K2A köper en bostadsfastighet i Luleå av Riksbyggen för 177 miljoner kronor. Planen är att utveckla 115 miljöcertifierade hyresrätter.

Projektet omfattar totalt 115 hyresbostäder med en uthyrningsbar area på cirka 5 400 kvadratmeter, med ett beräknat årligt hyresvärde på runt 9,7 miljoner kronor. Fastigheten ingår i ett nytt större stadsdelsprojekt i Kronanområdet med närhet till skolor, natur- och friluftsområden samt centrala Luleå.

– Luleå växer och är fjärde största kommun i Norrland, efter Umeå, Gävle och Sundsvall där K2A redan äger fastigheter. Luleå tekniska universitetet är dessutom med sina 15 100 studerande 14:e största lärosäte i Sverige. Detta är en kommun som K2A velat etablera sig i över en längre tid och det är roligt att vi nu lyckas och etablerar oss på orten, kommenterar Johan Knaust, vd för K2A.

[ Annons ]

Projektet kommer att miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Silver och motsvara mellangrön, som är den näst högsta miljöklassen enligt Ciceros ramverk.

Fullt utbyggt år kommer Kronandalen att rymma närmare 2 000 nya bostäder med plats för totalt 7 000 Luleåbor. Hyresrätter blandas med bostadsrätter för att erbjuda något för alla. Hela området präglas av en hållbarhetsprofil utifrån flera aspekter. Alldeles runt hörnet ligger motionsspår, utegym, skidbackar och ett naturskyddsområde.

– Bland annat kommer cykelparkeringen att få en framträdande placering mot Lottagatan. Det ska vara enkelt att göra hållbara val och ta cykeln istället för bilen, säger Lars Lundgren, marknadsområdeschef på Riksbyggen Bostad Norr.

– Riksbyggen finansierar, bygger och färdigställer projektet i dess helhet och K2A tillträder fastigheten efter färdigställt projekt, vilket bedöms ske under det tredje kvartalet 2023.

I Fastighetstidningen nr 1 2021 frågar vi oss bland annat om småorter gynnas av nya sätt att arbeta under pandemin. Vi träffar även skådespelaren Örjan Landström som driver byggbolaget Nock Massiva Trähus, samt Marika Markovits som menar att Social housing inte måste vara stigmatiserande.

Här är ett axplock av innehållet i nr 1 2021. Du hittar tidningen kostnadsfritt i vårt digitala arkiv.

Småorten är coronans vinnare

[ Annons ]

Pandemin med distansarbete har fått många att omvärdera sitt boende. En ny våg av coronaflyttare har insett att det går att behålla både jobb och lönenivå även om man flyttar till närliggande kommuner eller hem till sin barndoms trakter. Om vi står inför ett verkligt paradigmskifte, eller om det är krusningar på ytan som lägger sig när pandemin väl är över återstår att se. Oavsett uppstår det nya möjligheter för landets småorter. Vi gör nedslag i Vetlanda, Ulricehamn och Örnsköldsvik för att se hur de förvaltar de nya möjligheterna.

Krönika: Det består – det återgår

Vilka förändringar under pandemin återgår till det gamla när den äntligen är över och vilka blir det nya normala? Mattias Goldmann ger tre nycklar för en bättre prognos – och en falsk.

Åsikten: Nooshi Dadgostar

Den nye partiledaren för Vänsterpartiet, har länge varit engagerad i bostadspolitiken. Hon står kvar vid att fälla Löfvéns regering om det läggs förslag på fri hyressättning för nyproduktion och hon ser gärna att allmännyttan köper tillbaka fastigheter som sålts.

För honom spelar trä en stor roll

Ansiktet kan nog vara bekant. Örjan Landström har varit med i ett flertal svenska filmer och tv-produktioner. Alltifrån Rena rama Rolf till Lasermannen. Men för tillfället har han pausat skådespeleriet för att satsa på det egna företaget Nock Massiva Trähus.

Eftersatt hissunderhåll

Hissbeståndet i Sverige är på många håll eftersatt och faktiskt Europas äldsta. Det resulterar emellanåt i allvarliga olyckor – och då ofta med barn inblandade. Läs om vad man bara måste ha kolla på.

Marika Markovits: Social housing måste inte vara stigmatiserande

Vi blir ideologiskt korrekta men praktiskt grymma. Så resonerar Stockholms nya Domprost Marika Markovits, kring invändningarna mot en svensk modell av social housing.

Seriebygget som haltar

Bostadshus kan byggas mellan 15 till 20 procent billigare och dessutom fortare om de tillverkas i stor skala i serieproduktion. Trots att det finns många väl fungerande koncept finns det oro för att det ska bli ännu ett miljonprogram.

Ikano Bostad har förvärvat en fastighet i Sollentuna. Planen är att bygga 92 bostadsrätter med start i slutet av 2021.

Sollentuna kommun planerar för ett nytt bostadsområde i Väsjön, med 4 000 bostäder. Det är här Ikano Bostad förvärvat en fastighet med möjlighet att bygga 92 bostadsrätter.

– Det är väldigt roligt att vara med och bidra till utvecklingen av Sollentuna. Med vårt kvadratsmarta tänk kommer vi att komplettera bostadsutbudet i stadsdelen på ett bra sätt. Vi tror att det främst är familjer som kommer att söka sig till Väsjön och har utformat bostäderna med mycket förvaring och bra ytor för hela familjen att umgås på, säger Linda Leppänen, bostadsutvecklingschef Stockholm norr på Ikano Bostad.

[ Annons ]

Fastigheten ligger vid Väsjö torg i Väsjön som är ett av Sollentunas stora stadsdelsutvecklingsområden. Fokus för Ikano Bostads 92 bostadsrätter kommer att ligga på att skapa möjligheter för en enklare vardag och ta vara på det naturnära läget vid Väsjöbacken.Den gemensamma innergården kommer att utformas så att det finns möjlighet till både umgänge, lek och vila. Genom bil- och cykelpool i bostadsområdet och cykelverkstad i kvarteret kommer det vara enkelt att välja bort bilen.

– Väsjö torg ligger väldigt naturnära och här finns också den populära skid- och mountainbikebacken Väsjöbacken. Det är något som vi kommer att ta fasta på i utvecklingen. Bland annat planerar vi plats för bra skidförvaring och att det ska vara enkelt att tvätta av cykeln och hunden, avslutar Linda Leppänen.

Ikano Bostads tillträder under hösten 2021 och planerar att börja bygga under sista kvartalet 2021. Inflyttning är planerad till hösten 2023.

Ingen som passerat Sergels torg de senaste åren kan ha undgått den stora omvandlingen av kvarteren runt omkring. Stadsbilden i Stockholms hjärta håller på att förändras totalt.

Ett av de största projekten är Vasakronans ombyggnad av Sergelhusen som omfattar tre huskroppar. Den med fasad mot Sveavägen kallades i folkmun SEB-huset eftersom banken under decennier haft ett stort kontor här. Bygget började 2017 och i slutet av 2020 flyttade de första hyresgästerna in. Snart kan de se fram emot att njuta i vårsolen på den stora takterrassen med magnifik utsikt över staden.

För Vasakronan har utgångspunkten varit att med varsam hand skapa något helt nytt men samtidigt ta till vara sådant som redan fanns. Tre arkitektfirmor fick komma med förslag. Två tyckte riv allt! Vasakronan valde den tredje, Marge som föreslog att bevara och bygga vidare på den befintliga betongstommen. Det sparade resurser och minskade koldioxidutsläppen. Att bygga så hållbart som möjligt var en självklarhet. Byggnaden miljöcertifieras enligt LEED med målet att nå det högsta betyget Platina.

[ Annons ]

• Fastighetsägare: Vasakronan
• Arkitektbyrå: Marge  
• Storlek (kvm): Kontor 15 000, Handel 3 600
• En stor anläggning på taket samlar in regnvatten som lagras i källaren i åtta stora magasin som totalt rymmer 110 kubik-meter vatten. Det används för att vattna takparkerna och för att spola i toaletter.
• Sergelhusen är de byggnader där Vasakronan samlat mest smart teknik. Exempelvis finns en 3D-tvilling som är kopplad till sensorer och styrsystem och ger en visuell bild av energianvändningen. Det innebär exempelvis att inomhusklimatet kan styras på ett mer exakt sätt.
• När interiör och delar av fastigheterna rivits har så mycket som möjligt tagits tillvara. 257 000 kilo material har återanvänts i Sergelhusen eller i andra byggprojekt.
• På taket finns en grönskande park. Den är både trevlig för människor och bidrar till biologisk mångfald. Växterna blommar från tidig vår till sen höst till glädje för alla pollinerande insekter.
• Under huset finns en akvifer som utvinner energi från grundvatten i Brunkebergsåsen.
• Fyra kranar på sammanlagt 231 meters höjd har varit ett stående inslag i citys stadsbild under byggtiden. De har synts på allt från filminspelningar till instagrambilder.
• Samordningen av transporter innebär att antalet bilar som kört till och från byggarbetsplatsen har reducerats från tio till två i timmen. Bilarna har kört på fossilfritt drivmedel.
• 7 000 byggare och hantverkare har jobbat i projektet. Under byggtiden fanns 300 arbetsbodar monterade ovanför trafiken. En av de största uppställningarna som någonsin funnits i innerstadsmiljö i Sverige.

I en kommande bok delar forskare från Lunds universitet med sig av konkreta tips på hur hållbara delningstjänster som exempelvis bilpooler kan förverkligas.

Boken Shared Mobility Rocks: A Planner’s Guide to the Shared Mobility Galaxy riktar sig främst till tjänstemän med ansvar för stadsutveckling liksom lokala beslutsfattare. Men Michael Johansson, forskare vid institutionen vid service management och tjänstevetenskaper vid Campus Helsingborg, Lunds universitet, ser ett lika stort behov av kunskap hos fastighetsägare.

– Det är viktigt att kommunerna är villiga att jobba med detta verktyg i nya områden. Men även befintliga fastighetsägare bör överväga billpool och se vilka fördelar det kan ge för sina hyresgäster, säger Michael Johansson.

[ Annons ]

Han ser bilpooler framförallt som ett verktyg att påverka bilismens inverkan på staden.

– Jag använder bland annat parkeringsplatser som indikator på bilens påverkan och dess effekter på samhällsplanering. Jag tittar även på vad denna hårdgjorda infrastruktur kostar genom förlusten av urbana ekosystemtjänster. Det vill säga de gratisfunktioner som vi tar för givet naturen ger oss och som är för oss människor gratis, säger Michael Johansson.

Men ur en fastighetsägares perspektiv är det kanske främst ekonomiska aspekter som styr. Att behöva bygga många parkeringsplatser fördyrar byggprojektet.

– Kommuner borde arbeta mer med flexibla parkeringstal, alltså att fastighetsägare som kan erbjuda alternativa mobilitetstjänster därmed kan spara in på kostnaderna för parkeringsplatser. Men, vilket vi också visar i boken, även om det finns många aktörer som är intresserade så måste det också finnas en lokalpolitik som främjar detta.

Och Michael Johansson menar att det än så länge endast är ett fåtal kommuner som börjat arbeta aktivt med frågan.

Boken Shared Mobility Rocks: A Planner’s Guide to the Shared Mobility Galaxy släpps i maj och kan beställas här. På sajten hittar man också de webbinarier som kommer att ordnas kring bokens innehåll.

Nordr planerar ett nytt bostadskvarter vid Väsjö Torg i Sollentuna kommun. Detta sedan man tilldelats en markanvisning av Sollentuna kommun.

Det handlar om runt 45 lägenheter, varav två så kallade Town-house. Säljstart är planerad till årsskiftet 2021/2022 och inflyttning till någon gång under 2023. 

 – Det här är ett av Sollentunas större stadsutvecklingsområden och vi ser stora möjligheter med den här markanvisningen. Det nya bostadskvarteret som vi ska utveckla ligger precis vid sjön och slalombacken, så det är ett väldigt bra läge som vi tror kommer att vara attraktivt för många, säger Kristian Ericsson, affärschef Stora Projekt Nordr.

[ Annons ]

Det nya bostadskvarteret kommer att vara format som en hästsko och i mitten ska två stadsparhus uppföras. Bostadshuset blir fyra våningar högt och lägenheterna i huset får varierande storlekar och utformningar. Alla bostäder utrustas med balkonger och på taket av huset ska gröna tak anläggas, där de boende även får tillgång till en gemensam takterrass.

– Sollentuna kommun vill se variation i bebyggelsen i området, framförallt sett till höjder och fasader. Vi har försökt att anpassa projektet utifrån det och vi är övertygade om att bostäderna som vi ska utveckla kommer att stärka den småskaliga känslan och samtidigt bidra till att skapa en inbjudande känsla i området som helhet, säger Matts Sandberg, affärsutvecklare Nordr.

I fredags blev det klart att hyrorna för Stockholms privatägda bostäder kommer att höjas med 1,75 procent. Vi bad Haymanot Baheru, doktor i civilrätt, att kommentera årets förhandling.

Den generella hyresnivån i det privata beståndet höjs med 1,75 procent från den 1 april 2021. Detta efter förhandlingar som har pågått i närmare sju månader. På Fastighetsägarna Stockholm säger man sig vara nöjda med att ha ett ramavtal, som underlättar för både hyresvärdar som hyresgäster, på plats. Däremot är man inte särskilt nöjd med nivån.

Det är man å andra sidan inte på Hyresgästföreningen heller. Kristoffer Burstedt, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen region Stockholm, säger till Hem och Hyra att man känt sig tvungna att acceptera samma höjning som allmännyttan, vilket Fastighetsägarna hänvisade till, för att ha någon chans att bli klara med förhandlingsomgången.

[ Annons ]

Men kopplingen till de kommunala bolagens uppgörelse är å andra sidan något man är minst lika besviken på hos Fastighetsägarna.

– Årets förhandlingar är därmed ännu ett exempel på att lagändringen 2011, som innebar att de kommunala hyrornas normerande roll skulle tas bort, inte har fått något genomslag i verkligheten. Det beror ytterst på att det saknas en oberoende tvistelösning för hela hyresmarknaden, Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm.

Två helt olika syn på förutsättningarna alltså. Fastighetstidningen vände sig till Haymanot Baheru, som förra året disputerade med sin avhandling Hyressättning – Prisets reglering vid bostadshyra. Hon säger att hon inte helt håller med när Fastighetsägarna Stockholm säger att avskaffandet av den lagstadgade hyresnormerande rollen för allmännyttan inte har fått något genomslag i verkligheten.

– Jag menar att 2011 års reform har ökat behovet av taktiska överväganden från båda förhandlingsparterna – en viss anpassning ser vi från de allmännyttiga bostadsföretagens sida i Stockholm och Göteborg. Dessa har börjat förhandla gemensamt, vilket minskar risken för priskonkurrens mellan huvudmannens olika bostadsföretag på orten. Det kan tjäna Hyresgästföreningens sak bättre att komma överens med allmännyttan först på vissa orter medan det motsatta kan gälla på andra orter. Eftersom Hyresgästföreningens ledamöter utgör hälften av HMK:s ledamöter är det inte orimligt att uppgörelse med allmännyttan först kan ge föreningen ökat inflytande över utfallet än när det sker via privaträttsliga tvistlösningsförfaranden, säger Haymanot Baheru.

Eftersom parterna kan använda vilka argument som helst för att motivera sin sak, är det med andra ord öppet för båda parterna att hänvisa till allmännyttans redan ingångna överenskommelse.

– Den tidigare lagstadgade normerande rollen kan således bibehållas på frivillig grund även om begreppet ”frivillig” är tämligen uttunnat i hyressättningsrätten eftersom det knappast finnas några alternativ än att anpassa sig efter den spelplan som ritas upp vid förhandlingsspelen.

Enligt en rapport från Boverket från år 2017 inledde Hyresgästföreningen förhandlingarna med allmännyttan i cirka 51 procent av landets kommuner, i 38 procent av fallen med båda sektorerna samtidigt och i 8 procent av fallen med de privata hyresvärdarna.

Talar då inte det för att allmännyttan i praktiken fungerar hyresnormerande i de flesta fall?

– Av förhandlingstaktiska skäl kan det vara det från Hyresgästföreningens sida. Detta eftersom dessa förhandlingar är oreglerade i både materiellt och processuellt hänseende. De lokala förhandlingsparterna kan upprätthålla tidigare ordning på ”frivillig grund” av förhandlingstaktiska skäl och möjligen av vana – dessa förhandlingar har ju skett i viss ordning mellan 1970- och 2000talet. I vilken omfattning den gamla ordningen bibehållits i praktiken sker går inte att utvärdera med säkerhet, säger Haymanot Baheru.

Under 2020 utreddes frågan om en oberoende tvistelösning. Utredningen överlämnades till justitiedepartementet i julas. Sedan dess förhandlar januaripartierna C, L, S och MP om eventuella förändringar i förslaget till ny lagstiftning. Det är i skrivande stund oklart vad resultatet av dessa förhandlingar blir. Haymanot Baheru hoppas att utredningen ska göra det lättare för utomstående att förstå grunderna för varför hyran höjs.

Kimmy Ränzlöw är ny digitaliseringschef på HSB Malmö. Han har en bakgrund i IT-branschen och ska nu leda föreningens digitaliseringsarbete HSB 4.0.

Kimmy Ränzlöw har arbetat över 30 år i IT-branschen och har erfarenhet av allt från industriautomation till AI. Jonny Samuelsson, administrativ chef för HSB Malmö, är nöjd över att ha få in den nödvändiga kompetensen.

– Vi måste ha någon med en betydande teknisk kompetens som kan se den stora bilden när vi ändrar arbetsrutiner och -metoder för hela företaget i den här digitaliseringsprocessen. Jag är övertygad om att vi har hittat helt rätt person i Kimmy, säger han i en kommentar.

[ Annons ]

Kimmy Ränzlöw hoppas nu på att få bidra med sin erfarenhet och komplettera övriga kompetenser inom organisationen.

– HSB befinner sig mitt i en digitaliseringsresa och har gjort så länge, dock till stor del i separata spår inom respektive förening. Utmaningen här och nu ligger i att leda föreningen vidare på det digitaliseringsspår, HSB 4.0, vi valt gemensamt med många andra HSB-föreningar,

HSB:s digitaliseringsarbete sker både nationellt och regionalt, och handlar inte bara om att förbereda för en annan framtida marknad eller att samorganisera de insatser man gör kontinuerligt. Det handlar även om att vara beredd på sådana utmaningar som kan uppstå i framtiden.

– Genom att uppgradera vårt utbud, till exempel med mer automatisering, blir vi inte bara mer konkurrenskraftiga i de förvaltningslösningar vi erbjuder medlemmar och kunder i dag, utan vi får också styrkan att kunna utveckla för framtiden, säger Jonny Samuelsson.

– Förväntade vinster ligger i flexiblare och effektivare administration och förvaltning, för att vi ska kunna fokusera och förbättra vår huvudsyssla – att i samverkan med medlemmarna skapa det goda boendet, säger Kimmy Ränzlöw.

Nock Massiva Trähus bygger ett åtta våningar högt flerbostadshus i Gävle. Beställare är Pure Housing Nord.

Huset byggs i bostadsområdet Godisfabriken i Gävle och lägenheterna är i storlekarna 1–3 rum och byggs i korslimmat trä med volymbyggnadsteknik för att minimera klimatpåverkan. Huset kommer att ligga i samma kvarter som det anrika Ahlgrenshuset, vilket påverkar val av färg och material.

Bostäderna produceras industriellt som färdiga volymenheter i början av juni. Gestaltningen av fasaden hämtar inspiration från fallna tallkottar med sina spretiga fjäll, och hustaket får en öppen pergola med planteringslådor för växtlighet.

[ Annons ]

– Vi är glada för förtroendet att få leverera 67 nya lägenheter i korslimmat trä åt Pure Housing Nord. Sverige behöver bygga fler klimatsmarta bostäder som människor har råd att bo i för att vi ska kunna möta både bostadsbristen och klimatkrisen, säger Annika Knaust, projektansvarig på Nock Massiva Trähus.

Lägenheterna byggs inomhus i Nocks fabrik utanför Göteborg och färdigställs till 96 procent innan de fraktas till byggplatsen för montage. Badrum och kök har installerats och alla fönster och dörrar är monterade när lägenheterna lämnar fabriken. Bostäderna beräknas vara inflyttningsklara i början av 2022.

– Unga har särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, men även äldre som vill flytta från villan till en mindre bostad har svårt att hitta det de söker. Bristen är stor på hyresrätter och därför känns det här projektet extra viktigt, säger Johan Ahldin, vd på Pure Housing Nord.