[ Annons ]

Miljöpartiets gruppledare Karolina Skog. Foto: Fredrik Hjerling.
Publicerat 15 september, 2021

”Ett väldigt välkommet tillskott i debatten”

Vid ett seminarium diskuterades de skatteförslag för fler hyresrätter som Fastighetsägarna varit med att ta fram. På plats fanns Karolina Skog som välkomnar initiativet.  

Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta har i en ny rapport presenterat fem ändringar i skattesystemet som ska bidra till att antalet hyresrätter ökar. Vid ett webbseminarium idag debatterades frågan. Bland deltagarna fanns både representanter för de tre organisationerna och riksdagspolitiker från Centerpartiet, Miljöpartiet och Moderaterna.

Medverkande från de två regeringspartierna var Karolina Skog, riksdagsledamot och en av Miljöpartiets två gruppledare. Hon tycker att den nya rapporten är ett bra tillskott i debatten.

[ Annons ]

– Det har varit väldigt många diskussioner om regellättnader. Det är bra att diskussionen förs över till de ekonomiska förutsättningarna, det är där jag tror vi har lösningarna, säger Karolina Skog.

– Jag tycker det här är ett välkommet initiativ. Jag kommer att ta till mig det seriöst, gå igenom detta och se vad som går att förverkliga. Helst tror jag att det här ska genomföras i en större skattereform, fortsätter Karolina Skog.

Centerpartisten Per Åsling, förste vice ordförande i Skatteutskottet, välkomnar också rapporten och menar att det är små förändringar som tillsammans kan ge stor effekt på fastighetsmarknaden.

– Just de här fem frågorna som lyfts i den här rapporten är alla av den karaktären att bara den politiska viljan finns så måste det gå att göra stor skillnad väldigt snabbt, säger Per Åsling.

Deltog gjorde även Moderaternas Niklas Wykman, andre vice ordförande i Skatteutskottet. Även han pekade mot att vissa av de här förslagen borde kunna genomföras relativt snabbt.

– Jag tycker att alla förslagen är intressanta. Jag tycker att det här med moms verkar vara en långt hängande frukt där man kan göra förbättringar snabbt, säger Niklas Wykman.

Läs mer om rapporten här.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Tegelbruksgatan 9 i Eskilstuna. Foto: Gladsheim.
Publicerat 25 oktober, 2021

Gladsheim köper i Eskilstuna och Tibro

Gladsheim Fastigheter förvärvar fastigheter i Eskilstuna och Tibro. Säljare är Hermelin Fastigheter respektive Dellmander Fastigheter. 

Eskilstunaförvärvet blir Gladsheims tredje förvärv i staden, som nu blir Gladsheims största med totalt 350 lägenheter. 

– Med förvärvet är vi också glada att kunna välkomna medarbetarna från Hermelin Fastigheter som på ett naturligt sätt passar väldigt väl in i Gladsheims organisation. Det är ett mycket kompetent team som kommer att bidra till vår expansion och säkerställa en fortsatt effektiv förvaltning och värdeskapande av det förvärvade beståndet, säger David Dahlgren, VD Gladsheim Fastigheter.

[ Annons ]

Förvärvet i Tibro är Gladsheims första i staden och kompletterar det tidigare beståndet i Skaraborg, med fastigheter i Skövde, Skara och Töreboda väldigt väl.  

– Med Tibrofastigheterna får vi en förvaltningsregion på över 500 lägenheter. Genom att finnas på flera orter i regionen skapar vi möjligheter för våra hyresgäster att flytta inom vårt bestånd utifrån hur familjelivet utvecklas, fortsätter David Dahlgren.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Kvarteret Ledinge i Tensta. Foto: Helen Alfvegren.
Publicerat 25 oktober, 2021

Ny upphandling för Stockholmshusen

Upphandlingen för byggnation av Stockholmshusen utvecklas. Tanken är att få in fler entreprenörer och därmed öka konkurrensen.

Konceptet Stockholmshuset togs fram för att de kommunala bolagen Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder ska kunna bygga billiga hyresrätter med lägre hyra. Målet är att bygga 3 300 nya hyresrätter, inspirerade av bostadsarkitektur från 60- och 70-talen, med färgsättning, materialval, geometrier och detaljutformning. Genom ett gemensamt gestaltningsprogram och effektiva stadsbyggnadsprocesser ska planering och produktion underlättas.

Den nya upphandlingen genomförs som ett dynamiskt inköpssystem (DIS). Vilket innebär att entreprenörer i ett första steg får ansöka om att ingå i ett DIS och de som uppfyller kraven i upphandlingen får sedan möjlighet att vara med i en konkurrensutsättning för de enskilda projekten som bolagen genomför. Upphandlingen annonseras i upphandlingssystemet Kommers annons.

[ Annons ]

– Vi ser nu fram emot att pröva ett nytt sätt att upphandla byggprojekt och hoppas att många entreprenörer vill vara med och utveckla Stockholmshusen, säger Bengt Rehn, projektkoordinator för Stockholmshusen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Futurologen Magnus Lindkvist har skrivit boken Kreativ friktion: handbok för nytänkande (Volante) tillsammans med Jan Gradvall. Foto: Volante
Publicerat 25 oktober, 2021

Kreativ inspiration i kristid – för den som vågar

Tillsammans med journalisten Jan Gradvall har futurologen Magnus Lindkvist skrivit boken Kreativ friktion: handbok för nytänkande. Här pratar vi om fastighetsbranschens behov och möjligheter till innovation.

Restriktionerna har släppt och livet börjar återgå till det normala. Men fortfarande råder det osäkerhet kring framtiden för kontor och handel.

Föreläsaren, trendspanaren och futurologen Magnus Lindkvist använder uttrycket ”retail sanity but wholesale madness” när han ska beskriva läget i fastighetsbranschen. Alltså att man mycket väl förstår detaljerna, men har svårt att ta till sig helhetsbilden.

[ Annons ]

– Jag tror att krisen är väl dold av att det just nu finns så mycket billiga pengar i omlopp. Men när de väl tar slut kommer svagheterna att vara betydligt större än vad fastighetsbranschen själva vill kännas vid.

Men att slungas ut från det gamla och bekanta till en helt ny värld skapar också utrymme för kreativitet och innovation. Tillsammans med journalisten Jan Gradvall har Magnus Lindkvist skrivit boken Kreativ friktion: handbok för nytänkande. Där vill de visa att kreativitet inte är någonting mystiskt, hur ett lateralt tänkande, alltså hur ett otraditionellt angreppsätt kan ge enkla och oväntade lösningar på svåra problem.

– Pandemin har varit ungefär som att åka tåg genom en skog och plötsligt se något skymta mellan träden. Så fort man tittar dit så försvinner det. Vi börjar ana att något väldigt stort är på gång, men vet inte exakt vad, säger Magnus Lindkvist.

Det handlar om en insikt – och förnekelse, lägger Magnus Lindkvist till, kring att vi behöver förändra hur vi transporterar och köper mat och andra varor. Och såklart kontoren:

– Kontor är egentligen en avstjälpningsplats från industrialismens linda. Från början var fabriken det centrala. Men sen försvann den och kvar var bara övervakningsdelen. Det är oklart vad vi egentligen ska göra där nu och hur det ska värderas. Ska vi mäta antalet möten vi har haft? Antal powerpointbilder vi producerat? Det finns en insikt att vi behöver förändra detta, resonerar Magnus Lindkvist.

Kontor är egentligen en avstjälpningsplats från industrialismens linda. Det är oklart vad vi egentligen ska göra där nu.

I boken kallar Magnus Lindkvist och Jan Gradvall det för ett år noll – alltså då man slungas ut från det gamla invanda till en ny värld. En ny värld som också rymmer helt nya möjligheter för den som insett de nya spelreglerna.

– Men jag tror att år noll sannolikt ligger tio år framåt i tiden för fastighetsbranschen. Det skyms och fördröjs idag, som sagt, av väldigt mycket billiga pengar, säger Magnus Lindkvist.

Han verkar rätt skeptisk till att någon i branschen faktiskt kommer vara den som står för det nya kreativa.

– Ett system kan aldrig förstå sig själv inifrån. Det var inte Mega Skivakademien som uppfann Spotify, det var inte Handelsbanken som uppfann bitcoin, det var inte taxi som uppfann Uber. De flesta branscher sitter på ärvda svar och lösningar som man skyfflar vidare för att det är för obekvämt att utmana och bygga om. Därför tror jag att de riktigt spännande modellerna för en framtida fastighetsbransch kommer att komma utifrån, säger Magnus Lindkvist.

Men för den som ändå tror sig ha vilja och förmåga att tänka nytt är här tre exempel från boken som kan inspirera och göra det lite mindre otryggt att våga vara vilse:

Frank Sinatras år noll.

Sinatras absoluta lågpunkt utspelades i Finspång 1953, där han förkyld framträdde inför en missnöjd östgötsk publik. Det såg ut som att storhetstiden var över. Tonårspubliken hade hittat andra idoler. Men det var i denna mörka period den artist vi nu förknippar med hans storhetstid skapades. ”Går man tillbaka i världshistorien upptäcker man hur ofta katastrofer skapar en pånyttfödelse”, skriver Gradvall och Lindkvist.

Räds inte Kansasögonblicket.

”Toto, I have a feeling we’re not in Kansas anymore,” säger Dorothy till sin hund när filmen Trollkarlen från Oz övergår från svartvitt till färg och allt är annorlunda. På samma sätt stannade allt upp och spelplanen förändras radikalt när pandemin slog till under våren 2020. Men det plötsliga och oväntade kan ha positiva effekter, som att vi skärper oss och upptäcker vad vi annars hade missat.

Våga utforska världen utanför ramarna.

– Företag som är framgångsrika har en tendens att bli inåtvända. Vi kallar det för implosiv gravitation, man nästan förgör sig själv till slut, säger Magnus Lindkvist. I boken tar de Prince, Madonna och Michael Jackson till hjälp för att visa att det bästa rådet till någon som försöker skapa något nytt är att titta på sina förebilder och stjäla så mycket man kan.

Boken Kreativ friktion: handbok för nytänkande (Volante) är skriven tillsammans med Jan Gradvall och utkom i september.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige. Foto: Magnus Glans
Publicerat 25 oktober, 2021

Klimatanpassningar – ett gemensamt ansvar

Fastighetsägare kan ta ett stort ansvar – men inte göra allt. Anders Holmestig efterlyser i sin ledare ett större engagemang från stat och kommun i det gemensamma arbetet för klimatanpassning. 

Sommarens översvämningar har satt behovet av klimatanpassningar i blixtbelysning. Vi behöver agera nu för att skydda våra städer och samhällen mot effekterna av allt kraftigare regn, fler översvämningar och andra former av allt vanligare extremväder.

Kostnaderna för att skydda och anpassa det svenska fastighetsbeståndet har ökat lavinartat i takt med allt kraftigare klimatförändringar. Fastighetsägare har redan idag ett långtgående ansvar och en skyldighet att själva vidta förebyggande åtgärder för att skydda sina fastigheter mot översvämningar, torka, stormar och ras. Men lika naturligt som det är att fastighetsägare tar ansvar för att klimatsäkra sina fastigheter måste det vara för kommunerna att genomföra klimatåtgärder.

[ Annons ]

Kommunerna behöver analysera klimatrisker och mer aktivt vidta åtgärder för att minska effekterna av ett förändrat klimat. Det är varken långsiktig eller hållbart att lägga ansvaret på en enskild aktör för att klimatsäkra vårt samhälle. Klimatkrisens utmaningar kräver ett gemensamt ansvarstagande av stat, kommun och fastighetsägare.

Kommunerna behöver analysera klimatrisker och mer aktivt vidta åtgärder för att minska effekterna av ett förändrat klimat.

Globala och regionala klimatförändringar som höjda havsnivåer, skred och extremväder är risker som enskilda fastighetsägare varken kan eller är lämpade att möta individuellt. Här krävs i stället kollektiva insatser från statlig och kommunal nivå. EU:s nya klimatlag tydliggör också statens ansvar för att stärka samhällets motståndskraft mot klimatförändringar, minska sårbarheten och genomföra klimatåtgärder.

Investeringarna i klimatanpassningsåtgärder behöver öka, både på fastighetsnivå men också på samhällsnivå. Att stödja klimatinvesteringar är en viktig uppgift i den gröna omställningen. Med det ökade ansvar som EU:s klimatlag lägger på staterna är det också motiverat att stötta klimatåtgärder som genomförs av fastighetsägare men där hela samhället drar nytta av åtgärder.

En prioriterad fråga för regeringen är därför att se till att stötta klimatanpassningsåtgärder som genomförs av fastighetsägare men som har stor betydelse för samhället. Ofta medför åtgärder på en enskild fastighet att andra fastigheter avlastas och trycket på de gemensamma systemen minskar. Fastighetsägare bör därför kunna få statligt stöd för att öka skyddet på den egna fastigheten när åtgärderna samtidigt bidrar till att öka samhällsnyttan.  

Klimatkrisens utmaningar kan inte lösas av att en eller några få aktörer vidtar åtgärder. Det kräver ett gemensamt ansvarstagande mellan stat, kommun och fastighetsägare. Det är därför bra att regeringen i budgeten för 2022 satsar för att stödja kommunernas åtgärder för klimatanpassning. Det skickar en tydlig signal om att kommunerna måste öka takten i klimatanpassningen för att förebygga klimatrisker och minska skador och kostnader framöver.

De åtgärder som bidrar till att minska hela samhällets sårbarhet behöver finansieras gemensamt. Klimatanpassningen kräver ett gemensamt åtagande och gemensam finansiering, där alla parter tar sin del av ansvaret för att klimatsäkringen.

Anders Holmestig,
vd Fastighetsägarna Sverige

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Publicerat 25 oktober, 2021

Nytt nummer ute nu!

I Fastighetstidningen femte nummer 2021 tittar vi på Allbolagen och hur marknaden har förändrats sedan införandet 2011. Vi pratar även med expolisen Mustafa Panshiri om hur fastighetsägare kan bidra till integrationen. 

Allmännyttan i affärsmässighetens trogna tjänst 

De senaste tio åren har allmännyttan lärt sig att leva med lagen som har kallats för en politisk succé men en juridisk mardröm: Allbolagen. Lagen har gjort kommunala bostadsbolag mer marknadsinriktade men frågan är hur de ska möta bostadsbristens

[ Annons ]

Växande utmaningar.

Med plats för nytt liv 

Vi har besökt Magasin M1 som ska renoveras och omvandlas till en plats för publika verksamheter i Malmös nya stadsdel Nyhamnen.

Med sikte på framtiden 

Fastigheter finns i blodet. Fast det kunde lika gärna ha blivit skepp eller flygplan.

Viktor Mandel, vd för Sveafastigheter, går i gång på komplexa processer och skapar tålmodigt morgondagens samhälle. Tiopoängsfrågan är om det blir klimatet, segregationen eller ekonomin som kommer styra?

Hårda kramar 

I sin nya bok ger författaren och före detta polisen Mustafa Panshiri, sju konkreta råd till nyanlända som vill bli en del av samhället. Vi frågade hur fastighetsägare kan bidra.

Snårig väg till fönsterbyte 

Fönsterbyte är en komplicerad historia för både byggherren och Stadsbyggnadskontoret.

Överklaganden och allmän förvirring kan kosta fastighetsägaren stora summor, mycket på grund av att ingen riktigt vet vad som gäller.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: SKF.
Publicerat 22 oktober, 2021

De har Sveriges bästa arbetsmiljö

Motionscyklar i mötesrum och hälsosam personalmat. Det är några av anledningarna till att SKF:s nya huvudkontor har den bästa arbetsmiljön i landet, enligt den nyligen erhållna certifieringen Well Platinum.

Certifieringen Well syftar till att förbättra hälsa och välmående och bygger på tio kategorier som bedöms enligt en tolvgradig skala. Man tar bland annat hänsyn till luft, ljus och mental hälsa.

När SKF:s nya huvudkontor i Göteborg skulle utvärderas hamnade man på totalt 80 poäng av 120 möjliga, vilket räckte till Well Platinum, den högsta nivån i certifieringssystemet. SKF:s huvudkontor är först i Sverige med att klara de kraven.

[ Annons ]

– Välmående är en grundläggande faktor för att öka engagemanget på arbetsplatsen. Mår vi bra, så är möjligheterna goda att vi även presterar bra, säger Angelica Lindström, som ansvarar för miljö, hälsa, säkerhet och välmående inom SKF Sverige.

En av sakerna som uppmärksammades var de hälsofrämjande arbetet som SKF bland annat gör tillsammans med Feelgood och träningsanläggningen Kristinedal, som ligger på området.

–  Vi uppmanar hela tiden till rörelse och motion, att man inte bara sitter framför datorn, utan exempelvis tar promenadmöten eller rör sig på andra sätt under dagen.

Det aktivitetsbaserade kontoret erbjuder alla typer av arbetsplatser, både öppna miljöer och lite mer stängda för den som behöver lugn och ro. I ett av mötesrummen är stolarna utbytta mot träningscyklar, så deltagarna kan cykla samtidigt som mötet pågår.

– Vi ställer också väldigt höga krav på maten i vår restaurang så att medarbetarna kan göra ett hälsosamt matval. 

Fakta:

Well Building Standard

Certifiering som syftar till att förbättra hälsa och välmående för de som lever och vistas i olika bebyggda miljöer. Certifieringen används för byggnader, kommersiella interiörer och stadsdelar. Det är ett globalt certifieringssystem anpassat för den svenska marknaden, men som ägs av den amerikanska icke-vinstdrivande organisationen International WELL Building Institute (IWBI).

I dag finns ett 40-tal Well-projekt i Sverige i olika faser av certifieringen.  Sex är certifierade, varav fem Guld och en Hälsa och säkerhet. SKF:s huvudkontor blir det sjunde certifierade projektet och först med att certifieras enligt den högsta nivån Platinum.

De tio kategorierna i en Well-certifiering: 

Luft, Vatten, Näring, Ljus, Rörelse, Termisk komfort, Akustik, Material, Mental hälsa, Samhälle

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Publicerat 22 oktober, 2021

Helgtankar: Ta lärdom av Tranemo

Det har rasats mot skatteslöseri. Men fastighetstidningens redaktionschef tar istället fasta på andra viktiga lärdomar av Tranemos kommunala poesi.

En vecka där vi bråkar om poesi är en vecka värd att leva.

Jag pratar såklart om kommunpoeten i Tranemo som under sin ettåriga projektanställning ska ”levandegöra kommunala styrdokument och ge en förnimmelse av vad Tranemo är”. Det är såklart upplagt för rödbrusigt raseri om att ”pengar inte kommer inte ur luften”. Say what!?

[ Annons ]

Tur då att kommunpoet Jimmy Alm verkar vara en person som också kan se det komiska i sitt uppdrag. För storsatsningar på kommunpoeter är såklart alldeles nödvändigt. Ja, vi behöver poeter av alla dess slag. Inte minst den absurdistiska lyrik som uppstår när en presstödsfinansierad debattör går bananas om andras pengar.

Självklart måste vi ha offentligt finansierad kultur. I ett litet land skulle det annars inte bli mycket kultur alls. Det är lika självklart som att vi behöver diskutera hur skattepengar ska användas. Men om pandemin gjort något tydligt så är det att kulturkontot måste vara rejält tilltaget – annars har vi inget liv alls.

Då tycker jag att syftet att levandegöra kommunala styrdokument är både intressant och lovvärt. Jag har såklart ingen aning huruvida Jimmy Alm kommer att lyckas skapa en annan berättelse om Tranemo. Men bara att försöka är nödvändigt. Det är något som alla med ambition att skapa viktiga platser borde göra.

Städsla en poet och få syn på något nytt!

Låt oss se på tre exempel ur veckans nyhetsflöde:

I tisdags presenterade Atrium Ljungberg en spännande satsning i Slakthusområdet. Prisbelönta Adam Dahlberg och Albin Wessman gör en storsatsning med ny restaurang i en av de stora industribyggnaderna i jugendstil från 1912. Hyfsat exklusivt får man förmoda utifrån duons tidigare avtryck i Restaurangstockholm.

Därför vill jag höra gatans poet deklamera hur det känns att stå utanför de immiga fönstren – tomma fickor och full längtan att höra till. Inte för att jag på minsta sätt har något emot just denna satsning. Precis tvärtom faktiskt. Jag har svårt att tänka mig en bättre början på en destination för mat, kultur och upplevelser. Men se det som en nödvändig poetisk påminnelse.  En erinran om allt det andras som också måste få ta plats om det ska bli stad på riktigt. Lika viktigt för konsten som för kassaflödet.

Jag vet att man redan är fullt medveten om detta. Men poesin gör det än tydligare.

Samma dag valde SvD:s politiske chefredaktör Tove Lifvendahl att sammanfatta den politiska debatt på Fastighetsägarnas fullmäktigemöte som ”Måndag hela veckan”. Kanske även vår poet skulle gå bet.

Tur då att det i onsdags damp ner en intressant rapport. Einar Janson, vd på Titania, hade anlitat analysföretaget Evidens för att få klara siffror på effekterna av ett nyproduktionsprojekt i Botkyrka. 3 100 kr/kvm i marknadshyra är en av många intressanta siffror i rapporten (läs en intervju med Einar Janson och hitta länk för vidare rapportläsning här).

Men visst hade det också varit intressant att också låta en poet klä stadsutvecklingsprojekt Tingstorget på Albyberget i ord.

i nodpunkterna av problemen
hög exploatering
säg hej: förvärvsgrad, ekonomisk standard och trygghet
svår att göra något av

men nu är det nu
vakansrisk är ingen risk
för de som lyckats komma in
men
glöm inte de andra

Jösses! Lika mycket pekoralpastisch som när Jimmy Alm diktar på travers i tillägnan till fabriken.

Fast det viktiga är trots allt att vi försöker.

Erik Hörnkvist, redaktionschef

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Alice Petersson och Frida Joelsson tilldelas priset Bästa examensarbete i fastighetsrätt 2021. Foto: Samhällsbyggarna
Publicerat 22 oktober, 2021

Prisas för studie av klimatanpassade bygglov

Frida Joelsson och Alice Peterson får Samhällsbyggarnas pris bästa examensarbetet i fastighetsrätt 2021 för sin studie av vilken hänsyn som tas till översvämningsrisk vid nybyggen.

Det är ett mycket aktuellt ämne som Frida Joelsson och Alice Peterson, som har studerat vid Lunds tekniska högskola, tar upp i sitt examensarbete Stigande havsnivåer – vilken hänsyn tas till översvämningsrisken vid fastighetsbildning och plan- och byggärenden?

Sommarens översvämningar i Gävle och Stockholm är tydliga exempel på att infrastrukturen inte är anpassad till allt större nederbördsmängder. Ansvarsföreldningen för klimatanpassning är fortfarande oklar. Vanligtvis utförs åtgärder på fastighetsägarnivå, men lika ofta är det kommunernas ansvar.

[ Annons ]

Det prisbelönta examensarbetet uppmärksammar frågan om vilka möjligheter kommuner och länsstyrelser har för att stoppa nybyggen på mark som spås drabbas av höjda havs- och vattennivåer i framtiden.

Författarna konstaterar att kommunerna i god mån kan väga in risk för översvämning vid ny detaljplaneläggning och vid förhandsbesked och bygglov utanför detaljplan med dagens plan- och bygglagstiftning. I äldre detaljplaner kan däremot problem uppstå om risk för översvämning inte vägts in och områdets förutsättningar ändrats. Kommunerna har idag ingen möjlighet enligt lag att neka bygglov på grund av risk för översvämning. Studien visar på att flera kommuner efterfrågar ett instrument för att kunna neka och klimatanpassa bygglov.

Alice Peterson menar dock att det sällan är det mest lämpliga och ekonomiska valet

– Jag tror inte att det är något som kommer att stoppa många bygglov. Som vi nämner i studien är de flesta tomterna enligt detaljplanen redan bebyggda, det är ganska få lucktomter i befintliga detaljplaner och det är bara i de fallen det är aktuellt, där det redan finns en äldre detaljplan. Utanför planen i samband med en ny detaljplan prövas frågorna. Så det är bara i det är bara i äldre detaljplaner som det skulle behövas, säger Alice Peterson.

Hennes tips till de som går i byggnadsplaner är att ha ett långsiktigt perspektiv eftersom det blir vanligare med översvämningar. Hon påpekar att det även är viktigt att tänka på marken runt omkring bygget.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Illustration: Mattias Broberg
Publicerat 22 oktober, 2021

Tiden är inne för ABC-staden 2.0

Arbete, bostad och centrum. 1950-talets idealsamhälle blev aldrig den framgång som dess andlige fader Sven Markelius förutsåg. Men kan en pandemi och ny teknik bidra till att konceptet återuppväcks?

När utredningen Generalplan för Stockholm 1952 presenterades var den resultatet av ett arbete som inleddes efter andra världskrigets slut, framför allt av arkitekten Sven Markelius. Tanken var att bygga förstäder i Stockholm, där invånarna skulle arbeta, bo och tillbringa sin fritid, med naturen runt hörnet. ABC – arbete, bostad och centrum.

Tanken var god men höll inte hela vägen. Dels för att arbetstillfällena till stor del fanns inne i stadens centrum, dels eftersom de stora och glest placerade betong-kolosserna knappast inbjöd till socialisering. Naturen visade sig inte heller vara särskilt lättillgänglig.

[ Annons ]

– Det var en tid när staten trodde starkt på planering, rationalism och bilsamhället. Människorna skulle stå till samhällets förfogande och då behövde man bygga rationellt. Nog för att det fanns välmening bakom tankegångarna, men resultatet blev mindre bra ur ett rent mänskligt perspektiv, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.

Det var en tid när staten trodde starkt på planering, rationalism och bilsamhället.

På 1970–1980-talen inledde Sverige förvandlingen till kunskaps-ekonomi, med en snabbt växande privat sektor där företag etablerade sig på en och samma plats. Där någonstans dog slutligen abc-staden som koncept och förvandlades från drömsamhälle till närmast ett skällsord. Mycket beroende på att den ofta likställs med miljonprogrammet.

Den här typen av rationalism och planeringsideal har legat i malpåse fram tills för ett par år sedan, när begreppet 15-minutersstaden myntades av Carlos Moreno, professor vid Sorbonneuniversitetet i Paris. Tanken är att det ska ta högst 15 minuter att ta sig från hemmet till exempelvis jobb, skola, sjukvård och mataffär, och samtidigt ha tillgång till naturen.

Låter tankegångarna bekanta? Faktum är att 15-minutersstaden är något av ABC-staden 2.0, även om Carlos Moreno nog aldrig ens har hört talas om Sven Markelius.

Tankesättet har även fått nytt liv under pandemin. Engagemanget för det lokala har stigit på många platser runtom i Sverige under de senaste 1,5 åren, framför allt i storstadsregion-erna. Under parollen support your locals har människor som jobbat hemifrån stöttat sina lokala närings-idkare, som annars riskerade att stryka med under pandemin.

– Om visionen med abc-staden var ABC med stora bokstäver, blev utfallet bara BC och inget A. Det vi ser nu är aBc. Vi jobbar där vi bor, vilket har gett en extra skjuts i den lokala efterfrågan – i synnerhet när det gäller lunchen, dagligvarorna och service, säger Fredrik Bergström.

Illustration: Mattias Broberg

Support your locals-begreppet har även lett till en stolthet för det lokala. Det räcker med att gå in på valfri Facebook-grupp för att se hur näringsidkare och kunder närmat sig varandra. Att hjälpa sina lokala butiker och restauranger att överleva har under den här perioden blivit norm. Och de som inte rättar in sig i ledet får omgående höra att man minsann ska stötta kvarterskrogen i stället för att äta i något annat område.

– Ja, det har verkligen varit så under pandemin, främst i stadsdelar och stadsdelscentrum. I storstäderna finns även en liten hipsterfaktor att ta hänsyn till. Det är lite coolt att vara en del av den här rörelsen, och det har säkert bidragit, säger Fredrik Bergström.

Det är dessutom ett faktum att människor kommer att fortsätta arbeta hemifrån i relativt stor utsträckning, framför allt i storstäderna. Det visar exempelvis WSP:s rapport Ökat distansarbete – så påverkas svenska städer och kommuner.

– Rapporten visar att hela 56 procent av invånarna i Solna har möjlighet att arbeta hemifrån. Man kanske inte jobbar hela veckan, men 1–3 dagar, och det kommer ge en positiv kick för stadsdelscentrumen. Jag tror de kommer bli vitalare tack vare det, säger Fredrik Bergström.

Men allt är inte så närodlat som det verkar. Parallellt med support your locals-rörelsen har globaliseringen fått sig en rejäl skjuts. E-handeln i Sverige växte exempelvis med 40 procent under pandemiåret 2020, enligt PostNords rapport E-barometern. Det motsvarar en ökning med 35 miljarder kronor.

Frågan blir då om den nya aBc-staden kommer att kunna samexistera med globaliseringen när pandemin är över. Eller kommer människor att överge support your locals-rörelsen till förmån för e-handel och billiga kinesiska prylar?

Det finns en del som talar för det. Även om vissa verksamheter i stadsdelscentrumen står inför en utmaning, framför allt de små och trevliga butikerna i sällanköpssegmentet. De har måhända klarat sig bättre än väntat under pandemin tack vare det lokala engagemanget, men de lär fortsatt få det tufft.

Framför allt tror jag restaurangerna kommer att stå starka, och de kommer bli allt vanligare.

Men det innebär samtidigt ett skifte. När den lokala klädbutiken inte längre orkar kämpa och stänger dörrarna uppstår nya möjligheter för lokalen.

– Då måste ju fastighetsägaren hitta på något annat, kanske man testar en coworkingyta eller liknande? Framförallt tror jag att restaurangerna kommer att stå starka, och de kommer bli allt vanligare i våra stadsdelscentrum. De är väldigt entreprenöriella och testar nya koncept. Hela foodtrucktrenden är ett exempel på det, säger Fredrik Bergström.

Den nya ABC-staden kan även få en skjuts av ny teknik. Fastighetstidningen har tidigare skrivit om det digitala låssystemet och appen Accessy, vars affärsidé går ut på att bli ett kombinerat swish och bank-id för fastighetsbranschen. Accessy fungerar i princip som en nyckelknippa. I appen finns digitala nycklar till alla dörrar du fått access till. Du kan enkelt dela ut access till tredje part, till exempel en lokal handlare, som då kan leverera dina varor ända in i lägenheten – och till och med kylskåpet. Alla inpassager loggas, vilket gör att administratören alltid kan se vem som tillträtt fastigheten och lägenheten.

– Det här är ett intressant grepp. Vi har redan vant oss vid att exempelvis städfirmor kommer in i våra lägenheter när vi inte är hemma, så den här typen av upplägg kommer nog bli allt vanligare och det kan också bidra till att vi gynnar lokala handlare, men även e-handeln, säger Fredrik Bergström.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Bild: Hemsö
Publicerat 21 oktober, 2021

Tar med socionom i bygget

I bygget av det nya äldreboendet Johannas trädgård i Täby kyrkby har fastighetsägaren Hemsö och hyresgästen Täby kommun med en socionom redan i själva byggprocessen

Socionomen Camilla Venemyr arbetar som utvecklingsledare på avdelning äldreomsorg i Täby kommun. Han var med under hela processen vid en ombyggnation av ett äldreboende i kommunen för ett par år sedan. Efter de goda erfarenheterna, både ur fastighetsägarens och äldreomsorgens perspektiv, bestämde man att hon skulle vara med redan från start vid nyproduktion av ett äldreboende. 

– Jag kommer med input och bevakar att det blir rätt gällande allt som påverkar flödet i verksamheten både för de boende och personalen. Till exempel hur passager blir funktionella, hur arbetsflödena i köket ska vara, fungerande förvaring och att den praktiska hanteringen av tvätt, sopor, kläder med mera har förutsättningar att bli effektiv. Det är otroligt givande och effektivt att göra detta ihop, säger Camilla Venemyr.

[ Annons ]

Robert Astrologo är projektchef på Hemsö fastigheter och leder den gemensamma arbetsgruppen.

– Att kontinuerligt ha med Camilla som har en stor kunskap om äldreomsorgens behov är ett mycket bra sätt att få in den viktiga omsorgskompetensen tidigt från dem som faktiskt ska använda lokalerna. För oss som fastighetsägare blir det helt enkelt bättre om verksamheten får vara med från början, säger Robert Astrologo.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

I Helsingfors har forskare sett att exklusiva nybyggen påverkar hela bostadsmarknaden. Nu efterfrågas mer forskning för att veta om samma sak gäller på andra platser, till exempel i svenska städer. Foto: Shutterstock
Publicerat 21 oktober, 2021

Dyra nybyggen startar flyttkedjor

En ny finsk studie visar att nybyggda bostäder i dyra områden, som säljs till marknadspriser, kan skapa flyttkedjor som gynnar de som bor i billigare områden. Forskarna tror att kunskapen kan vara användbar för politiker som ansvarar för bostadsfrågor.

I Finland, precis som i många andra länder, har det debatterats om exklusiva nybyggda bostäder enbart gynnar hushåll med god ekonomi. En grupp forskare vid finska VATT, statens ekonomiska forskningscentral, har studerat statistik som visar hur folk har flyttat i Helsingfors mellan åren 2010–2019. Forskarnas fokus har legat på nybyggda fastigheter runt centralstationen i centrala Helsingfors.

– Även om de här bostäderna är dyra och de som köper dem har pengar så flyttar de här människorna från någonstans. Genom att följa flyttkedjorna såg vi att tillkomsten av nya dyra bostäder hade effekt i områden med lägre priser också, säger Oskari Harjunen, forskare vid Aalto universitetet.  

[ Annons ]

Oskari Harjunen har gjort studien tillsammans med Cristina Bratu och Tuukka Saarimaa, alla verksamma vid Aalto universitetet. I studien följde forskarna flyttkedjor. Någon flyttade in i ett nybyggt hus och sålde i sin tur sin gamla bostad till en annan person. Därefter följde forskarna flyttkedjan i sammanlagt sex steg. De såg att även om den första köparen köpte en dyr nybyggd bostad så förekom det ofta andra prissegment en bit in i kedjan.

– Flyttkedjor som initierats av de nya centralt belägna husen når även medel- och låginkomstkvarter. Det innebär att utbudet av lägenheter i dessa områden ökar på grund av flyttkedjan. Ett större utbud kan också sänka priserna, säger Oskari Harjunen.

Nu tror forskarna att de här resultaten kan vara användbara för politiker som ansvarar för bostadsfrågor.

– Att förstå hur nya centrala fastigheter gynnar medel- och låg-inkomsthushåll genom en kedjemekanism är avgörande för lokala politiker. För de som i slutändan fattar beslut om var man ska tillåta nybyggnation, och i vilken omfattning, säger Oskari Harjunen.

Den här sortens studie har även genomförts i ett antal städer i USA, med liknande resultat. Något som förvånade de finska forskarna eftersom Finland och USA skiljer sig mycket åt demografiskt. Enligt Oskari Harjunen skulle det vara bra om liknade studier gjordes i fler länder också.

Frågan är om slutsatserna från Helsingfors går att använda på den svenska bostadsmarknaden?

– Det är svårt att svara på eftersom den svenska bostadsmarknaden skiljer sig från den finska. Framförallt är den svenska hyresmarknaden annorlunda. I Helsingfors är det relativt lätt att hyra bostad, vilket många nyinflyttade gör. Men studien skulle kunna hjälpa svenska politiker eftersom den här sortens flyttkedjor kan finnas i Sverige också. Det borde testas i svenska förhållanden, säger Oskari Harjunen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Tingstorget på Albyberget i Botkyrka kommun.
Publicerat 20 oktober, 2021

Nybyggnation stärkte tryggheten

I en ny rapport har Evidens studerat effekterna av nyproduktion i Alby. En märkbar höjning av förvärvsgrad, ekonomisk standard och trygghet är slutsatsen.

Är det möjligt att, ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsmässigt perspektiv, bygga bort problem i utsatta områden? Svaret på den frågan är ja om man ska tro en färsk rapport där analysföretaget Evidens undersökt effekterna av Titanias stadsutvecklingsprojekt Tingstorget på Albyberget i Botkyrka kommun.

– Det löser inte stora samhällsproblemen som grov kriminalitet och annat. Men uppenbarligen kan man konstatera en mätbar höjning av förvärvsgrad, ekonomisk standard och trygghet, säger Einar Janson, vd Titania.

[ Annons ]

Alby klassas som ett av Sveriges särskilt utsatta områden. På den del som kallas Albyberget genomförde Titania en omfattade nyproduktion av 741 lägenheter och cirka 1 000 kvadratmeter kommersiella lokaler mellan 2016 och 2019. Av dessa såldes 495 som bostadsrätter, 246 av lägenheterna har Titania behållit under egen förvaltning.

– Höjd förvärvs- och inkomstnivå förklaras främst av den inflyttning som skett till de nybyggda bostadsrätterna. Men det intressanta är att när det gäller trygghetsfrågorna så är det främst i de omkringliggande beståndet som man kunnat mäta en skillnad, säger Einar Janson.

Rapporten drar därför slutsatsen att stadsutveckling i större skala, med fokus på social hållbarhet, kan bidra till att lösa problemen i utsatta områden som helhet.

– Det som gjorde just detta projekt speciellt var att det gick att göra en så pass stor exploatering mitt i ett utsatt område. När man förtätat i andra liknande områden har det i regel handlat om att bygga på ställen betydligt längre bort från själva centrumbildningen. Jag tror att om man kan acceptera väldigt hög exploatering just i själva nodpunkterna av problemen så får man mest effekt av satsningarna, säger Einar Janson.

Platsen där Tingstorgets karakteristiska byggnader numera reser sig utsågs till Albys otryggaste 2012.

– Det var en tom och otrygg plats. Det troliga är att man tyckte att platsen, som är väldigt backig, var för svår att göra något av när miljonprogrammen byggdes, säger Einar Janson.

I rapporten har Evidens även studerat de investeringsrelaterade förutsättningarna att bygga inom denna typ av område. Slutsatsen är att en överraskande hög andel av de boende i närområdet klarar förvärvsinkomstkravet för en nyproducerad hyresrätt på Tingstorget. Marknadshyran ligger enligt Evidens på 3 100 kr/kvm. Som jämförelse ligger de genomsnittshyrorna i Titanias bestånd idag på 2 700 kr/kvm.

– Slutsatsen är därför att man kan satsa ganska riskfritt. Undersökningen visar att via har en marginal på 400 kr/kvm innan vi behöver oroa oss för vakansrisk. Vi är väldigt intresserade av att utveckla mer bostäder i särskilt utsatta områden och använda den modell som vi praktiserat här, säger Einar Janson.

Einar Janson ser dagens långsamma planprocesser som det egentligt enda hindret att på samma sätt bygga i stor skala i alla utsatta områden i Stockholm.

– Och här i Alby hade vi kunnat får ekonomi i projektet med enbart hyresrätter. Men det fanns önskemål från kommunen att få till blandade upplåtelseformer. Vilket vi också anser är bra eftersom det har flera positiva effekter, säger Einar Janson.

Enligt Einar Janson bidrar det tillskottet av bostadsrätter framförallt till att stoppa den dränering som annars skett från området.

– Ofta vill de som lyckats komma in på arbetsmarknaden bo kvar i området, men det finns sällan vettiga boendealternativ. Dem lyckades vi fånga upp. Merparten av bostadsrättsköparna kommer från närområdet, konstaterar Einar Janson.

Hyresrätterna, som förmedlats via Stockholms stads bostadsförmedling, har mestadels gått till personer med relativt sätt hög inkomst. På så vis har man fått till en mätbar förändring i områdets socioekonomiska sammansättning.

– Men man stoppar inte dräneringen av området med enbart hyresrätter, säger Einar Janson.

Här finns studien i sin helhet.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]