Tredje kvartalet gick bättre än väntat. Därför publicerar Scandic Hotels sitt resultat i förväg, men det är fortfarande en bit kvar till nivåerna företaget hade innan pandemin.

Coronapandemin har inneburit en tuff utmaning för hotellbranschen. Scandic Hotels Group hade 75 procent beläggning under det tredje kvartalet 2019. Under pandemiåret 2020 föll beläggningen till 36 procent, men nu vänder det uppåt igen.

­– När beläggningen är 50 procent eller över då räknar vi med att kunna tjäna pengar på nedersta raden. Nu var beläggningsgraden 55 procent i tredje kvartalet och höll sig över 50 procent under hela kvartalet. När semesterperioden började klinga av i mitten av augusti så kompenserades det av ett ökat affärsresande och fler möten. Så vi såg ingen tydlig nedgång efter semesterperioden, säger Henrik Vikström, Director Investor Relations, Scandic Hotels Group.

[ Annons ]

Scandic Hotels Group hade ett justerat ebitda-resultat på 709 miljoner kronor under perioden, förra året landade det resultatet på 90 miljoner kronor. Företagets rapport för det tredje kvartalet var schemalagd till den 28 oktober, men nu väljer företaget att gå ut med siffrorna tidigare.

– Vi gick ut med vårt resultat i förtid idag och det gör vi för att resultatet avviker så mycket från förväntningarna. Det är bättre än vad marknaden hade räknat med. Det är en kombination av att det underliggande går bättre på grund av stark beläggning, plus att det finns temporära effekter som också påverkar resultatet. Vi har till exempel tjänat en hel del pengar på karantänsverksamhet i Norge, säger Henrik Vikström.

Nyligen presenterade branschorganisationen Visita siffror som visade att hotellen har långt kvar till de nivåer som man hade innan pandemin kom. Enligt Visita var de svenska hotellens samlade logiintäkter 37 procent lägre under den sista veckan i september jämfört med samma vecka 2019.

– Restriktionerna och rekommendationerna har slagit stenhårt mot branschen med 10 000-tals förlorade jobb och även om det har vänt är det fortsatt så att till exempel utländsk turism är fortsatt kraftigt decimerad och affärsresenärerna väsentligt färre, säger Thomas Jakobsson, chefekonom Visita.

Frågan är hur lång tid det tar innan branschen är tillbaka i ett läge som liknar åren innan pandemin?

– Det kommer ta flera år, och min bedömning är att vi totalt sett är tillbaka i slutet av 2023 eller början av 2024, säger Thomas Jakobsson.

Henrik Vikström hos Scandic håller med om att det kan dröja en tid.

– Vi har en positiv syn på marknaden och tror att det kommer bli bättre. Men det kommer nog ta en tid innan vi är tillbaka där vi var innan pandemin. För att de ska ske så måste det internationella resandet komma i gång ordentligt, så vi får internationella gäster till våra hotell i Norden. Det kan ta lite tid, säger Henrik Vikström.

Endast ett av de 15 största fastighetsbolagen i Sverige har en hållbarhetschef i ledningen, visar Fastighetstidningens genomgång. Samtidigt har bolagen olika syn på hur hållbarhetsarbetet bör bedrivas.

Enligt en genomgång av Dagens Nyheter har endast sex av börsens 50 största bolag en hållbarhetschef i ledningen. Tidningen har bland annat pratat med Lin Leopold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Center for sustainability research, som menar att det är nedslående uppgifter.

– Skulle du ha en ledning utan en finanschef? Sannolikt inte. Ledningsgruppen signalerar liksom vad man tycker är viktigt som företag, säger hon till tidningen.

[ Annons ]

Fyra av bolagen på Dagens Nyheters lista är fastighetsbolag. Fastighetstidningen har gjort en genomgång av 15 av landets största fastighetsägare, både på och utanför börsen. Uppgifterna, som kommer från respektive bolags hemsida, visar att endast Heimstaden har en hållbarhetschef i ledningsgruppen, nämligen Katarina Skalare. I Akademiska Hus styrelse sitter dock Ulf Däversjö, direktör innovation och hållbar utveckling.

– Vår hållbarhetsstyrning, riskhantering, strategi och mål är integrerade i Heimstadens övergripande affärsmodell, då är det viktigt att vi har hållbarhetskompetens i ledningsgruppen och att styrelsen är involverad i frågorna. När vi inrättade en hållbarhetsfunktion för några år sedan var det därför självklart att hållbarhetschefen skulle vara ledamot i ledningsgruppen, säger Patrik Hall, vd och koncernchef för Heimstaden

SBB har valt ett lite annorlunda grepp och bildat ett hållbarhetsutskott som ansvarar för att ”granska och övervaka kontinuiteten och framstegen i arbetet med hållbarhetsmålen, hantering av hållbarhetsrisker, samt efterlevnad av hållbarhetspolicy och uppförandekod.”

Hållbarhetsutskottet består av ordförande Sven-Olof Johansson och Eva Swartz Grimaldi, som bägge sitter med i SBB:s styrelse, samt externa medlemmen Mats Andersson, tidigare vd för Fjärde AP-fonden.

– Hållbarhet är kärnan i vår affär och vd är direkt ansvarig för hållbarhetsarbetet. Därför är det en viktig strategisk fråga att detta arbete leds och följs upp på styrelsenivån av ett hållbarhetsutskott, säger Ilija Batljan, vd för SBB.

Ett av bolagen som saknar en hållbarhetschef i ledningen är Castellum. Men tillförordnad vd Jakob Mörndal håller inte riktigt med om premisserna för DN:s granskning. Han menar att om man ska ta sig an hållbarhetsfrågan så ska man börja högre upp – i styrelsegruppen. Det är, menar Jakob Mörndal, i hållbarhetspolicy och hållbarhetsstrategi som målen kommuniceras för att sedan fångas upp och implementeras med hjälp av ledningsgruppen. 

– Idag behöver hållbarhet genomsyra verksamheten och det vi gör för att vi ska lyckas nå våra högt uppsatta hållbarhetsmål – men detta händer inte av sig själv utan kräver ett helhetsgrepp över hållbarhetsfrågorna och styrning i bolaget. Det gör oss mer lönsamma, effektivare och mer attraktiva som arbetsgivare och samarbetspartner, säger Jakob Mörndal.

I Castellum ingår inte hållbarhetschefen i ledningsgruppen utan rapporterar direkt till vd.  Jakob Mörndal menar att man på så sätt funnit en modell inom bolaget som man uppfattar som effektiv.

– Vi har en styrelse som är väldigt engagerad i frågor kring hållbarhet och det sättet som vi bäst gör verkstad av våra planer är att hållbarhetschefen rapporterar direkt till VD. Det skapar både en snabbhet och tydlighet i organisationen när man vet att arbetet hela tiden är sanktionerat hos VD. Vi har funnit en modell inom bolaget som vi uppfattar som effektiv och som givet våra utmärkelser inom området även styrks objektivt, säger Jakob Mörndal.

Vasakronans vd Johanna Skogestig håller med om att det kan vara en viktig symbolfråga att hållbarhetschefen sitter i ledningsgruppen. Så är det inte hos Vasakronan.

– Men i vårt fall betyder det inte att hållbarhet inte är en prioriterad fråga. Det jag kanske tycker är ännu viktigare är att ha den renodlade rollen som hållbarhetschef i bolaget. En person som både har spetskompetens på området och förmågan att förmedla budskapen vidare, både inåt i organisationen men även utåt i förhållande till övriga intressenter till exempel investerare, kommuner, och hyresgäster, säger Johanna Skogestig.

Hon poängterar att hållbarhetsfrågorna är av viktig strategisk betydelse och en integrerad del i Vasakronans affärsmodell.

– Därför rapporterar också hållbarhetschefen direkt till mig som vd men ingår inte som ordinarie medlem i bolagets ledningsgrupp. Hon är dock adjungerad i ledningsgruppen och bidrar med spetskompetens på området. Utöver det kan nämnas att hon ingår också i bolagets finans- och investeringsrådet och där är hållbarhetschefen ordinarie medlem. 

Gränbystaden fyller 50 år. Det firar man med utställningen Från 70-tal till framtidsstad, samtidigt som fastighetsägaren Atrium Ljungberg planerar för 700 nya bostäder och 2 000 arbetsplatser i området.

Gränby Centrum slog upp portarna för första gången i oktober 1971. Sedan dess har den blivit något av en andra stadskärna i Uppsala. Och området fortsätter att utvecklas. Under visionen ”Den framtidssmarta staden” planeras nu för 700 nya bostäder och 2 000 arbetsplatser. 

Tillsammans med Uppsala kommun samverkar Atrium Ljungberg för att Gränbystaden ska bli en av fem stadsnoder i enlighet med översiktsplanen för Uppsala. Stadsnoderna är lokala centrum som ska komplettera innerstaden med egna verksamheter, service, rekreation och bostäder.

[ Annons ]

– Gränbystaden är ett av våra mest prioriterade områden och har legat i framkant under 50 år. Nu tar vi nästa steg i utvecklingen av en urban, spännande stadsdel. Under sommaren har vi byggstartat vårt första bostadsrättsprojekt och vi planerar att tillföra ännu fler bostäder och kontor. Närheten i en tät och attraktiv stadsdel innebär hållbarhetsvinster i form av korta transportavstånd och goda möjligheter till delningsekonomi, berättar Annica Ånäs, vd på Atrium Ljungberg.

I samband med Gränbystaden fyller 50 år den 13 oktober öppnar utställningen Från 70-tal till framtidsstad vid norra entrén. Den bjuder på en mix av Gränby-kuriosa och populärkultur genom årtiondena. Bland annat får man lära sig om den japanska delegation som kom på besök till Gränby 1974 för att studera kooperativ handel. Utställningen har öppet till jul och innefattar också ett quiz där deltagare kan vinna presentkort. Under jubileumsveckan 13 – 17 oktober blir det också festligheter och kalaserbjudanden på handelsplatsen.

När Stockholmshem skulle riva ett garage i Rinkeby riskerade de gamla träden på platsen avverkning. Men nu flyttas i stället de 50 år gamla träden i stället till en annan plats.

Enligt det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem vore det ett slöseri med resurser att ta ned stora och friska träd, som renar luften, ger skugga vid värmeböljor, fångar regnvatten, tar upp stora mängder koldioxid och bibehåller den biologiska mångfalden.

– Det påverkar också miljön negativt. Därför räddar vi träden och flyttar dem till en plats i närheten. Och vad passar bättre än att göra det när Rinkeby fyller 50 år, säger Björn Ljung (L), styrelseordförande i Stockholmshem.

[ Annons ]

De 50 år gamla lönnarna på Ljungbyplan i Rinkeby flyttas med hjälp av en specialmaskin till andra platser inom området i stället för att avverka dem. Det här den första stora trädflytten för både Rinkebys och Stockholmshem.

– Detta är vår första trädflytt och ett pilotprojekt. Vår förhoppning är att kunna bevara friska träd där det är möjligt som en del av vårt hållbarhetsarbete i framtida projekt. Trädflytten görs med medel från vår interna klimatfond och har möjliggjorts tack vare ett fint samarbete mellan olika delar av Stockholmshem och externa samarbetspartners, säger projektledare Mikaela Ericsson på Stockholmshem

Gynnsamma satsningar ökar investeringsviljan för lager/logistik i den norrländska storstaden.

Lager/logistik 

Det råder hög efterfrågan på lager, logistik och industrimark i Umeå kommun, vilket har resulterat i ökade markpriser. Ytterligare nyproduktion har bidragit till stigande hyresnivåer och sjunkande direkavkastningskrav. Även vakansgraden för detta lager och logistik har påvisat en sjunkande trend.

[ Annons ]

Bedömningen är att det blir ytterligare stora investeringar i segmentet de kommande åren.  I dagsläget har skogsmaskinstillverkaren Komatsu Forest gjort en av Sveriges största industriinvesteringar, vilken är belägen i Klockarbäcken i utkanten av Umeå. Fabriken beräknas vid färdigställandet uppgå till cirka 40 000 kvm och förväntas kunna invigas under 2021.

I linje med detta har flera kommunicerade affärer i Umeå visat på toppnivåer för segmentet under det senaste året och Svefa bedömer att efterfrågan kommer vara fortsatt hög även framöver.

I maj månad 2021 förvärvade till exempel NP3 Fastigheter en industri- och lagerportfölj till ett fastighetsvärde motsvarande 11 640 kr/kvm. Säljare var UM Fastigheter och portföljen utgörs av fyra fastigheter vilka är belägna i trafiknära lägen i utkanten av Umeå. Den uthyrbara arean uppgår till cirka 8 000 kvm och objekten är i dagsläget fullt uthyrda. Svefa bedömde direktavkastningen till cirka 6,25 procent.

Vidare kommer logistiksektorn fortsatt gynnas av den kommande utbyggnaden av Norrbotniabanan, järnvägen mellan Umeå och Luleå. Banan planeras klara tyngre laster och högre hastigheter vilket är särskilt gynnsamt för godstrafiken.

Kontor

Trots pandemin är efterfrågan hög på kontorsytor. De centrala kontorsfastigheterna visar på stigande hyresnivåer och stabila direktavkastningskrav.

Handel 

Ökad e-handel inom såväl detalj- som sällanvaruhandeln har lett till en negativ hyresutveckling. Planer finns dock på nya handelsområden med livsmedel.

Bostäder

Hög efterfråga på bostäder, där nyproduktion är särskilt eftertraktat. Detta har medfört en positiv hyresutveckling de senaste åren.

Investeringsmarknad 

Transaktionsvolymen i Umeå har ökat i jämförelse med föregående år och domineras av bostäder följt av lager och industri.

Roine Stenius, Svefa

Stor efterfrågan på moderna kontor

Balticgruppen har under lång tid fokuserat på att etablera kontor och bostäder i centrum och i den växande Universitetsstaden i östra delen av Umeå. Idag har bolaget ett bestånd med cirka 300 000 kvm i ett femtiotal fastigheter.

Men planen är att växa ytterligare. Vid Östra station ska Balticgruppen bygga 20 000 kvm kontor, 175 hyresrätter, 78 bostadsrätter, livsmedelsbutik och restauranger där första etappen beräknas bli klar 2024.

– För kontor är efterfrågan stor på centrala, moderna kontorslokaler nära det urbana livet som attraherar kompetenta medarbetare. Det har varit ett helt enormt tryck under våren och vi har i princip inga vakanser alls i de centrala delarna, säger David Carlsson, vd på Balticgruppen.

Effekten av pandemin är att hyresgäster gärna söker flexibla lösningar och möjligheten att byta till större eller mindre ytor.

– Där har vi en fördel av att ha ett stort utbud som gör det möjligt att flytta inom våra bestånd.

 Hyresnivåerna för kontor har ökat konstant och i det nya området, där redan Skatteverket tecknat avtal, ligger hyran på 2 800 kr/kvm. I husen nere vid älven är toppnoteringarna runt 3 000 kr/kvm. Yielderna för moderna kontor i bra lägen hos Balticgruppen är cirka 4,5 procent om de skulle avyttras. För nyare hyresrätter mellan 3,5 och 4 procent. 

David Grossman

Nu gör Svenska institutet för standarder, SIS, ett nytt försök att skapa en ny standard för byggnadsutformning av bostäder.

Det förslag till omarbetad standard ”SS 914221 Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått” som var ute på remiss våren 2019 mötte omfattande kritik från bland annat Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier. Man såg bland annat stora problem i förslaget att anpassa bostadsytorna till Arbetsmiljöverkets föreskrifter, vilket skulle innebära krav på större bostäder. 

Nu har Svenska institutet för standarder, SIS, gjort ett omtag av förslaget. Med start i en workshop den 8 november vill man nu på nytt diskutera normalmått i sovrum, hygienutrymmen och kök med bygg- och fastighetsbranschen.

[ Annons ]

Nina Schröder, chef för sektionen Samhällsbyggnad på SIS, tror att det kommer landa bättre denna gång.

– Avsikten med remissen var att få in synpunkter även från de intressenter som inte har deltagit i kommitténs arbete. Deltagarna i kommittén Areamätning och funktionsplanering i byggnader har ägnat två år att gå igenom de cirka 900 kommentarerna från de 64 organisationer som svarade på remissen. Det har lett till många ändringar och förtydliganden, säger Nina Schröder.

Parallellt med arbetet att utforma en ny standard ska också Boverkets byggregler moderniseras och förenklas. Tanken är att byggsektorns ansvar blir större när de allmänna råden tas bort genom att enbart funktionskrav ska gälla.

– Att använda en standard är ett sätt att uppfylla funktionskrav men det nya regelverket ska också möjliggöra nya innovativa lösningar. Standarder kommer även i fortsättningen att beskriva acceptabla lösningar med verifierbara krav och SIS ser att förändringen medför behov av att ta fram nya standarder, säger Nina Schröder.

Golvtillverkaren Tarkett och återvinningsföretaget Ragn-Sells inleder ett samarbete för att  utveckla koldioxidnegativa mineraliska fyllmedel för vinylgolv.

Aska som tidigare hamnat på deponi kan på olika sätt användas i husbyggen. Fastighetstidningen har bland annat berättat om ett forskningsprojekt där aska från havreskal som eldas i en fjärrvärmeanläggning används i betong. Nu ska askhögar i Estland bli ny råvara i vinylgolv. Målet är att det ska bindas mer koldioxid än vad som släpps ut i processen.

– Vårt sätt att leva i dag bygger på en ohållbar användning av naturresurser. Ragn-Sells mål är att återföra mer av de resurser vi redan har tillbaka in i kretsloppet. Men för att kunna göra detta, måste vi samarbeta med andra företag i värdekedjan, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells

[ Annons ]

I Estland har man under de senaste 50 åren producerat energi genom omfattande eldning av oljeskiffer. Det har resulterat i att mer än 600 miljoner ton aska har deponerats i östra Estland. Ragn-Sells har utvecklat en patenterad teknologi som omvandlar denna aska till kalk.

I de vinylgolv som Tarkett tillverkar ingår hundratusentals ton fyllmedel. I den nya  patenterade processen tillsätts infångad koldioxid som binds i fyllmedlet, vilket innebär att koldioxidavtrycket blir negativt. Samarbetsprojektet innebär samtidigt en möjlighet att ersätta stora mängder jungfruliga råvaror med återvunnet material.

– Tack vare det här projektet får vi möjlighet att tillverka golv med råvaror som bidrar till sanering av miljön i Estland och som dessutom binder koldioxid. Som ett resultat kommer våra vinylgolv att ha ett lägre koldioxidavtryck och en ökad mängd återvunnet innehåll. Detta är precis den typen av innovativa och långsiktiga samarbeten som vi tror kommer att bana väg för ett cirkulärt och koldioxidneutralt samhälle, säger Arnaud Marquis, group sustainability officer på Tarkett.

Ovanpå spårområdet vid Liljeholmstorget vill Citycon bygga ett nytt stadskvarter. Nu ska ett planförslag ut för granskning.

Stadsomvandlingsprojekt i området kring Liljeholmstorget Galleria, kallat RE: Liljeholmen, var under våren ute på samråd. Förra veckan godkände Stadsbyggnadsnämnden sammanställningen av inkomna synpunkter. Stadsbyggnadskontoret har föreslagit flera förändringar, bland annat om att minska byggnadsvolymerna med 15–20 procent. Nu ska ett slutligt planförslag upprättas och ställs ut för granskning. 

– Det är verkligen glädjande att så många, framför allt privatpersoner, har engagerat sig och valt att yttra sig i den här delen av processen. Det lyfter hela utvecklingen och gör den ännu bättre. Vissa volymer blir mindre, men det betyder samtidigt att vissa ytor får bättre kvaliteter. Nu jobbar vi vidare mer på detaljnivå och tittar på innehåll – vilka verksamheter som ska finnas var – samt på projektets klimatmässiga, sociala och ekonomiska hållbarhet, säger Veronica Palmgren, utvecklingsdirektör på Citycon i ett prassmeddelande.

[ Annons ]

I beslutet från Stadsbyggnadsnämnden gjorde den grönblå majoriteten ett särskilt uttalande. De menar att förslaget ”skapar förutsättningar för ett myllrande stadsliv och möjliggör att Liljeholmens centrum levandegörs under dygnets alla timmar”.

– Planen är att stärka Liljeholmens centrum och skapa bättre kopplingar i området. Projektet innebär att centrumet får en helt ny gestaltning och ökad stadsmässighet. Liljeholmens centrum är placerat i ett område som har möjlighet att bli en del av en utökad innerstad och det vore en mycket önskvärd utveckling av området, säger Joakim Larsson, stadsbyggnadsborgarråd (M).

Byggbranschen är hårt drabbad av brott. Med hjälp av Big data och AI, har Securitas utvecklat modeller som gör det möjligt att förutspå risk. På så sätt kan bevakning skräddarsys och pengar sparas.

Modellen bygger på den information som Securitas 14 500 väktare i Sverige och Norge rapporterar in. De besöker varje dag 46 000 fastigheter där det sammanlagt sker 4 500 händelser.

– Securitas är ett bolag som alltid har jobbat med fokus på det lokala. Våra väktare har byggt upp stor kunskap om olika geografiska områden och om vilka problem som finns, säger Viking Johansson, innovationsdirektör på Securitas Group.

[ Annons ]

För tre år sedan fick han uppdraget att förutsättningslöst undersöka om den stora samlade kunskap som fanns kunde kombineras med datordrivna insikter och AI. Fanns det sätt att få ännu bättre koll på när och var brott händer?

Väktare har sedan länge varit digitaliserade. Det vill säga att de digitalt på plats kan få och skicka information. Det är nödvändigt inte minst för den egna säkerheten. Om rapporter inte kommer in och kontakten förloras går ett larm.

– Idag är det också så att väktare ofta rör sig mellan ett stort antal fastigheter för fler än en kund. För att lösa det rent logistiskt och få det att funka så har våra medarbetare behövt möjligheter att digitalt rapportera vad som händer och vart de befinner sig.

Den samlade informationen från väktarna kombinerades med att matematiskt beskriva världen utifrån olika parametrar.

– Vi tittade på tio miljarder externa datapunkter. Alltifrån närhet till restauranger, skogspartier, större gator till demografi och socioekonomiska skillnader.

All information vävdes samman så att sannolikheten för att en händelse kunde förutspås, exempelvis inbrott, olaga intrång eller personangrepp.

– Vi kan sätta ner fingret på en plats i Sverige, köra simuleringar och säga under de här tio dagarna nästa år är det störst risk för inbrott. Vi kunde också se hur riskerna förändrades snabbt, bara någon kilometer bort kunde sannolikheten för att drabbas vara 750 gånger större.

Det låter nästan som science fiction och tankarna går till filmen Minority Report från 2002. Den handlar om hur mord i framtiden kan förespås och stoppas.

– Jo, den referensen är du knappast ensam om att göra. Men detta är förstås inte science fiction, utan en modell som i högsta är baserad på verkligheten, säger Viking Johansson.

Arbetet med att ta fram modellen började för cirka tre år sedan. Ganska snart riktades blickarna mot byggbranschen där stölderna ökat med 60?procent från 2013 fram till nu. 

– Vi startade ett samarbete med Peab för att kunna kombinera vår förmåga att förutspå risk med Peabs kunskap. Vilken typ av brott drabbas de av, när och på vilken typ av byggarbetsplats. Vi tittade också på vilka kostnader olika typer av incidenter leder till.

Nu kan bevakning skräddarsys redan innan ett bygge startar.

–  Det gör det möjligt att se om säkerhetsbudgeten spenderas rätt. Vårt syfte är inte att få våra kunder att köpa mer säkerhet. Tvärtom, vi vill hjälpa dem att lägga pengar på säkerhet där det verkligen behövs. 

Vi varken kan eller vill kommersialisera utanför vår egen låda, då skulle vi helt förlora tilliten till oss som bolag.

I dagsläget har Securitas ett 40-tal kunder både inom byggbranschen och andra branscher som använder tjänsten.

–  Detta är fortfarande relativt nytt både för oss och för våra kunder. De är vana vid att köpa bevakning varje dag, på samma sätt, på samma tid. Men jag tror att vi kommer att se förändringar i en bransch som väldigt länge sett likadan ut, säger Viking Johansson och tillägger:

– Det handlar om att skifta beteendet från ett reaktivt till ett mer proaktivt. Kunder kommer att förvänta sig att vi som professionell säkerhetsleverantör ska veta när och var riskerna är som störst.

Han är noga med att påpeka att den information och data som samlas in behandlas med största sekretess.

–  I teorin skulle vi kunna sälja informationen till exempelvis Hemnet, så att du som köpare kan se vilka områden som är tryggast. Men vi varken kan eller vill kommersialisera utanför vår egen låda, då skulle vi helt förlora tilliten till oss som bolag.

Frågan är då ändå vad som händer i framtiden. Kommer datorer ersätta mänskligt tänkande och AI-tvillingar sköta bevakningen?

– Den frågan får jag ibland. Men det är så fel det kan bli. Vi har extremt duktiga människor på plats och deras känsla och instinkt kommer vi aldrig kunna ersätta. Enbart teknologi räcker inte för att förhindra brott.