda andelen av alla fastighetstyper i Sverige av kvinnor. Motsvarande siffra för män är drygt 39 procent. Resten av ägandet, det genom företag och institutioner, går inte att kartlägga helt. Men det är väl inte osannolikt ännu dystrare siffror där.

Ellie Elmondt och Lovisa Löwenborg är grundare av Wire Invest, en grupp för kvinnliga fastighetsinvesterare. De menar att det borde vara en demokratifråga att satsa på mer kvinnligt ägande. Det skulle dessutom öka lönsamheten för fastighetsbranschen.

[ Annons ]

– Det kan förstås låta dubbelt att slåss för jämställdhet och bara fokusera på kvinnor. Men vi ser det som att vi är på en arena som domineras av män. Ska vi överhuvudtaget komma ikapp behöver vi satsa särskilt på kvinnor ett tag, säger Ellie Elmondt.

Fastigheter är en otillgänglig investeringsform eftersom det kräver större kapital och tillgång till rätt nätverk än i många andra branscher. Därför har det främst varit något som professionella investerare haft tillgång till, och där är män överrepresenterade. Genom historien har kvinnor i mycket lägre grad än män ägt mark och fastigheter, och det har bidragit till att de inte beviljats banklån och därmed sällan eller aldrig kunnat gå vidare och starta eget. Och till det kan tilläggas att 99 procent av allt riskkapital i Sverige går till män.

– De investeringar som sker formar vårt framtida samhälle och vem som äger vad är oerhört viktigt för vilket samhälle vi vill ha. Fastigheter är något som berör alla. Där borde kvinnor också ges inflytande att påverka hur framtidens bostadsmarknad, kontor och kommersiella fastigheter ska vara. Det är först när man är ägare som man får verklig makt att påverka, säger Lovisa Löwenborg.

Varför är det viktigt vem som äger vad?

– Det har visat sig att kvinnor har ett större intresse för att vara med i projekt som har med hållbarhet att göra. Dessutom vet vi att man ofta får bättre avkastning när man väljer hållbara investeringar – vilket är bra både för den enskilde och samhället, säger Ellie Elmondt.

– Om man ser på de samhällsutmaningar som klimatkrisen innebär så borde branschen verkligen anstränga sig för att locka kvinnliga investerare, flikar Lovisa Löwenborg in.

I år når Wire Invest 20 miljoner investerade kronor i fastighetsbranschen, majoriteten har investerats under de två senaste åren. Investerargruppen har över 4 000 kvinnor i sitt nätverk. I gruppens senaste större projekt gick över 100 kvinnor ihop och investerade i en av Nordens största fastighetsfonder, en arena som hittills enbart haft manliga investerare.

– Vi vill att kvinnor ska ha mer fastigheter i sina portföljer eftersom det över tid är stabila och bra investeringar. Kvinnor är ofta väldigt duktiga på att spara till saker de vill ha, men det har inte varit naturligt att tänka på investeringar. Det måste bli mer självklart att tänka ”vad gör du med lönen när den kommer in?”, säger Ellie Elmondt.

Genom Wire Invest vill de utbilda på två fronter. Dels riktar de sig mot branschen för att öka intresset för att öppna för kvinnliga investerare, och dels riktar de sig till kvinnor med workshops och utbildningar där målet är att öka målgruppens finansiella kunskaper och överbrygga den rädsla som ofta finns kring risktagande.

– Kvinnor tror ofta att kunskapskraven är mycket högre än vad de är. De kan göra grundlig research, men sen kommer de sällan till skott, det har vi ofta hört när vi pratat med våra medlemmar som gör sin första investering via oss, berättar Lovisa Löwenborg.

Både Ellie Elmondt och Lovisa Löwenborg pekar på att det framför allt är de börsnoterade bolagen som kan skapa verklig samhällsförändring och att de måste börja se kvinnliga investerare som en tillgång.

– Att förstå vad kvinnor har att ge och att använda den kraften på ett konstruktivt sätt borde vara en prioriterad fråga för branschen. Det skulle både de och samhället gynnas av. Kvinnor sitter på en otrolig kraft och vilja. Det här är ett engagemang man borde vilja förvalta snarare än att se det som att man ska ”ta hand om kvinnorna”, säger Ellie Elmondt.

Vad behöver ske för att kvinnors ägande ska öka?

– Vi behöver bli fler som skapar förändringen i realtid. Det vill säga inte stanna vid att bara satsa på att sprida inspiration och kunskap, utan också vara med och skapa verkliga finansiella modeller, säger Ellie Elmondt.

Lovisa Löwenborg håller med:

– Fastighetsbolagen behöver ägas av fler kvinnor. Fler kvinnor som jobbar på bolagen måste också bli inbjudna att bli delägare och investerarlistorna måste ses över för att riktas mer mot kvinnliga investerare.

– När man ska dra en investerarrunda är det lättare att leta i de manliga leden, för det är så det har sett ut historiskt. Så det är klart att det upplevs som att det blir mer jobb när man ska ändra sina rutiner för att släppa in kvinnor, fortsätter hon.

– Många bolag pratar om de här frågorna för att det är populära frågor att diskutera, men i slutändan måste de börja göra jobbet på riktigt och inte bara stanna vid att prata, tillägger Ellie Elmondt.

Ändå är de båda hoppfulla och ser en tendens till att en förändring är på gång.

– I fastighetsvärlden, där man vanligtvis pratar om pengar i termer av miljarder, har vi nog viftats bort lite som ett glatt initiativ där vi kommer med våra miljoner. Men nu har fler börjat få förståelse för det vi gör. Under coronapandemin har hållbarhetsmålen hamnat mer i fokus, det har varit väldigt tydligt, säger Lovisa Löwenborg och Ellie Elmondt.

FAKTA:

Wire Invest

grundades av Ellie Elmondt och Lovisa Löwenborg 2014 och är en investerargrupp för kvinnor som vill investera i fastigheter. Idag har de över 4000 kvinnor i sitt nätverk och drygt 2000 kvinnor i investerargruppen.

Ownershift

Är en politiskt oberoende tankesmedja som vill verka för att ändra samhällsstrukturer genom ägande. Ett av målen är att öka andelen kvinnligt ägande i Sverige. De har hittills gett ut tre rapporter ”Vem äger marken du går på?” (2021), ”Varför äger kvinnor och män inte lika mycket än?” (2020) och ”Vem äger Sverige?” (2019).

”Män äger 2,5 gånger mer än kvinnor av marken vi går på”

• Den samlade bilden för alla typer av fastigheter visar att män äger 1,3 gånger mer än kvinnor utifrån lagfartsandelar och taxeringsvärde, samt 2,5 gånger mer utifrån sammanlagd areal.

• De flesta bor i hus (49 procent eller drygt fem miljoner personer), därefter hyresrätt (28 procent) och bostadsrätt (20 procent). Av Sveriges hus äger män 10 procent mer än kvinnor utifrån det sammanlagda taxerade värdet på husen, det är ungefär samma skillnad som mellan mäns och kvinnors löneinkomster. Om man istället tittar på sammanlagd markyta för hus så äger män 128 procent eller 2,3 gånger mer.

Källa: Ownershift ”Vem äger marken du går på?”

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Bild: Riksbyggen.
Publicerat 5 mars, 2021

K2A köper av Riksbyggen

K2A köper en bostadsfastighet i Luleå av Riksbyggen för 177 miljoner kronor. Planen är att utveckla 115 miljöcertifierade hyresrätter.

Projektet omfattar totalt 115 hyresbostäder med en uthyrningsbar area på cirka 5 400 kvadratmeter, med ett beräknat årligt hyresvärde på runt 9,7 miljoner kronor. Fastigheten ingår i ett nytt större stadsdelsprojekt i Kronanområdet med närhet till skolor, natur- och friluftsområden samt centrala Luleå.

– Luleå växer och är fjärde största kommun i Norrland, efter Umeå, Gävle och Sundsvall där K2A redan äger fastigheter. Luleå tekniska universitetet är dessutom med sina 15 100 studerande 14:e största lärosäte i Sverige. Detta är en kommun som K2A velat etablera sig i över en längre tid och det är roligt att vi nu lyckas och etablerar oss på orten, kommenterar Johan Knaust, vd för K2A.

[ Annons ]

Projektet kommer att miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Silver och motsvara mellangrön, som är den näst högsta miljöklassen enligt Ciceros ramverk.

Fullt utbyggt år kommer Kronandalen att rymma närmare 2 000 nya bostäder med plats för totalt 7 000 Luleåbor. Hyresrätter blandas med bostadsrätter för att erbjuda något för alla. Hela området präglas av en hållbarhetsprofil utifrån flera aspekter. Alldeles runt hörnet ligger motionsspår, utegym, skidbackar och ett naturskyddsområde.

– Bland annat kommer cykelparkeringen att få en framträdande placering mot Lottagatan. Det ska vara enkelt att göra hållbara val och ta cykeln istället för bilen, säger Lars Lundgren, marknadsområdeschef på Riksbyggen Bostad Norr.

– Riksbyggen finansierar, bygger och färdigställer projektet i dess helhet och K2A tillträder fastigheten efter färdigställt projekt, vilket bedöms ske under det tredje kvartalet 2023.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 5 mars, 2021

Helgtankar: Vad vi kan lära av farfar, Slas och Örjan

Vissa coronaflyttar från stan. Andra besvärjer förfäder och åkallar Slas. Eller det senare kanske det bara är Fastighetstidningens redaktionschef som gör.

Varför vill man bo i skogen?

Örjan Landström säger att han vill det. Det har jag svårt att begripa.

[ Annons ]

Kanske har det med farfar att göra?

Jag hann aldrig träffa farfar, så jag kan inte riktigt veta. Lungorna hans tog för mycket stryk i plåtslageriet i Örnsköldsvik. Åt mej fanns bara historierna kvar. Eller historien – jag vet egentligen inte så mycket om honom. Men det är en historia som etsat sig fast. En berättelse  om urban längtan som jag tror satt sig i mitt DNA.

Örnsköldsvik alltså. En ganska liten stad nu, ännu mindre på farfars tid. Och nu ni får ursäkta, jag måste bara ta en tripp norrut längs kusten. Hörnefors – jag har hört att mitt efternamn kommer därifrån. Det är väl ett jävla efternamn förresten? I Handelssortering av trävaror från Svenskt Trä klassificeras urfallen hörnkvist enligt specialregel. En skräpplanka med andra ord. En neslighet som endast kan kompenseras med fotbollshistoria från Hörnefors. Och lyssna nu: Gunnar Nordahls syster var gift med min farfars kusin! (För yngre läsare: Gunnar Nordahl är typ Zlatan, men från länge sen).

Ja ja, det kanske inte är blodsband och ganska så avlägset. Och efternamnet kanske snarare har sitt ursprung i Trehörningssjö, inåt landet. Men historien funkar när man berättar det för en italienare.

Men tillbaks till farfar. Han längtade bort. Pappa har berättat hur farfar brukade gå ner till Örnsköldsviks mest trafikerade korsning. Där stod han och längtade efter storstaden långt borta. Jag kan känna igen mig i det där.

Det blev istället pappa som gav sig av. Nästan hela vägen. Jag växte upp i Huddinge. Och så långt tillbaks jag kan minnas längtade jag febrigt efter att själv få ta pendeltåget in till city. När jag så fick tillåtelse, sa kompisens mamma stopp: ”På Sergels torg kan knarkarna sticka er med knarkspruta och så blir ni knarkare!”. Det förstärkte bara suget. Inte efter knark alltså. Men stan som var farlig, skitig och alldeles, alldeles underbar. I drömmarna alltså. Det Stockholm vi sen fick åka till var, och är, en snäll liten stad.

Men varför vill man bo i skogen? Jag tänker på Slas och hans berättelse om Gustafsson på Bråten som har gjort sitt i Vem älskar Yngve Frej:

”Dom håller stånd på det ställe dom anser sig tillhöra och vad dom framför allt har att kämpa emot är skogen själv. Skogen som hotar att ta igen det som berövades skogen för många hundra år sedan”.

Stig Claesson (Slas) gjorde även i ett par av sina andra böcker upp med stadsfolkets romantiserade syn på skogen. För de som bodde i de stora skogarna var skogen något hotande, det var platsen man röjt fram som man var tvungen att försvara.

När jag väl flyttade in till stan kunde man förresten ofta se Slas på stan. Det kan man inte längre. Det är lite sorgligt.

Men nu flyttar folk alltså ut i skogarna igen. Och de har väl en anledning antar jag. Det är nog bäst, annars kommer de att bli galna. Örjan Landström vill bo nära skogen för att han gör hus av träden. Hus som kan bli stad. Det kan jag förstå. Intervjun med Örjan Landström, ett ansikte som säkert är bekant, läser du här.

Men varför går jag och grubblar på farfar? Och på Slas? Och på skogen?

Det är ju inte på grund av Örjan Landström. Han förstår jag ju vad han ska i skogen och göra. Och jag kan väl också någonstans förstå alla de där coronaflyttarna. Dessutom tycker jag ju om skogen. Jag blir ju glad att folk får småorter att blomstra upp. Hela landet ska leva – fattas bara annat. Och såklart att jag är helt ute och cyklar när jag använder Slas som referens. Numera är man uppkopplad och sitter inte och stirrar ut på träden som sakta närmar sig stugknuten. Dessutom är det ju inte ut i skogen de flesta flyttar.

Men hur fjantigt det än må vara, så känner jag mig nästan personligt påhoppad varje gång jag läser om ännu någon som bestämt sig för att lämna staden. Det kan inte hjälpas. Vi har ju längtat så, farfar och jag.

Jag går här och oroas för staden helt enkelt. Hoppas att det fortfarande är någon som bryr sig om den när detta är över.

Så kanske är det bara för att inte deppa ihop inför nästa rapport om negativa flyttsiffror från Stockholm. Men jag inbillar mig, eller försöker i alla fall, att kanske lämnar utflyttarna plats för en annan sorts urbanitet. Kanske behöver staden påfyllning av lite yngre och piggare förmågor för att börja läka de bestående skador på kulturlivet som ju Kulturrådet nu varnar för.

Kanske borde även jag maka på mig. För i ärlighetens namn var det ju redan innan pandemisatan som jag började välja hemmakväll före citynatt. Som Johan Hilton nyss skrev i en text om saknaden efter platserna för de gemensamma upplevelserna: ”Jag kan alldeles säkert säga att pandemin har gjort mig fattigare, latare och dummare.”

Fast jag trivs ju att stå där i korsningen och titta.

Erik Hörnkvist, redaktionschef

PS: Eftersom vi lever i de ständiga misstolkningarnas tidevarv. Detta är bara en liten berättelse om min ständigt pågående fascination för storstaden. Här finns ingen värdering av storstad vs landsbygd.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Trä är hans nya scen

Han har spelat polis som jagar Lasermannen och hjälpt Johan Falk att bekämpa maffian. Men nu har Örjan Landström pausat skådespeleriet till förmån för det egna företaget Nock Massiva Trähus, även om det finns en drömroll kvar att göra.

Det kom ett pressmeddelande från Nock Massiva Trähus. Blicken fastnade på företagets vd, han kändes bekant. En googling av namnet gav svaret. Örjan Landström, skådespelare. Han är ingen jättekändis, utan en av de där man ser i tv-serier och filmer men inte vet namnet på.

[ Annons ]

– Det händer ofta att folk känner igen mig. Men jag har aldrig tyckt om att bli igenkänd, så jag brukar svara ”ja, jag vet inte vem det kan vara”, säger han och skrattar. Det är ju fånigt naturligtvis, men jag är nog lite för blyg. Men nu är det fem år sedan mitt senaste skådisjobb, så det händer mer sällan.

Det händer ofta att folk känner igen mig utan att veta varifrån.

Örjan Landström började sin yrkeskarriär i byggsvängen. Samtidigt fanns drömmar om teater och film, och 1990 kom han in på scen-skolan. Han beskriver tiden som en av de roligaste i sitt liv.

– Sen kom man ut i verkligheten. Det är en tuff bransch där många konkurrerar om jobben, och de jobb som finns är kanske inte så jätteroliga.

Tv-debuten kom 1994 i Rena rama Rolf-avsnittet Skumma pengar och sedan fyra år senare hantverkaren Dennis i hyllade tv-serien Svenska hjärtan. Vid den här tiden köpte Örjan Landström även ett hus i Göteborgs skärgård. Det var i renoveringsbehov och han tog på sig jobbet själv, vilket slutade med att han och hans partner fick en utmärkelse av kommunen. Inte nog med det, även hans liv tog en ny vändning.

– Kompisar började fråga om jag kunde hjälpa dem med olika byggprojekt. Helt plötsligt hade jag en byggfirma med ett antal anställda. Jag upptäckte entreprenören i mig och att jag gillade att driva företag.

Under de efterföljande åren varvade han skådespeleriet med byggjobben. Han syntes i flera svenska filmer och tv-serier, som Livvakterna, Graven och Lasermannen. Men efter en tid tröttnade han på den världen och fokuserade på sin firma.

– Det var då jag kom i kontakt med materialet som vi jobbar med nu, korslimmat trä, och såg möjligheten att bygga industriellt med det. Jag minns att en jul då jag stod hemma i källaren och byggde små moduler i plywood, säger han och skrattar.

Örjan Landström. Titel: Fabrikschef, Nock Massiva Trähus. Ålder: 55 år. Bor: Mölndal. Familj: Fru, två utflyttade barn. Foto: Sofia Sabel

Idén ledde till bildandet av företaget Nock Massiva Trähus. Stärkt av sin vision började Örjan Landström leta investerare för att förvandla byggsatserna i plywood till bostadshus i korslimmat trä. Det tog några år, men till slut träffade han rätt.

– Jag kom i kontakt med Olle Knaust, som hade ett förflutet i fastighetsbranschen och trodde på min idé. Det möjliggjorde kapital för att starta en fabrik. Vi var egentligen lite tidigt ute. Det är inte förrän nu, efter tre år, som det börjar lossna.

Processen i fabriken liknar att bygga ett pepparkakshus – men i betydligt större skala. De korslimmade träskivorna, som kan vara så stora som 16 gånger 3 meter, sätts på plats och ihop med hjälp av en kran. Eftersom skivorna är tillverkade med stor precision är det enkelt att passa ihop dem och skära ut fönster och dörrar.

– Sen fyller vi lägenheterna med det som ska in, som kök, badrum och golv. Träskivorna är så pass exakta i sina mått att vi inte behöver några lister för att dölja ojämnheter. Hela tanken är att skala bort så mycket onödigt som möjligt.

Det måste vara tillfredsställande för dig som gillar att bygga saker?

– Det är skitkul! Det är otroligt roligt att vara nere i fabriken när det är full produktion. Vi gör ju två såna där om dagen, med kök och badrum och allt. Så det går ruggigt fort också.

Det är fullt upp i Nock Massiva Trähus fabrik i två år framåt. Men det har inte varit enkelt att övertyga branschen, som är van att bygga i betong, att i stället välja trä.

– Man brukar ju säga att byggbranschen är konservativ, men samtidigt förstår jag att man är försiktig med att pröva nya byggmetoder eftersom det handlar om så stora belopp, säger Örjan Landström.

Huset i Örebro är precis färdigställt. Det ligger i anslutning till Universitetet och innehåller studentlägenheter och forskarbostäder. Foto: Nock Massiva trähus

Att bygga massiva trähus har klara miljömässiga fördelar, jämfört med exempelvis betong. Men det finns även andra anledningar för fastighetsbolagen att välja trä, enligt Örjan Landström.

– Det tar halva tiden för oss att bygga ett hus än att bygga på plats. Vi kan bygga parallellt med mark- och grundarbete. Det ger en betydligt kortare kapitalbindning, vilket gör att de kan få in hyror mycket fortare.

Attitydförändringen i branschen har accelererat. Folk vill bo i miljövänliga hus.

Örjan Landström har märkt att attitydförändringen i branschen har accelererat de senaste åren. Större och större aktörer hör av sig till Nock Massiva Trähus och bland samarbetspartners finns bland andra Peab och Skanska. Men för att nå klimatmålen finns ännu mer att göra, menar Örjan Landström. Han har skrivit debattartiklar och bland annat försökt påverka politiker att exempelvis se över lagen om offentlig upphandling så att den underlättar för mindre aktörer att medverka.

– Det finns delar i lagstiftningen som gör det svårt att styra upphandlingen mot ett visst materialval. Men kommuner borde kunna fatta principbeslut om att bygga i exempelvis trä. Jag tror att Alingsås kommun har gjort det. Och det finns ett väldigt starkt tryck från samhället och speciellt folket, särskilt från den yngre generationen. De vill bo i miljövänliga hus.

Örjan Landström tror att byggandet av flerfamiljshus i trä kommer att öka rejält de kommande åren. Professor Staffan Brege på Linköpings universitet är inne på samma linje. I en framtidsprognos som han presenterade på Bioekonomiskt Forum 2017 spår han att det finns kapacitet för att bygga 50 procent av flerbostadshusen i trä 2025.

Nock Massiva Trähus är beredda att skala upp verksamheten.

– Vi kommer att bygga om fabriken i sommar för att försöka öka produktionskapaciteten med 50 procent. Det är nog vad vi klarar av idag, men det är klart att vi är intresserade av att starta fler fabriker.

Örjan Landström som Ralf i Johan Falk-filmen Tyst diplomati. Foto: Nordisk Film

Örjan Landströms fokus ligger alltså helt på Nock Massiva Trähus för tillfället. Han har lämnat över vd-rollen i bolaget till Olle Knaust för att kunna fokusera på det praktiska. Och även om han påstår att det inte finns någon längtan till skådespeleriet just nu, så håller han dörren öppen. För det finns ett projekt han skulle vilja medverka i.

– Jag har nyligen läst Karin Smirnoffs böcker och de ska filmatiseras. De utspelas ju i Västerbotten och jag kommer ju från Norrbotten, så det tycker jag låter intressant.

Då kan vi se den här intervjun som en jobb-annons?

– Haha, ja precis. Jag har redan tänkt ut vilken roll jag ska spela.

Privat har Örjan Landström precis flyttat från skärgården till ett liv närmare skogen. Så numer kretsar större delen av hans liv runt trä och träd.

– I skärgården fanns det ju knappt ett träd, men nu bor vi nära ett friluftsområde och jag och min fru promenerar ofta i skogen. Jag gillar verkligen skogen och blir lugn av tystnaden, doften och suset i träden.

[ Annons ]

Publicerat 4 mars, 2021

Nytt nummer ute nu!

I Fastighetstidningen nr 1 2021 frågar vi oss bland annat om småorter gynnas av nya sätt att arbeta under pandemin. Vi träffar även skådespelaren Örjan Landström som driver byggbolaget Nock Massiva Trähus, samt Marika Markovits som menar att Social housing inte måste vara stigmatiserande.

Här är ett axplock av innehållet i nr 1 2021. Du hittar tidningen kostnadsfritt i vårt digitala arkiv.

Småorten är coronans vinnare

[ Annons ]

Pandemin med distansarbete har fått många att omvärdera sitt boende. En ny våg av coronaflyttare har insett att det går att behålla både jobb och lönenivå även om man flyttar till närliggande kommuner eller hem till sin barndoms trakter. Om vi står inför ett verkligt paradigmskifte, eller om det är krusningar på ytan som lägger sig när pandemin väl är över återstår att se. Oavsett uppstår det nya möjligheter för landets småorter. Vi gör nedslag i Vetlanda, Ulricehamn och Örnsköldsvik för att se hur de förvaltar de nya möjligheterna.

Krönika: Det består – det återgår

Vilka förändringar under pandemin återgår till det gamla när den äntligen är över och vilka blir det nya normala? Mattias Goldmann ger tre nycklar för en bättre prognos – och en falsk.

Åsikten: Nooshi Dadgostar

Den nye partiledaren för Vänsterpartiet, har länge varit engagerad i bostadspolitiken. Hon står kvar vid att fälla Löfvéns regering om det läggs förslag på fri hyressättning för nyproduktion och hon ser gärna att allmännyttan köper tillbaka fastigheter som sålts.

För honom spelar trä en stor roll

Ansiktet kan nog vara bekant. Örjan Landström har varit med i ett flertal svenska filmer och tv-produktioner. Alltifrån Rena rama Rolf till Lasermannen. Men för tillfället har han pausat skådespeleriet för att satsa på det egna företaget Nock Massiva Trähus.

Eftersatt hissunderhåll

Hissbeståndet i Sverige är på många håll eftersatt och faktiskt Europas äldsta. Det resulterar emellanåt i allvarliga olyckor – och då ofta med barn inblandade. Läs om vad man bara måste ha kolla på.

Marika Markovits: Social housing måste inte vara stigmatiserande

Vi blir ideologiskt korrekta men praktiskt grymma. Så resonerar Stockholms nya Domprost Marika Markovits, kring invändningarna mot en svensk modell av social housing.

Seriebygget som haltar

Bostadshus kan byggas mellan 15 till 20 procent billigare och dessutom fortare om de tillverkas i stor skala i serieproduktion. Trots att det finns många väl fungerande koncept finns det oro för att det ska bli ännu ett miljonprogram.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Visionsbild: Lindberg Stenberg Arkitekter.
Publicerat 4 mars, 2021

Ikano Bostad bygger bostäder i Sollentuna

Ikano Bostad har förvärvat en fastighet i Sollentuna. Planen är att bygga 92 bostadsrätter med start i slutet av 2021.

Sollentuna kommun planerar för ett nytt bostadsområde i Väsjön, med 4 000 bostäder. Det är här Ikano Bostad förvärvat en fastighet med möjlighet att bygga 92 bostadsrätter.

– Det är väldigt roligt att vara med och bidra till utvecklingen av Sollentuna. Med vårt kvadratsmarta tänk kommer vi att komplettera bostadsutbudet i stadsdelen på ett bra sätt. Vi tror att det främst är familjer som kommer att söka sig till Väsjön och har utformat bostäderna med mycket förvaring och bra ytor för hela familjen att umgås på, säger Linda Leppänen, bostadsutvecklingschef Stockholm norr på Ikano Bostad.

[ Annons ]

Fastigheten ligger vid Väsjö torg i Väsjön som är ett av Sollentunas stora stadsdelsutvecklingsområden. Fokus för Ikano Bostads 92 bostadsrätter kommer att ligga på att skapa möjligheter för en enklare vardag och ta vara på det naturnära läget vid Väsjöbacken.Den gemensamma innergården kommer att utformas så att det finns möjlighet till både umgänge, lek och vila. Genom bil- och cykelpool i bostadsområdet och cykelverkstad i kvarteret kommer det vara enkelt att välja bort bilen.

– Väsjö torg ligger väldigt naturnära och här finns också den populära skid- och mountainbikebacken Väsjöbacken. Det är något som vi kommer att ta fasta på i utvecklingen. Bland annat planerar vi plats för bra skidförvaring och att det ska vara enkelt att tvätta av cykeln och hunden, avslutar Linda Leppänen.

Ikano Bostads tillträder under hösten 2021 och planerar att börja bygga under sista kvartalet 2021. Inflyttning är planerad till hösten 2023.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Gustav Kaiser
Publicerat 4 mars, 2021

Ny vy över stockholm

Ingen som passerat Sergels torg de senaste åren kan ha undgått den stora omvandlingen av kvarteren runt omkring. Stadsbilden i Stockholms hjärta håller på att förändras totalt.

Ett av de största projekten är Vasakronans ombyggnad av Sergelhusen som omfattar tre huskroppar. Den med fasad mot Sveavägen kallades i folkmun SEB-huset eftersom banken under decennier haft ett stort kontor här. Bygget började 2017 och i slutet av 2020 flyttade de första hyresgästerna in. Snart kan de se fram emot att njuta i vårsolen på den stora takterrassen med magnifik utsikt över staden.

För Vasakronan har utgångspunkten varit att med varsam hand skapa något helt nytt men samtidigt ta till vara sådant som redan fanns. Tre arkitektfirmor fick komma med förslag. Två tyckte riv allt! Vasakronan valde den tredje, Marge som föreslog att bevara och bygga vidare på den befintliga betongstommen. Det sparade resurser och minskade koldioxidutsläppen. Att bygga så hållbart som möjligt var en självklarhet. Byggnaden miljöcertifieras enligt LEED med målet att nå det högsta betyget Platina.

[ Annons ]

  • Fastighetsägare: Vasakronan
  • Arkitektbyrå: Marge  
  • Storlek (kvm): Kontor 15 000, Handel 3 600
  • En stor anläggning på taket samlar in regnvatten som lagras i källaren i åtta stora magasin som totalt rymmer 110 kubik-meter vatten. Det används för att vattna takparkerna och för att spola i toaletter.
  • Sergelhusen är de byggnader där Vasakronan samlat mest smart teknik. Exempelvis finns en 3D-tvilling som är kopplad till sensorer och styrsystem och ger en visuell bild av energianvändningen. Det innebär exempelvis att inomhusklimatet kan styras på ett mer exakt sätt.
  • När interiör och delar av fastigheterna rivits har så mycket som möjligt tagits tillvara. 257 000 kilo material har återanvänts i Sergelhusen eller i andra byggprojekt.
  • På taket finns en grönskande park. Den är både trevlig för människor och bidrar till biologisk mångfald. Växterna blommar från tidig vår till sen höst till glädje för alla pollinerande insekter.
  • Under huset finns en akvifer som utvinner energi från grundvatten i Brunkebergsåsen.
  • Fyra kranar på sammanlagt 231 meters höjd har varit ett stående inslag i citys stadsbild under byggtiden. De har synts på allt från filminspelningar till instagrambilder.
  • Samordningen av transporter innebär att antalet bilar som kört till och från byggarbetsplatsen har reducerats från tio till två i timmen. Bilarna har kört på fossilfritt drivmedel.
  • 7 000 byggare och hantverkare har jobbat i projektet. Under byggtiden fanns 300 arbetsbodar monterade ovanför trafiken. En av de största uppställningarna som någonsin funnits i innerstadsmiljö i Sverige.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 3 mars, 2021

Handfasta tips för bildelning

I en kommande bok delar forskare från Lunds universitet med sig av konkreta tips på hur hållbara delningstjänster som exempelvis bilpooler kan förverkligas.

Boken Shared Mobility Rocks: A Planner’s Guide to the Shared Mobility Galaxy riktar sig främst till tjänstemän med ansvar för stadsutveckling liksom lokala beslutsfattare. Men Michael Johansson, forskare vid institutionen vid service management och tjänstevetenskaper vid Campus Helsingborg, Lunds universitet, ser ett lika stort behov av kunskap hos fastighetsägare.

– Det är viktigt att kommunerna är villiga att jobba med detta verktyg i nya områden. Men även befintliga fastighetsägare bör överväga billpool och se vilka fördelar det kan ge för sina hyresgäster, säger Michael Johansson.

[ Annons ]

Han ser bilpooler framförallt som ett verktyg att påverka bilismens inverkan på staden.

– Jag använder bland annat parkeringsplatser som indikator på bilens påverkan och dess effekter på samhällsplanering. Jag tittar även på vad denna hårdgjorda infrastruktur kostar genom förlusten av urbana ekosystemtjänster. Det vill säga de gratisfunktioner som vi tar för givet naturen ger oss och som är för oss människor gratis, säger Michael Johansson.

Men ur en fastighetsägares perspektiv är det kanske främst ekonomiska aspekter som styr. Att behöva bygga många parkeringsplatser fördyrar byggprojektet.

– Kommuner borde arbeta mer med flexibla parkeringstal, alltså att fastighetsägare som kan erbjuda alternativa mobilitetstjänster därmed kan spara in på kostnaderna för parkeringsplatser. Men, vilket vi också visar i boken, även om det finns många aktörer som är intresserade så måste det också finnas en lokalpolitik som främjar detta.

Och Michael Johansson menar att det än så länge endast är ett fåtal kommuner som börjat arbeta aktivt med frågan.

Boken Shared Mobility Rocks: A Planner’s Guide to the Shared Mobility Galaxy släpps i maj och kan beställas här. På sajten hittar man också de webbinarier som kommer att ordnas kring bokens innehåll.

Fem argument för minskat urbant bilberoende från den kommande boken:

  1. Bildelningstjänster är ett verktyg för att reducera bilberoendet, minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn och på så vis öka städernas livskvalitet.
  2. Bildelningstjänster uppmuntrar till hållbar mobilitet som gång, cykel och kollektivtrafik.
  3. Bildelningstjänster frigör utrymme i städer som kan användas till annat som till exempel grönområden och andra mötesplatser.
  4. Desto större tillgänglighet till bildelningstjänster desto större sannolikhet till minskat eget privat bilägande.
  5. Utan lokalpolitisk stöttning för bildelning och hållbar mobilitet erbjuds inte möjligheter till alla fördelar. Det krävs tydliga policies och samverkan mellan olika aktörer för att erhålla största möjliga nytta.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Bild: Nordr.
Publicerat 3 mars, 2021

Nordr får markanvisning i Sollentuna

Nordr planerar ett nytt bostadskvarter vid Väsjö Torg i Sollentuna kommun. Detta sedan man tilldelats en markanvisning av Sollentuna kommun.

Det handlar om runt 45 lägenheter, varav två så kallade Town-house. Säljstart är planerad till årsskiftet 2021/2022 och inflyttning till någon gång under 2023. 

 – Det här är ett av Sollentunas större stadsutvecklingsområden och vi ser stora möjligheter med den här markanvisningen. Det nya bostadskvarteret som vi ska utveckla ligger precis vid sjön och slalombacken, så det är ett väldigt bra läge som vi tror kommer att vara attraktivt för många, säger Kristian Ericsson, affärschef Stora Projekt Nordr.

[ Annons ]

Det nya bostadskvarteret kommer att vara format som en hästsko och i mitten ska två stadsparhus uppföras. Bostadshuset blir fyra våningar högt och lägenheterna i huset får varierande storlekar och utformningar. Alla bostäder utrustas med balkonger och på taket av huset ska gröna tak anläggas, där de boende även får tillgång till en gemensam takterrass.

– Sollentuna kommun vill se variation i bebyggelsen i området, framförallt sett till höjder och fasader. Vi har försökt att anpassa projektet utifrån det och vi är övertygade om att bostäderna som vi ska utveckla kommer att stärka den småskaliga känslan och samtidigt bidra till att skapa en inbjudande känsla i området som helhet, säger Matts Sandberg, affärsutvecklare Nordr.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

”Allmännyttan kan köpa tillbaka bostadshus”

Nooshi Dadgostar, ny partiledare för Vänsterpartiet, har länge varit engagerad i bostadspolitiken. Hon står kvar vid att fälla Löfvéns regering om det läggs förslag på fri hyressättning för nyproduktion och hon ser gärna att allmännyttan köper tillbaka fastigheter som sålts.           

Jonas Sjöstedt lovade att fälla regeringen om förslag om fri hyressättning vid nyproduktion läggs fram i riksdagen, gäller det löftet även från dig?

[ Annons ]

– Vi har inte ändrat oss. Införs marknadshyror får vi en uppdelning med fattigbostäder i utsatta miljöer, så kallad social housing, och i den andra fria delen en marknad där bara affärsmän på besök har råd att bo. Hyresrätten blir inte kvar som permanent boende för vanliga människor.

Hur definierar du marknadshyra?

– En hyra där hyresgästen inte kan påverka hyran som sätts. Nu är det förhandlad hyra och visst kan den lagstiftningen även förbättras, men det har varit en framgångsrik modell och även skapat vinster för fastighetsägarna. Det finns inga skäl till att mer pengar ska gå till fastighetsägarna som det redan går bra för, och det leder inte till fler bostäder om hyrorna släpps fria.

Tycker du att ska vara avkastning på att äga och förvalta ett hyreshus? Och hur stor?

– Oj, det är svårt att svara på. Om det är allmännyttan kan det vara självkostnadsprincip som gäller, det kan behövas en viss marginal för att satsa framåt men att plocka ut pengar till annat ser jag inte som nödvändigt.

Är privata fastighetsägare sämre än kommunala fastighetsägare?

– Inte generellt, men vi vet att privata ägare lägger mindre pengar på underhåll vilket visar att vinstintresse inte är gynnsamt för hyresgästerna. Det jag reagerar mest på är riskkapitalbolag med affärsidén att köpa, göra renovräkningar, höja hyrorna och sedan sälja med god vinst. Hyresrätter ska ägas av långsiktiga ägare som har ett intresse av förvaltning och som samarbetar med Hyresgästföreningen.

Det finns röster inom ditt parti som anser att lagen om att allmännyttan ska bedrivas affärsmässigt bör rivas upp. Vad anser du?

– Vi var inte för den lagen. Det är konstigt att politiskt valda leker riskkapitalbolag, man tittar på privata bolag för att få så bra avkastning som möjligt. Det ska räcka med en marginal för att långsiktigt kunna hålla igång verksamheten och bygga de bostäder vi behöver. Dessutom bör kommunerna sluta med utförsäljningar av bostäder.

Bör allmännyttan även köpa tillbaka fastigheter?

– Ja, varför inte, det är mest en pengafråga. Allmännyttan ska ha muskler att bygga nytt och i stor skala så att utbudet håller nere hyrorna, då kan flertalet bo i en ny hyresrätt. Därför måste staten låta bostadspolitiken kosta, annars får vi bara en allmännytta med social housing till sist.

Ser du någon risk att en reglerad marknad leder till att hyreshusägandet försvinner och att vi bara får ägt boende?

– Det har över tid byggts ungefär lika många eller något fler hyresrätter än bostadsrätter. Bevisligen kan den fria marknaden inte bygga bort bostadsbristen med bostadsrätter. Bostadssektorn är en så speciell marknad med alla särskilda regler och förordningar, det är inte som bananer eller bilar, funkar inte på samma sätt.

Du talar dig varm för hyresrätten men bor själv i en bostadsrätt i Stockholm. Varför?

– Jag har bott i hyresrätter större delen av mitt liv. Men nu blev det bostadsrätt eftersom jag bara har fem års kötid och det står en halv miljon före mig i kön.

Varför skrev du inte in dig kön tidigare?

– Bra fråga. Hade faktiskt inte tänkt att bli långvarig i Stockholm utan flytta hem till Göteborg. Men visar det inte också på problemet att man så långt i förväg ska behöva planera för sitt liv för att få en bostad.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]