Det är dags för fastighetsägare att följa lagen och röja upp i skyddsrummen och sluta använd dem som arkiv. Det skriver Richard Malm, skyddsrumsexpert Briab, och Lorant Stenberg, vd på Iron Mountain Sverige, som sysslar med lagrings- och informationshantering.

Det skärpta säkerhetsläget för Sverige har gjort frågan om fungerande skyddsrum och hur de används aktuell. Därför måste svenska fastighetsägare ta tag i frågan om Sveriges 64 000 slumrande skyddsrum, som i många fall är omgjorda till allt från allmänna lagerutrymmen till fullfjädrade arkiv. Enligt lagen måste alla skyddsrum kunna ställas i ordning inom 48 timmar vid ett höjt beredskapsläge, samtidigt som Riksarkivets föreskrifter förbjuder arkivering i just skyddsrum. 

Regeringen avsatte förra året 220 miljoner till MSB för att de ska inleda en upprustning av Sveriges skyddsrum. Dock är de praktiska resurserna begränsade, i dagsläget finns till exempel bara två inspektörer för Sveriges samtliga 64 000 slumrande skyddsrum och det kommer att krävas ytterligare ekonomiska resurser för att stärka svensk beredskap med fungerande skyddsrum som snabbt kan ställas i ordning. 

Bland Sveriges alla skyddsrum idag döljer sig historier om skyddsrum som omvandlats till swimmingpooler, medan andra fyllts med avancerad forskningsutrustning för miljontals kronor, vilka förstås är långt ifrån enkla att flytta i händelse av ett skarpt läge. Men det vanligaste är nog att skyddsrum, framförallt hos stora kommunala och privata fastighetsägare, har omvandlats till arkiv. 

Lagen om skyddsrum (2006:545) säger att ett skyddsrum ska kunna, av i stort sett vem som helst med tillgång till enkla verktyg, iordningställas inom 48 timmar. Det blir helt ogörligt om skyddsrummet har omvandlats till arkiv med avancerade filsystem och fastskruvade hyllor och bänkar. Arkiv i skyddsrum kan dock låta logiskt – det är lokaler som ofta står väl emot både väta och brand. Men enligt Riksarkivets föreskrifter, som riktar sig mot myndigheter i första hand men följs av de flesta organisationer och företag som sysslar med arkivering, är det inte tillåtet att lagra arkiv i just skyddsrum. 

Det är alltså avgörande att både privata och kommunala fastighetsägare:

• Omgående identifierar och granskar användningen av alla skyddsrum för att säkerställa att de kan ställas i ordning inom den lagstadgade tidsramen.

• Sätter en plan för att åtgärda eventuella brister. Detta inkluderar att rensa ut och flytta arkiv och annat material som inte bör förvaras i skyddsrum, samt att vid behov digitalisera viktiga dokument för att minska det fysiska utrymmesbehovet.

• Aktivt samarbetar med lokala myndigheter och experter för att säkerställa att alla åtgärder inte bara uppfyller de juridiska kraven utan också bidrar till den övergripande beredskapen och säkerheten i samhället.

Så, fastighetsägare, titta in i era skyddsrum och ställ er frågan – kan den här lokalen bli ett fungerande skyddsrum inom två dygn? Om svaret inte är ja på denna frågan behöver ni börja göra något åt problemet för att följa lagen, och inte bli tagna på sängen vid ett eventuellt höjt beredskapsläge.

Richard Malm, skyddsrumsexpert Briab

Lorant Stenberg, vd Iron Mountain Sverige

För att möta det ekonomiska läget, och för att kunna leverera all den data ökade som nya krav på ökad hållbarhetsrapportering kräver, ökar behovet av digital stöttning. Det menar Nicke Rydgren, vd på Hifab.

Att fastighetsbranschen, i jämförelse med industrin, släpar efter i digitaliseringen är inte Nicke Rydgren, vd på Hifab, den förste att påpeka.

– I industrin har man varit tvungna att utvecklas snabbt av rena konkurrensskäl. I fastighetssektorn har man länge sett ökande fastighetsvärden, vilket gjort att man kunnat driva goda affärer utan att i någon större utsträckning automatisera.

Men i den rådande krisen, som drabbar merparten av fastighetssektorn hårt, menar Nicke Rydgren att det är en strategi som inte längre håller.

Det är det ena. Det andra som driver på behovet att förändra arbetssätten inom drift och förvaltning är ökade krav på regulatorisk rapportering, enligt Nicke Rydgren.

Att Fastighetstidningen talar med Nicke Rydgren om detta just nu är att hans konsultbolag just lanserat Hifab Tech. Där kommer Matilda Linse att leda och samordna det nya kompetensområdet. Hon kommer senast från rollen som driftchef på Signalisten. Nicke Rydgren ser ett stort behov hos fastighetsbolag att köpa konsulthjälp för att optimera och utveckla sin tekniska drift utifrån den omställning som sker på marknaden.

Det viktiga är att hitta strategier så att det också skapar värden för de som brukar fastigheten.

Nicke Rydgren menar att mycket av hårdvaran, och därmed stora datamängder, redan finns på plats i många fastigheter.

– Men vi ser ett stort behov av att samla och få struktur på data och system. Och det är egentligen först när man har strukturerad data som man kan få full nytta av AI och digitalisering. Där ser vi att många i fastighetsbranschen har en stor tröskel framför sig som man behöver hjälp att komma över, säger han.

Finns det en risk att ökade behov av hållbarhetsdata enbart blir ren dokumentation?

– Ja, så är det absolut. Det viktiga är att hitta strategier så att det också skapar värden i fler dimensioner.

Överlag menar fastighetsbolag att man inte fått ut tillräckligt i hyresförhandlingarna för att, utöver ökade driftskostnader, täcka underhåll. Syns det redan som underhållsskulder?

– Det tycker jag att man definitivt kan se. Det gör det allt viktigare att jobba effektivt med underhållsplanering utifrån en strategi för hela beståndet. Där ser vi en växande tjänst att digitalisera och standardisera underhållsplaneringen så att man kan använda samma metodik i hela beståndet och därigenom uppnå synergier.

Nicke Rydgren menar också att digitala strategier kan hjälpa fastighetsägaren att återvinna och öka livslängden på tekniska detaljer för att spara både pengar och miljö.

På ett annat plan anser Nicke Rydgren att en stor utmaning är den generationsväxling som många bolag står inför.

–  Man ska gå från ett underhåll som till stora delar varit rent manuellt och med ganska låg grad av processtyrning, till en betydligt mer digital process. Jag pratade nyss med en teknisk driftschef som sa att det vi gör idag är helt annorlunda än för fem år sedan. Och vad vi gör om dagarna fem år framåt kommer att innebära än större skillnad.

Ett nytt projekt i Helsingborg ska visa på kulturens roll för stadsutvecklingen. Vid tre tillfällen under våren blir tomma butikslokaler i stället scener för livemusik.

Hur ser framtidens stadskärnor ut när internethandel och hemmakontor utmanar både butiker och lunchrestauranger? En möjlighet är att låta kulturen vara en motor i stadsutvecklingen.

Projektet Pop up City vill därför starta en diskussion om kulturens roll för att skapa ett attraktivt centrum i Helsingborg.

– Vi kommer bland annat att synliggöra hur livemusikens förutsättningar ser ut och hur kultur kan driva stadsutveckling. Ett av målen är nya samarbeten mellan arrangörer, artister, fastighetsägare och handeln i Helsingborg för att få liv, konst och musik i city, säger Måns Katsler, projektledare från Skånsk Live, ett regionalt nätverk för livemusikarrangörer.

Projektet drivs av Skånsk Live i samarbete med The Tivoli, HBG City, Studiefrämjandet och Helsingborgs Kulturförvaltning, med stöd från Region Skåne.

Under året kommer satsningen genomföra tre pop-up evenemang med livemusik i lediga butikslokaler i Helsingborg. Var och när, samt vilka band som ska uppträda, avslöjas på en pressträff nästa vecka.

Med satsningen Game Town i Fatburen hoppas AMF Fastigheter befästa kvarteren på Södermalm i Stockholm som nav för dataspelsbranschen.

Game Town i Fatburen blir Stockholms första co-working för spelutvecklare, och också bas för branschorganisationen Dataspelsbranschen. För AMF Fastigheters vd Thomas Erséus, som nyligen tvingades konstatera att Pophouse Entertainments jättesatsning på gamingcentret Space inte bar sig, är satsningen på Södermalm viktig.

– Kreativa och kulturella näringar är viktiga beståndsdelar i vårt arbete med att skapa platser där människor vill vara. De bidrar till mångfald och gemenskap, som i sin tur ger levande och mer attraktiva stadsrum. Vi kommer därför att fortsätta samarbeta med spelindustrin på olika sätt, att Stockholms första coworking för spelutvecklare öppnar på Södermalm under våren är ett exempel på det.  

I branschrapporten Dataspelsbranschen 2023 konstaterades att svenska spelföretag ökade omsättningen med 18 procent till 32,5 miljarder kronor under 2022. Räknar man med dotterbolag i utlandet omsatte den svenska branschen 86,5 miljarder kronor, en ökning på 47 procent jämfört med föregående år.

– Game Town kommer att bli en professionell och samtidigt lekfull miljö för mindre spelstudios som vill arbeta och utvecklas bland andra utvecklare. Vi vill att människor som delar samma passion för spel och spelutveckling som vi gör ska samlas här, säger Christian Lovstedt, vd på spelutvecklaren Midjiwan AB som nu grundar Game Town.

Detta kommer att stärka området som nav för branschen ytterligare.

Området mellan Södra station och Medborgarplatsen på Södermalm, där Game Town nu öppnar, är en av de platser som samlar flest spelutvecklare. Fastigheten Fatburen och det närliggande kvarteret Stockholmsverken utgör idag ett kluster för bolag inom spelutveckling, här finns bland andra Paradox, DICE, Fatshark och Epic Games.

– Vi är så glada över det här samarbetet med Game Town, en satsning som vi tror är helt perfekt både för fastigheten och kvarteret. Detta kommer att stärka området som nav för branschen ytterligare och vi hoppas att nästa stora spelsuccéer kommer att skapas just här, säger Karin Jernström Nyberg, marknadsområdeschef på AMF Fastigheter.

Här kommer den svenska dataspelsbranschens egen organisation, Dataspelsbranschen, att anordna presskonferenser, marknadsdagar, föreläsningar med mera.

– Inom en kilometers radie på Södermalm finns minst 3 000 spelutvecklare vilket gör det till kanske världens spelutvecklartätaste plats. Här skapas spel för miljarder spelare världen över. Kanske är det något i jordens magnetfält som gör att det blir extra bra spel? Game Town kommer att ligga mitt i detta nav och det är givet att branschorganisationens kontor ska vara just här, säger Per Strömbäck, ordförande för Dataspelsbranschen.

I nästa nummer av Fastighetstidningen, ute på måndag, gör vi en större genomgång av hur fastighetsbolag på flera håll i landet på olika sätt samarbetar nära dataspelsbranschen.

Trots att nivån är långt under det som Fastighetsägarna krävt är Nathalie Brard, förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, nöjd med att hyran satts från 1 januari.

Hyreshöjningen i Stockholm stad sattes till 5,8 procent från den 1 april i år. Det efter att skiljemannen Håkan Julius gett sin rekommendation. Nu har skiljemannen Johan Rosén lämnat sitt besked för hyrorna i ytterligare tio kommuner i länet. Han manar att höjningen ska vara 5,9 procent från den 1 januari.

Kravet från Fastighetsägarna var 12 procent som Fastighetsägarna när förhandlingarna inleddes i september 2023 och utfallet blev långt lägre.

– Nivån är dock betydligt högre än den som Hyresgästföreningen kunde acceptera. Det visar att den nya skiljemannalagstiftningen har minskat Hyresgästföreningens möjligheter att styra hyresutvecklingen efter eget godtycke. Det är positivt för hyresrättens framtid, säger Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm.

– Det är också bra att skiljemannen inte skjuter fram höjningstidpunkten på det sätt som skedde i Stockholms stad. I det fallet förlorade hyresvärdarna ett kvartals intäkter. Det är inte rimligt med tanke på att vi har gjort allt som krävs för att skynda på processen så mycket som möjligt, säger Nathalie Brard.

Att Gotland och Norrtälje hamnade på en lägre nivå är en besvikelse.

Skiljemannen lämnade även besked om hyreshöjningen på Gotland. Där blev höjningen 5,7 procent från den 1 januari, vilket motsvarande skiljemannen beslut för Norrtälje föregående vecka.

– Att Gotland och Norrtälje hamnade på en lägre nivå är en besvikelse. Vi hade räknat med att de skulle få samma höjning som övriga kommuner. Kostnadstrycket är ju lika tufft i dessa kommuner som på andra håll, säger Nathalie Brard.

.

Riksrevisionsverket anser att rot-avdraget inte har så stor effekt, men regeringen delar inte den uppfattningen och avser inte att göra några förändringar.

I december förra året kom Riksrevisionen, RR, med rapporten Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter.  RR kom fram till att rotavdraget haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka arbetsutbud och inkomster.

Granskningen visade även att det finns tydliga tecken på att användningen av svarta löner och annan typ av brottslighet har ökat i byggindustrin.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

I slutsatserna rekommenderar Riksrevisionen regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete.

Nu svarar regeringen, i ett pressmeddelande från finansdepartementet, att de delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser, bland annat delar de bedömningen om reformens långsiktiga effekt på arbetsutbudet.

”Men regeringen avser i dagsläget inte göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport”, skriver finansdepartementet.

Från 7,5 till 10,2 procent. I Malmös centrala delar har vakansgraden ökat dramatiskt under vintern visar nya siffror från Citymark.

Vakanserna för kontor har sedan 2019 ökat i Stockholm och Göteborg till nivåer som inte setts sedan finanskrisen 2008. Ny statistik från Citymark visar att läget är än mer dramatiskt i Malmö där det nu är tydligt att hybridarbetet slagit igenom.

– Det finns när vi talar med fastighetsbolagen en stor osäkerhet om den fortsatta efterfrågan på grund av att man inte vet hur hemarbetet fortsatt kommer att utvecklas, säger Tor Borg analyschef på CityMark Analys.

Vakansgraderna i Malmö har ökat så gott som överallt, både i CBD (Central Business District), Västra Hamnen och övriga innerstaden. Även i ytterområdena har vakanserna ökat, dock inte lika mycket som i centrum. I de centrala delarna är vakansförändringarna jämnt fördelade mellan det äldre och det yngre segmentet. I ytterområdena har vakanserna i nya, moderna lokaler minskat medan de ökat i det äldre segmentet.

Men i Hyllie, där nyproduktionen varit hög de senaste åren, går utvecklingen åt ett annat håll med fortsatt nedgång till den lägsta nivån sedan innan pandemin.

– Malmö har historiskt haft en något högre vakansgrad än Stockholm och Göteborg där man det under vissa år varit brist på kontor, säger Tor Borg.

Malmö har historiskt haft en något högre vakansgrad än Stockholm och Göteborg.

En sund nivå på vakanser bör ligga någon stans runt 4–5 procent.

Wihlborgs, som är största kommersiella fastighetsägaren, är man inte orolig över vakansgraden.

– I Citymarks senaste undersökning har vissa bolag ökade vakanser och andra minskade, där vi står för de minskade. Värt att notera är också att vakanserna går upp i framför allt svårare lägen och fastigheter med lägre standard. I Hyllie, där vi har en allt starkare närvaro, syns en fortsatt hög uthyrningsgrad, säger Peter Olsson, regionchef för Malmö på Wihlborgs.

Övertorneå kommun och Riksbyggen ska samverka för att skapa ett trygghetsboende för 65+ i en kooperativ hyresrättsmodell.

Utöver det uppenbara behovet av alternativa boendeformer på ålderns höst för de som inte behöver vård och omsorg dygnet runt, ser politiker och tjänstemän i Övertorneå kommun att flyttkedjorna behöver komma igång. Genom att skapa alternativ för den som inte längre har lust och ork att bo kvar i villa, hoppas man skapa möjlighet till inflyttning för familjer som vill bosätta sig i Övertorneå.

Formellt beslut fattas av kommunfullmäktige i juni. Men redan nu samarbetar Övertorneå kommun med Riksbyggen för att uppföra ett trygghetsboende för 65+ med delaktighet och boendeinflytande i fokus.

– Jag ser fram emot samarbetet med Riksbyggen, det känns tryggt och bra att ha en samarbetspart med lång erfarenhet av liknande projekt. Det känns också väldigt bra att redan från början ha med representanter utsedda av Kommunala pensionärsrådet som kommer att vara delaktiga i utformningen av trygghetsboendet, säger Anna Andersson, kommundirektör på Övertorneå kommun.

Tanken är att det ska ske i den kooperativa hyresrättsmodellen Vivum som utvecklats av Riksbyggen. Modellen, som finns i 34 kommuner, finns i form av trygghetsboenden, särskilda boenden och LSS-boenden. I styrelserna sitter representanter för kommunen, Riksbyggen och hyresgäster. Hyresnivån bestäms av styrelsen och eventuella överskott går direkt tillbaka till föreningen och dess medlemmar.

– I Riksbyggens koncept Vivum har vi samlat erfarenhet och kunskap som tillsammans med forskningsbaserade slutsatser gör att vi kan bygga framtidens boende för äldre och behövande. Den här modellen ger många kommuner möjligheten att säkra boendeförsörjningen. Beslutsprocessen är effektiv och investeringarna i föreningens fastigheter finansieras externt, säger Yvonne Westerlund, konceptägare för Vivum på Riksbyggen.

En gemensam branschstandard och en tydlig rollfördelning. Det är grunden i den modell Fastighetsägarna lanserar för att säkerställa 5g-täckning inomhus.

5G-frekvenser har svårt att ta sig igenom väggar och fönster. Det samtidigt som alltmer energieffektiva hus gör det än svårare för radiosignalen att ta sig igenom. 

Det är därför som Fastighetsägarna nu lanserar en modell för att säkerställa 5g-täckning inomhus.

– De nuvarande lösningarna för mobiltäckning inomhus, som passiva DAS-system, räcker inte längre till när räckvidden i mobilnätet blir sämre. Det behövs nya tekniska lösningar för att tillgodose behovet av mobiltäckning inomhus när de gamla mobilnäten stängs ned samtidigt som behovet av uppkopplade tjänster ökar, säger Kaj Winther, chef digital utveckling på Fastighetsägarna.

Det är inom ramen för fastighetsbranschens digitaliseringsinitiativ REDI, Real Estate Digitalization Initiative, som Fastighetsägarna tillsammans med ett antal fastighetsbolag och teknikföretag utvecklat den nya modellen.

– Den modell för 5g-täckning inomhus som vi presenterar ger en tydligare rollfördelning mellan fastighetsägare, mobiloperatörer, infrastrukturoperatörer och lösningsleverantörer. Modellen klargör vem som ansvarar för att planera, installera och driva inomhussystem, samt att leverera och underhålla teknisk utrustning, säger Kaj Winther.

Han menar att modellen kommer att garantera användarna, inte bara stadig och tillförlitlig 5G-täckning, utan också en högkvalitativ användarupplevelse. En ny standard för digital infrastruktur i fastighetsbranschen, enligt Kaj Winther.

– Modellen är också kostnadseffektiv och förenklar möjligheten för fastighetsägare att tillgodose hyresgästernas behov  och ger samtidigt tydlighet och kalkylerbara val efter behoven. Det ger en långsiktighet samtidigt som den tillgodoser behovet av framtidssäkra lösningar, avslutar Kaj Winther.

I modellen utkristalliseras fem viktiga roller:

• Mobila slutanvändare av mobila tjänster inom byggnaden som är anslutna via fastighetens inomhusnät. De utgör kundbasen för mobiloperatörerna.
• Fastighetsägare som ofta köpare av inomhussystemet. Denne kan antingen själv äga systemet eller köpa det som en tjänst från en infrastrukturoperatör. I modellen undantas de från direkt ansvar för telekommunikationstjänster gentemot slutanvändarna.
• Infrastrukturoperatör är ansvariga för att planera, installera, och driva inomhussystemet som en gemensam infrastruktur. De hanterar hela livscykeln av nätet och tar på sig telekomregulatoriskt ansvar.
• Mobilnätsoperatörer ansluter till systemet för att erbjuda sina tjänster inom byggnaden. De innehar rättigheter till det spektrum som används och samarbetar med infrastrukturoperatören. Lösningsleverantörer som tillhandahåller den tekniska utrustningen som används i det mobila inomhusnätet.

Regeringen avsätter ytterligare 100 miljoner kronor till laddstolpar. Men det är ingen garanti för att alla som söker bidrag kommer att få det påpekar Naturvårdsverket.

I vårändringsbudgeten som regeringen lade fram idag finns ett utökat stöd till Klimatklivet och då särskilt laddinfrastruktur. För att påskynda klimatomställningen förstärker regeringen med 100 miljoner kronor till laddstolpar hos företag, bostadsrättsföreningar och organisationer.

Axel Nekham, som är enhetschef på Naturvårdsverket ansvarig för laddinfrastruktur ser positivt på regeringens tillskott.

– Det förstärker möjligheterna för oss att ge bidrag.

Från 2015 till och med 2023 har Naturvårdsverket beviljat sammanlagt 2,6 miljarder kronor till 180 000 laddpunkter. I år fanns sedan tidigare 500 miljoner avsatta och med tillägget från regeringen finns det 600 miljoner att söka.

Trots att marknaden för elbilar har minskat på grund av att bonusen togs bort i november 2022, har efterfrågan på bidrag till laddpunkter fortsatt öka. Under 2023 kom det in 4 825 ansökningar mot 4 374 året innan.

Kommer då pengarna att räcka för alla som säker i år?

– Det är svårt att svara på då vi inte vet hur mycket ansökningar som kommer in. Men i är år anslaget ändå rätt stort, säger Alex Nekham.

Har det tidigare kommit in fler ansökningar än det finns medel till?

– Ja, det har det. Hur många som kan beviljas beror på flera olika faktorer som exempelvis anslagets storlek, bemyndigade.

Ladda bilen stödet som det heter hos Naturvårdsverket kan sökas av alla fastighetsägare, men det finns en begränsning som gör att större fastighetsbolag inte alltid är intresserade. På grund av EU:s regler för statsstöd får ett bolag under tre års tid inte tilldelas mer än 300 000 euro i stöd.

Resultatet är att det till största delen är bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsbolag som söker och får stödet som täcker 50 procent av installationskostnaderna. 

För fastighetsägare som vill ta del av stödet finns det goda skäl att vara ute i god tid. Det kan ta mellan 4 och 5 månader att få stödet beviljat. Här kan du läsa om tips och råd:

Så installerar du laddstolpar vid din fastighet

Utöver medalj fick Einar Mattssons koncernchef Stefan Ränk möjlighet att rikta en halv miljon kronor av KTH:s medel till ett forskningsprojekt.

Det var i fredags som Einar Mattssons koncernchef Stefan Ränk tog emot medalj för sitt arbete med industrisamverkan. I detta fall Einar Mattssons satsningar som möjliggjort KTH Live-In Lab.

Det skedde i samband med KTH:s professorsinstallation på Grand Hôtel i Stockholm. Utöver en medalj fick Stefan Ränk också färmånen att rikta en halv miljon kronor av KTH:s medel till ett forskningsprojekt.

– Jag har valt att rikta bidraget om en halv miljon kronor till forskning om hur vi med AI kan förbättra planering av underhåll i befintliga byggnader så att renovering eller utbyte av material görs vid rätt tidpunkt, i rätt omfattning till rätt kostnad. Det är en resursoptimering som kan bidra till ökad hållbarhet i fastighetsbranschen, säger Stefan Ränk.KTH:s pris för industrisamverkan inrättades 2007 och uppmärksammar och premierar goda insatser för samverkan mellan industri och akademi. Stefan Ränk är den förste från bygg- och fastighetsbranschen som får priset, säger Stefan Ränk i ett presmeddelande.

Ur KTH:s motivering till valet av Stefan Ränk som pristagare:
”I syfte att utveckla och utmana byggsektorn tillsammans med akademin initierade Stefan en historisk satsning genom Einar Mattsson AB att möjliggöra KTH Live-In Lab. Sedan bildandet år 2017 har över 60 forskningsprojekt genomförts med sammanlagd budget på runt en halv miljard. Projekt där merparten handlat om kopplingen mellan teknik och människa i syfte att möjliggöra framtidens hållbara byggnader. Stefan har även bidragit till skapandet av ett nytt kompetenscentrum, Dig-IT Lab där 14 företag och 13 universitet från 9 länder samverkar kring digitalisering i samhällsbyggnadssektorn.”

Det enda som egentligen berör bostadssektorn är det förlängda tillägget i bostadsbidraget. Nu hörs kritik från flera olika håll att det i regeringens vårändringsbudget inte finns mer för att möta en eskalerande bostads- och byggkris.

När finansminister Elisabeth Svantesson (M) under måndagen lade fram Tidöpartiernas vårbudget handlar det om satsningar på sammanlagt 16,8 miljarder kronor. Att 650 miljoner kronor av denna pott går till att förlänga det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget till december 2024 var redan känt.

Förlängningen av bostadsbidraget välkomnades av bland annat Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen. Men nu menar man från bägge håll att mer hade behövts för att möta en allt värre bostadskris.

Från Fastighetsägarnas håll varnar man främst för att den strategi för nyindustrialisering som regeringen aviserar i vårbudgeten äventyras av att det inte samtidigt finns några konkreta reformer för ökat bostadsbyggande.

– För att vi ska lyckas med nyindustrialiseringen behöver det finnas bostäder att flytta till på våra tillväxtorter. Med ett bostadsbyggande på bottennivåer behövs det genomföras reformer på bostadsmarknaden för att öka investeringarna, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige. 

Han menar att de åtgärder, ur Fastighetsägarnas perspektiv, är mest angelägna har fördelen att de inte är kostnadsdrivande. Men då handlar det om saker som egentligen ligger utanför själva budgeten.

– Det handlar om att korta ledtiderna för byggande, öka utbudet av byggbar mark, minska antalet överklaganden och inte minst se till att öka investeringarna i bostäder genom att minska den ekonomiska osäkerheten. Fri hyressättning för nybyggda lägenheter är avgörande för att minska den ekonomiska osäkerheten och öka byggandet, säger Anders Holmestig.

Ska byggandet öka krävs åtgärder som förbättrar investeringskalkylerna och gör det lönsamt att bygga.

”En stor besvikelse”, sammanfattar Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta. Även han pekar på åtgärder som kan genomföras utan att det påverkar statens budget: ett nationellt typgodkännande för industriellt byggande, att LOU inte behöver tillämpas av allmännyttan och en översyn av presumtionshyran.

I vårbudgeten resonerar regeringen kring hur högre kostnader, i kombination med en svag efterfrågan från hushållen, väntas fortsätta att tynga bostadsinvesteringarna under 2024.

– Ska byggandet öka krävs åtgärder som förbättrar investeringskalkylerna och gör det lönsamt att bygga, samtidigt som hyrorna måste hållas nere på nivåer som hushållen har råd att betala, säger Anders Nordstrand.

Hyresgästföreningen, som talar om strutsmentalitet hos regeringen, är mer inriktade på faktiska budgetposter i sin kritik.

– I budgeten finns inga reformer som möter den byggkris vi befinner oss i. Men Sverige har inte råd med fler förlorade år av bostadsbyggande. Tidöpartierna måste dra huvudet ur sanden och agera, säger Marie Linder förbundsordförande på Hyresgästföreningen. 

Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, går mer specifikt in på vad man från organisationens sida hoppats skulle finnas i budgeten.

– Byggkrisen kommer att fördjupas med regeringens politik. Det krävs förmånliga bygglån och investeringsstöd för att stimulera byggandet. Att man fortsätter ignorera byggkrisen, även i denna budget, kommer att få katastrofala följder, säger Martin Hofverberg.

Hyresgästföreningen lyfter också en gammal käpphäst som att ränte- och ROT-avdrag beräknas kosta staten 52 miljarder kronor medan den som hyr sin bostad blir utan motsvarande stöd.  

Regeringen pratar om att man ska öka tillväxten men presenterar inte en enda lösning på byggkrisen.

Stockholms Handelskammare larmade nyligen för att kostnaden i produktionsbortfall fram till 2030 kan bli 343 miljarder kronor i Stockholm och över 1 000 miljarder kronor i hela landet om inget görs åt byggkrisen. Nu menar man att regeringen hade behövt kommunicera riktade satsningar redan nu, för att företagen ska kunna planera inför framtiden.

– Byggbranschen kämpar för sin överlevnad. Regeringen pratar om att man ska öka tillväxten men presenterar inte en enda lösning på byggkrisen. Våra beräkningar visar att produktionsbortfallet kan uppgå till 1 000 miljarder kronor om inga politiska åtgärder sätts in. Just nu går sju byggbolag omkull varje dag, så nu krävs handling, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Möjligen något mer positiva tongångar härs från Byggföretagen som välkomnar att regeringens skapar 2 000 fler utbildningsplatser inom yrkesvux.

– Byggbranschen måste vara redo när konjunkturen vänder. Satsningen på fler platser inom yrkesvux är positiv, men förutsätter att medel riktas mot rätt yrkesgrupper, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Men det för att därefter påtala att det behövs investeringar för att vända byggkrisen. Och då menar man på Byggföretagen att det krävs politiska reformer som att ta bort det skärpta amorteringskravet och införa friare hyressättning i nyproduktion.

– Det här är åtgärder som varken driver inflation eller innebär stora kostnader för statskassan. Sverige har tappat sex av tio påbörjade bostäder de senaste tre åren. Kalkylerna går inte ihop, varken för bostadsköparna eller byggherrarna, säger Tanja Rasmusson.

Trots att branschen befinner sig i den djupaste krisen på decennier väljer regeringen att sticka huvudet i sanden.

Fackförbundet Byggnads tycks ha samordnat sitt fabelrefererande med Hyresgästföreningen:

– Trots att branschen befinner sig i den djupaste krisen på decennier väljer regeringen att sticka huvudet i sanden och helt lämna branschen åt sitt öde. Det är under all kritik, säger Johan Lindholm, Byggnads förbundsordförande.

Byggnads varnar för en liknande situation som vid 90-talskrisen där 20 000 byggnadsarbetare lämnade branschen för att sedan aldrig komma tillbaka.

– Vi har tillsammans med resten av byggbranschen uppvaktat regeringen vid flera tillfällen och presenterat en rad åtgärder att ta till. Dels behöver vi göra som många av våra grannländer och inför ett produktionsstöd vid byggande av hyresrätter. Även statliga byggkrediter som lindrar den finansiella risken för byggherrar och startlån till förstagångsköpare av bostäder. Ett sänkt amorteringskrav vi höga räntenivåer skulle också göra stor skillnad för att stimulera efterfrågan, säger Johan Lindholm, Byggnads förbundsordförande.