Vid ett seminarium diskuterades de skatteförslag för fler hyresrätter som Fastighetsägarna varit med att ta fram. På plats fanns Karolina Skog som välkomnar initiativet.
Text Redaktionen
Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta har i en ny rapport presenterat fem ändringar i skattesystemet som ska bidra till att antalet hyresrätter ökar. Vid ett webbseminarium idag debatterades frågan. Bland deltagarna fanns både representanter för de tre organisationerna och riksdagspolitiker från Centerpartiet, Miljöpartiet och Moderaterna.
Medverkande från de två regeringspartierna var Karolina Skog, riksdagsledamot och en av Miljöpartiets två gruppledare. Hon tycker att den nya rapporten är ett bra tillskott i debatten.
[ Annons ]
– Det har varit väldigt många diskussioner om regellättnader. Det är bra att diskussionen förs över till de ekonomiska förutsättningarna, det är där jag tror vi har lösningarna, säger Karolina Skog.
– Jag tycker det här är ett välkommet initiativ. Jag kommer att ta till mig det seriöst, gå igenom detta och se vad som går att förverkliga. Helst tror jag att det här ska genomföras i en större skattereform, fortsätter Karolina Skog.
Centerpartisten Per Åsling, förste vice ordförande i Skatteutskottet, välkomnar också rapporten och menar att det är små förändringar som tillsammans kan ge stor effekt på fastighetsmarknaden.
– Just de här fem frågorna som lyfts i den här rapporten är alla av den karaktären att bara den politiska viljan finns så måste det gå att göra stor skillnad väldigt snabbt, säger Per Åsling.
Deltog gjorde även Moderaternas Niklas Wykman, andre vice ordförande i Skatteutskottet. Även han pekade mot att vissa av de här förslagen borde kunna genomföras relativt snabbt.
– Jag tycker att alla förslagen är intressanta. Jag tycker att det här med moms verkar vara en långt hängande frukt där man kan göra förbättringar snabbt, säger Niklas Wykman.
Fredrik Reinfeldt, ordförande Centrum för AMP och Helena Olsson, vd Centrum för AMP, inleder invigningen med en runda curling.
Publicerat 14 februari, 2025
De siktar på ett tryggare Kista
Fredrik Reinfeldt skulle antagligen inte kalla det för att curla Kistaborna. Men det råkade vara en av flera aktiviteter att välja på när Jan Stenbecks Torg nu platsaktiveras. I fredags skedde invigningen.
Text Ebba Engqvist
Vakansgraderna i Kista har länge varit höga, och i januari valde Ericsson att säga upp ett hyresavtal om 33 000 kvadratmeter hos Corem i Kista. Fujitsu tog efter Ericsson och lämnade Kista i februari i år.
Flyttarna kan delvis ses som en följd av en allt intensivare debatt om säkerheten i området. Helena Olsson, vd för Centrum för AMP, menar dock attdebatt i media inte nödvändigtvis överensstämmer med verkligheten.
[ Annons ]
Hon anser snarare att det stora problemet ligger i att få folk att vilja vistas på torget, hon förklarar att det är vad som kommer skapa ett känsla av gemenskap där folk kan känna sig trygga.
– Trygghetsfrågan har varit på tapeten ett tag nu, men vi gjorde faktiskt en platsanalys förra året där vi ser att säkerheten i området är hög. Det är inte alls stor risk att bli utsatt för brott. När vi möter folk så ser vi inte heller ett problem med tryggheten. Sen så blir det ju såklart en trygghetsfråga när folk inte rör sig i området, en levande plats blir ju mer trygg, säger Helena Olsson.
Platsaktiveringen är en del av arbetet med Fokus Järva där ett större grepp om stadsutvecklingen i Kista tas för att utveckla och aktivera platser som kan upplevas som ödsliga.
Stockholm Stad har tecknat en tvåårig överenskommelse med Centrum för AMP för att aktivera Jan Stenbecks Torg med syfte att skapa ett mer levande och tryggt område. Här ska det vara aktiviteter och evenemang, utställningar, konserter, pysselverkstäder, träningspass och mycket mer.
– Vi som har satt ihop det här har haft en dialog om platsen under en längre tid, den har så bra potential genom sin fina utformning och som porten mellan nuvarande kontorsområde och galleria. Men saker händer ju inte av sig själva. Hur gör man detta till en plats där folk möts – i stället för ett torg man bara springer förbi? Dialogen har såklart tagit tid, men alla har varit väldigt positiva, säger Helena Olsson.
Centrum för AMP är en ideell förening som arbetar för att göra offentliga rum tillgängliga för alla. På torget kommer de att erbjuda gratis aktiviteter och samarbeta med näringsliv, civilsamhälle och kulturaktörer.
Två eftermiddagar i veckan kommer det även finnas möjlighet att träffa representanter från fastighetsägare och kommun som berättar mer om deras projekt och visioner.
Torget ska vara öppet och levande sex dagar i veckan, året runt, enligt AMP-modellen som har visat goda resultat, bland annat i Uppsala där över 200 aktiviteter genomfördes förra året.
– Vår modell för samman strävan hos det offentliga och hos privata aktörer att göra gemensamma ytor mer människovänliga och fyllda av aktiviteter som passar såväl män som kvinnor, ung som gammal, säger Fredrik Reinfeldt, ordförande Centrum för AMP.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Så ska fasaden mot Stureplan se ut när den återfått sin ursprungliga prakt.
Publicerat 14 februari, 2025
Stureplan får ny(gammal) fasad
Bångska palatset och Sturebadets fasad ska nu rekonstrueras. Det som en del i en större ombyggnation av kvarteret.
Text Redaktionen
Just nu arbetar AIX Arkitekter på uppdrag av TAM Group med ritningar inför byggnationen på Stureplan 6 som startar i vår. Fasaden mot Stureplan har genom årens lopp genomgått flera hårdhänta fasadhyvlingar. Nu ska den rekonstrueras.
– Vi har arbetat med Bångska palatset sedan 2016 och det har varit ett av de mest intressanta projekt som vi har haft förmånen att delta i, säger Tobias Rosberg, uppdragsansvarig arkitekt på AIX.
[ Annons ]
Det handlar om att återskapa en mängd arkitektoniska värden. Fasaden mot Stureplan ska återfå sin ursprungliga prakt, så som byggnaden tedde sig när den uppfördes för drygt 140 år sedan
– Att rekonstruera en så rikt dekorerad fasad med ett flertal större statyer, bland annat fyra bevingade lejon på toppen av mittrisaliten, är unikt och kommer berika Stureplan för förbipasserande och vara ett fondmotiv för Kungsgatan, säger Tobias Rosberg.
Bångska palatset uppfördes 1884 efter ritningar av arkitekt Adolf Emil Melander på uppdrag av brukspatron Johan August Bång. Ursprungliga fristående skulpturer på fasad utfördes av Carl Johan Dyfverman. En första fasadhyvling utfördes 1930 och en andra 1950. Under ett flertal decennier var fasaden fylld av neonskyltar, Sveriges då dyraste reklamplats. 2006 omdanades i stor omfattning såväl sockelvåningens fasad som de två nedersta våningsplanen.
Men det är mer än bara ett ansiktslyft. Det ursprungliga gårdsrummet med dess glastak ska återskapas och bli en del i det handelsstråk som inomhus löper runt i kvarteret.
De moderna och exklusiva kontor utvecklas med hänsyn till den ursprungliga planlösningen och äldre snickerier återskapas.
– Bångska palatset har i sin helhet behandlats hårdhänt genom åren. Av de två nedersta våningsplanen finns i stort sett ingenting av ursprunget kvar efter stora rivningar och förändringar. Att få vara en del av att återskapa dessa våningar och återföra ursprungliga arkitektoniska kvaliteter, så långt det är möjligt, har varit en positiv utmaning. Att vackert gestalta de delvis nya gårdsfasaderna och gårdsrummet har också varit centralt i uppgiften, säger David Hanson, biträdande uppdragsansvarig arkitekt på AIX.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig, Byggföretagen. Foto:
Publicerat 14 februari, 2025
Byggvarslen tar ny fart
Totalt 884 personer varslades inom byggindustrin under januari. Flest var det i tillväxtregionerna.
Text Redaktionen
Färsk statistik från Arbetsförmedlingen visar på en ökning av varsel inom byggindustrin under januari med 21 procent jämfört med 2024.
– Stora byggföretagskonkurser ger en svag byggarbetsmarknad, säger Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig, Byggföretagen.
[ Annons ]
Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Norrbotten stod för 83 procent av alla byggvarsel.
– Konjunkturen tar inte riktigt fart i tillväxtregionerna, vilket är oroväckande för hela Sveriges konkurrenskraft, säger Johan Deremar.
Antalet konkurser inom byggindustrin var dock något färre än under samma månad föregående år. Det var 198 företag som konkursade under januari. Men mätt i antalet anställda drabbade av konkurs var det den högsta januarinoteringen sedan 1993 – 1 355 personer.
– Det är tydligt att fler större företag nu kämpar för att få kalkylerna att gå ihop, säger Johan Deremar.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Mats Viker, vd på SGA Fastigheter. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 14 februari, 2025
Evenemangsstaden i söder glöder
Nyss återinvigdes Globen – eller Avicii Arena som den heter – för 800 miljoner kronor. Vi har träffat mannen i kulisserna bakom en stad av rock.
Text Jan Hallman
We built this city We built this city on rock and roll
Den gamla 80-talshiten av Starship dyker upp i huvudet när jag passerar genom Globen-området, eller Söderstaden som det mer officiellt heter.
[ Annons ]
För utöver världens största sfäriska byggnad* och dess sidoarena Annexet, inhyser området Hovet och Stockholmsarenan, först känd som Tele2 Arena, och sedan årsskiftet 3Arena.
Ett gitarriff bort ligger Slakthusområdet, där det redan finns flera spelställen, bland annat Slakthuskyrkan och Fållan – och fler är på gång.
Så visst har Stockholms kommun sedan 1988 byggt en rock’n’rollstad, eller åtminstone ett distrikt. Samtidigt får musiken dela byggnaderna med diverse sportevenemang. I Globen och på Hovet spelas det hockey, och på 3Arena allsvensk fotboll. Annexet, initialt en uppvärmningshall för hockeylag, bjuder oftast på konserter eller företagsevenemang.
Bakom kulisserna hittar vi ägarna, kommunala fastighetsbolaget SGA Fastigheter AB och dess vd Mats Viker. Han har jobbat i fastighetsbranschen i hela sitt liv. Både utpräglat kommersiellt och mer formellt statligt, berättar han.
– Jag jobbade ett tag på Statens fastighetsverk på 90-talet. Jag jobbade sedan med ambassader runt om i världen. Förvaltarambassad eller vad man ska kalla det. Så mitt jobb har tagit mig runt hela världen.
– Efter det var jag i nästan 11 år på Akademiska hus i Stockholm. Där var det väldigt mycket utveckling och byggnation. Först med de mindre och medelstora högskolorna, gamla Konstfack samt även ute i Kista Jobbade även med det som sedermera blev den nya musikhögskolan.
Mats Viker hann även med en sväng på Praktikertjänst, idag mer kända för tandvård och vårdcentraler. Men då hade man även fastigheter, berättar han.
Mitt jobb har tagit mig runt hela världen
Foto: Johan Bergmark Kort om Mats Viker
Titel: VD på SGA Fastigheter Ålder: 62 Karriär: Ekerö Bostäder AB, Praktikertjänst Fastigheter AB, Akademiska Hus AB, Statens Fastighetsverk, Nordisk Renting AB Bor: Bettna, i Södermanland Intressen: Hundar, hästar, friluftsliv, jakt samt även hockey- och fotbollssupporter Familj: Fru och två vuxna barn
– Sen hamnade jag på Ekerö bostäder, ett allmännyttigt bostadsbolag. Jag tänkte först att bostäder ska jag aldrig hålla på med. Men när de ringde och frågade så kände jag att jag måste testa att anta utmaningen.
Fast egentligen har han aldrig varit intresserad av att pyssla med fastighetsförvaltning och transaktioner på det sättet.
– Det har inte intresserat mig. Utan jag är mer inne på det handfasta jobbet kring att sköta fastigheter. Och sen hamnade jag här för ganska prick åtta år sedan, säger Mats Viker, och gör en svepande rörelse runt kontoret som ligger vägg i vägg med arenan.
Fast området kring Gullmarsplan var Mats Viker tidigt bekant med. Som hockey- och fotbollssupporter har han varit där sedan 1970-talet.
Däremot har han inte lockats särskilt mycket av musiken som spelats på scenerna.
– Visst, jag går på konserter ibland. Men det är inte mitt stora kall. Jag gillar musik, men inte konserter, jag tröttnar alltid efter en kvart.
Att han är stolt och begeistrad över bolagets byggnader råder det dock ingen tvekan om.
– Det är ju fantastiska byggnader som är… det är ju ingen som inte vet vad Globen är. Det som numera heter Avicii Arena, rättar han sig.
Foto: Shutterstock
– Den har ju aldrig hetat Globen. Det är ju liksom ett trivialnamn. Nåt man säger i folkmun. Så jag tillåter mig själv att också säga Globen ibland. Men formellt heter den Avicii Arena.
Det resonemanget leder osökt in på en annan rad från We built this city:
“Someone’s always playing corporation games
Who cares, they’re always changing corporation names”
Att storföretag satt sitt namn på musik- och sportarenor är standard i USA, faktum är att redan 1912 fick basebollarenan i Boston namnet Fenway Park efter fastighetsbolaget Fenway Reality.
Fakta: SGA Fastigheter
Grundat: Ägs till 100 procent av Stockholms Stadshus AB, som i sin tur ägs till 100 procent av Stockholms stad. Är sedan 2008 ett renodlat fastighetsbolag. Bestånd: Fastigheterna Arenan 9 och Grishuvudet 2, med Avicii Arena, Hovet, Annexet samt 3Arena, liksom nöjesdestinationen Tolv Stockholm samt före detta Söderstadiontomten Marknadsvärde: Ca 4 MDSEK Antal anställda: 18
Sverige ligger som så ofta efter den stora grannen i väst, det är inte förrän de senaste decennierna det har blivit alltmer förekommande med företagssponsring.
Och just ”Globen” har faktiskt bytt namn fyra gånger; från arbetsnamnet Prins Bertil Arena (som Stockholms kommun avvisade) till Stockholm Globe Arena vid öppningen 1989.
Det gällde till 2008 då företagen började inse vikten av att synas i populärkulturella sammanhang. Ericsson köpte namnrättigheterna och namnet ändrades året därpå till Ericson Globe. Det i sin tur försvann 2021 när den klotformade byggnaden bytte till Avicii Arena.
Senaste namnändringen var ändå behjärtansvärd, menar Mats Viker, eftersom den bakomliggande anledningen var att belysa psykisk ohälsa bland ungdomar. Det är inte heller strikt kommersiellt, utan ett samarbete mellan arenaoperatören Stockholm Live, stiftelsen Tim Bergling Foundation och diverse sponsorer.
– På det sättet så tycker jag att man kan värna att det inte står Coca-Cola på arenan, utan att namnet står för ett väldigt gott syfte.
Att arenan kanske byter namn om några år tycker han inte är nåt konstigt, utan jämför med om någon hyr en kontorslokal eller en restaurang av ett fastighetsbolag. Då är det ju självklart att hyresgästen bestämmer vad verksamheten ska heta.
– Det är precis på samma sätt med oss. Vi hyr ut det här till Stockholm Live, och det är de som har möjligheten att sälja den rättigheten. Dagens avtal är långsiktigt, men hur långt får de svara på.
– Men det är klart att det är väl sannolikt så att när en företagare gör den satsningen, det är ju reklam. Det får man inte glömma bort. Samtidigt är det en del i att på något sätt finansiera en arena.
Och i Sverige är man bra på att behålla och utveckla sina byggnader, jämfört med i USA, där man bygger nya arenor hela tiden.
– När en arena är 35 år gammal bygger man en ny. Ett sätt för dem att finansiera det är att sälja namnrättigheterna för groteska summor. De får tillbaka rätt mycket av investeringarna redan på namnrättigheterna. Men så gör inte vi, vi bygger om.
Och det är exakt vad man gjort med Avicii arena. För 800 miljoner kronor har byggnaden genomgått en grundläggande renovering. Inte så mycket på utsidan, där syns ingen större förändring. Men inuti är det som en helt ny arena, där ledorden har varit atmosfär, intimitet och akustik.
Vi har haft bland de absolut bästa konsulterna i världen, både på arkitektur- och konstruktionssidan
– Det här projektet har varit en teknisk utmaning utan motstycke. Vi har haft bland de absolut bästa konsulterna i världen, både på arkitektur- och konstruktionssidan, säger Mats Viker.
Att återge allt som skett inne i Globen skulle behöva en egen artikel, men i korthet har man rivit C-läktaren, och även A-läktaren är till 85 procent riven Så det är mer eller mindre två helt nya läktare i stället för tre. De har blivit både brantare och fler stolar får plats. Sen finns möjligheten att ta bort stolarna på en sektion. Då får man en ståplats på hockeymatcher, vilket aldrig har funnits tidigare i Sverige.
Därtill en helt ny jumbotron, som går att hissa upp under konserter för att inte störa överblicken. Utrymmet för barer och kiosker har också utökats.
Foto: Johan Bergmark
Men mest möda har man lagt på akustiken, som alltid varit ett dilemma under konserter och matcher. Det största problemet har varit att få ordning på ljudet i den 85 meter höga byggnaden. Det har studsat fram och tillbaka i sfären och kommit tillbaka som ett dovt basljud, en efterklang på i vissa fall på 4–5 sekunder. Det förstörde väldigt mycket av det krispiga ljudet nere på läktarnivå.
Även stolarnas sitsar är specialgjorda med små hål på undersidan som påverkar ljudet positivt. Glasväggarna runt läktare och VIP-avdelningar, som gjorde att det studsade ännu mer, har man antingen tagit bort helt eller vinklat rutorna så att de reflekterar ljudet mot det nya innertaket.
Taket är uppspänt runt 30-metersstrecket, och består av nät och akustikplattor som tar bort efterklangstiden. Mats Viker är särskilt entusiastisk över det så kallade elektroakustiska taket.
– Man kan med hjälp av en dator digitalt ställa om rummets akustik. En mängd mikrofoner och högtalare transformerar och tar bort all dålig efterklang. Fråga mig inte hur, men mjukvaran ser till att rummet fungerar för olika typer av evenemang. Om du har en gala, stand up, hockeymatch, eller om Queen står och spelar på scenen så kommer det låta lika bra.
Mats Viker har också kollat personligen att planerna gått i lås. Den första konserten efter renoveringen skedde 1 februari då syntbandet Kite uppträdde. Och trots att man fortfarande testkör programmet var både ljus och ljud enligt förväntan, säger han.
– Ja, jag tyckte att det funkade bra. Men vad jag tycker är egentligen inte alls intressant, utan det är vad vi fick höra från de som arbetar i branschen. Och de var väldigt nöjda.
Stockholms kommun äger ju bolaget. Hur mycket politik är inblandat i verksamheten?
– Så klart är politiken involverad i de stora besluten. I grund och botten så är det ju ägt av skattebetalare och medborgare i Stockholms stad. Det är ju inte så att vi kan fatta ett beslut om att bygga om Globen för åttahundra miljoner, utan att politiken verkligen är trygg och säker i det.
Mats Viker menar att verksamheten ofta fungerar som i ett kommersiellt ägt företag, med styrelser och rapporteringsvägar. Skillnaden är möjligen att här ska flera in och tycka till.
– Men jag har jobbat på andra ställen tidigare och andra politiskt styrda organisationer, och vill nog påstå att Stockholms stad är väldigt professionellt styrt och hanterat. Gör man som man ska göra, då fungerar det väldigt bra.
Allt i Globenområdet har dock inte funkat planenligt. Platsen där Söderstadion låg förut är fortfarande en byggarbetsplats, trots att det är 10 år sedan den ikoniska Hammarbyarenan revs.
Mats Viker jämför det senfärdiga bygget som en dominoeffekt. De tre företag som 2016 vann byggrätterna behövde mer utrymme, och därför måste Hovet rivas.
– Men för att kunna ta bort Hovet så var vi tvungna att ha en vettig ombyggnation av Globen. Det arbetet var redan påbörjat hösten 2016 när jag kom in. Sen fortsatte vi med det konceptet 2017 och en bit in i 2018 innan vi insåg att det här kommer bli väldigt komplicerat och dyrt och inte särskilt bra. Då var vi tvungna att dra i handbromsen.
I stället satte man sig ner och försökte hitta den optimala lösningen för att modernisera Globen. Och det har tagit tid. Dessutom skedde en pandemi under arbetet.
I juni 2022 kunde till sist diskussionerna återstartas. Men under tiden har det hänt saker med marknaden för byggrätter. Företagen hade inte längre lust att betala så mycket pengar för marken, då byggkostnaderna har rakat i höjden.
– Så det har inte varit lätt, och det är fortfarande inte en lätt nöt att knäcka. Anbudet som de lade då är de inte riktigt lika pigga på att betala idag. Och jag har full respekt för deras inställning. Pausläget berodde ju på att vi var tvungna att sätta stopp för moderniseringsprojektet.
Så de menar att det inte är deras fel, utan ert?
Det är möjligtvis en kille i Moskva man skulle kunna skylla på
– Jag skulle säga att det är ingens fel. Det bara blev så att marknaden förändrades. Det är möjligtvis en kille i Moskva som man skulle kunna skylla på.
– Vi har gemensamt en avsikt att vi inom ett par månader är överens och skriver ett avtal så att vi kan påbörja detaljprocessen så snart som möjligt. Och det är ett attraktivt område, som kommer bli ännu attraktivare i framtiden.
En annan del av utvecklingen är Slakthusområdet, som är en del av Söderstadens utveckling. Mats Viker hävdar att han inte alls oroar sig för konkurrens från grannen
– Nej nej, det är jättebra för ett arenaområde att det finns liv och händer saker i omgivningen. Möjligheterna till besökarupplevelser ökar jättemycket med mer restauranger och kulturutbud, där saker och ting händer runt omkring.
Han påpekar att det också är olika typer av storlek på arenorna. 3Arena tar närmare 40 000 åskådare, Avicii 15–16 000 och Annexet 3 500. Med de mindre scenerna i Slakthusområdet får man ett bra komplement i hela området.
Till sist, när du sprang på hockeymatcher i din ungdom, tänkte du någonsin att här ska jag jobba en dag?
– Nej, men jag var på den första hockeymatchen i Globen, och en av de första sakerna jag såg var att på insidan av sfären så finns det en inspektionsstege som går hela vägen upp längs med fasaden. Då tänkte jag ”Den där ska jag klättra på någon gång. På något vis ska jag dit.”. Och det förverkligades för åtta år sedan, säger Mats Viker och skrattar åt minnet.
Den där ska jag klättra på en dag
Några nya drömmar att infria kan han inte direkt komma på, men vill naturligtvis få fart på exploateringen av den obebyggda tomten.
– Det är väl den stora drömmen. Sen kommer ju inte jag vara kvar här när det byggs. Men innan jag går i pension så ska det i alla fall vara i gång.
* The Sphere i Las Vegas sägs numera vara världens största sfäriska byggnad. Det stämmer inte, eftersom det är en icke sfärisk byggnad med en sfärisk LED-skärm utanför. Byggnaden är alltså inte sfärisk, det enda som är sfäriskt är LED-skärmen runt om.
The Sphere i Las Vegas. Foto: Shutterstock
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Försäkringskassan ska övergå till månatlig avläsning av inkomstuppgifter. Något som förväntas lösa dagens skuldfälla.
Publicerat 13 februari, 2025
Kraftig ökning av återkrav av bostadsbidrag
Kronofogden konstaterar en mångdubbling av antalet återkrav av utbetalningar från Försäkringskassan de senaste åren. En stor det av dessa är felaktiga bostadsbidrag.
Text Erik Hörnkvist
Det är Dagens Nyheter som granskat mängden återkrav från Försäkringskassan som Kronofogdemyndigheten tvingas hantera. År 2022 handlade det om cirka 3 100 återkrav med en sammanlagd skuld på 253 miljoner kronor. Förra året: 17 200 återkrav om totalt 567 miljoner kronor.
Det handlar exempelvis om sjukpenning, bostadsbidrag och föräldrapenning.
[ Annons ]
När Fastighetstidningen ber Försäkringskassan att redovisa fördelningen visar det att den absoluta majoriteten är bostadsbidrag. Det senaste året handlar det om 11 100 ärenden som överlämnats till Kronofogden.
Den allmänna förklaringen att det skett en kraftig ökning av ärenden som gått vidare till Kronofogden är den lagändring som genomfördes den 1 september 2022. Tidigare var Försäkringskassan tvungna att först ansöka om betalningsföreläggande, alternativt gå via domstol.
Nu skickar Försäkringskassan återbetalningskrav till Kronofogden om en person inte betalat skulden inom två månader.
Förklaringen att andelen bostadsbidrag är så stor får sökas i hur ansökningsförfarandet är konstruerat. Den sökande ska ange en beräkning av vilken inkomst man räknar med det närmaste året. Bidraget baseras på det.
Men det innebär att om denna ”gissning” inte stämmer så kan man plötsligt stå i skuld till staten, och inte sällan är det felberäknade överskottet inte längre kvar på kontot.
Ett rent privatekonomiskt problem i första hand. Men Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, konstaterar att det får stora konsekvenser för den sociala bostadspolitiken.
– För den som har en skuld hos Kronofogden blir det mycket svårt att söka en bostad eftersom man kanske inte lever upp till tillträdeskraven. Om man redan har en fast bostad kan man såklart också få problem att kunna betala sin hyra när man blir skuldsatt, säger Martin Lindvall.
Hemlöshet är den yttersta, och inte helt ovanliga, konsekvensen.
Nu har Försäkringskassan fått i uppdrag av Socialdepartementet att byta till månatlig avläsning av inkomstuppgifter. På så vis skulle merparten av nuvarande skuldfälla undvikas.
– Det skulle definitivt lösa mycket av just denna specifika problematik, konstater Martin Lindvall.
Men då andelen utsatta på bostadsmarknaden hela tiden ökar menar han att det bara kan ses som en temporär förbättring av systemet. En större reform av bidragssystemet är nödvändig.
– I dag är det en väldigt begränsad grupp som har rätt till bostadsbidrag. Det måste utvidgas. Bidragsdelen är dessutom beräknad på hyresnivåer som inte längre är aktuella. Det är inte rimligt, säger Martin Lindvall.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Riksrevisionen anser att regeringen har inte har styrning nog för att återgärd de stora bristerna i dagens ledningsnät. Foto: Lo Birgersson
Publicerat 13 februari, 2025
Riksrevisionen: Vägledning för VA-näten saknas
Riksrevisionen konstaterar att finns allvarliga brister för vår vattenförsörjning, och att regeringen saknat bra tillsyn. Rikard Silverfur, Fastighetsägarna, menar att staten saknat fokus på underhållet.
Text Redaktionen
Vattensystemen i Sverige, som är bristfälliga på många platser, läcker såväl vatten som pengar. Branschorganisationen Svenskt Vatten, har räknat fram att man måste satsa 560 miljarder kronor till 2040 på att lappa och laga ett utdaterat VA-system.
När Riksrevisionen i en ny rapport granskat statens insatser för att kommunerna ska tillgodose behovet av kommunalt vatten och avlopp, så kommer de fram till att staten i för liten utsträckning har fokuserat på att säkerställa att kommunerna underhåller och förnyar sina VA-anläggningar.
[ Annons ]
Enligt Riksrevisionen beror det bland annat på att länsstyrelserna gör en alltför snäv tolkning av sitt tillsynsansvar.
– Rent vatten och fungerande avloppshantering är en förutsättning för människors hälsa och en rad olika samhällsfunktioner. Här behöver statens arbete förbättras, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i en kommentar.
Under 2023 infördes ett krav på att alla kommuner ska ta fram kommunala vattentjänstplaner. Syftet var bland annat att det skulle ge effekt på kommunernas arbete med underhåll och förnyelse av VA-näten.
Vid införandet konstaterade regeringen att det fanns ett behov av statlig vägledning av kommunerna. Regeringen har dock inte uppdragit åt någon av sina myndigheter att sköta detta, och någon statlig vägledning har inte tagits fram.
Riksrevisionen konstaterar dessutom att det inte finns någon nationell uppföljning av hur kommunerna uppfyller kravet på vattentjänstplaner.
– Sammantaget riskerar det att medföra att vattentjänstplanerna inte blir den redogörelse för hur kommunerna långsiktigt ska tillgodose behovet av allmänna vattentjänster som avsågs vid införandet av kravet, säger Joakim Grausne, projektledare för granskningen.
Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet hos Fastighetsägarna är inte så förvånad över Riksrevisionens slutsatser.
– Vi delar Riksrevisionens bedömning att regeringens styrning har varit alltför ensidigt inriktad på utbyggnad av VA-nätet, medan de långsiktiga utmaningarna med underhåll och finansiering har hamnat i skymundan. Den växande underhållsskulden hotar både fastighetsägare och hyresgäster genom ökade avgifter, eftersom kommunerna i hög grad finansierar VA-systemet via taxor, säger Rikard Silverfur.
Han anser att de nu krävs en nationell återhämtningsplan för eftersatta VA-nät.
– Det är avgörande att regeringen skapar en långsiktig och hållbar finansieringsmodell, där staten tar ett större ansvar för investeringar i underhåll och förnyelse av VA-infrastrukturen. Fastighetsägarna förespråkar ett delat finansieringsansvar mellan stat och kommun, så att kostnader och ansvar fördelas rättvist och inte ensidigt hamnar på fastighetsägare och hyresgäster.
Riksrevisionens slutsatser i korthet
länsstyrelsernas tillsyn huvudsakligen är reaktiv eller händelsestyrd, och att bara några få länsstyrelser gör planerad tillsyn
det under lång tid har saknats en tillsynsvägledande myndighet för länsstyrelsernas tillsyn av vattentjänstlagen
länsstyrelserna saknar befogenheter att kräva in underlag från kommunerna i tillsynen.
Riksrevisionens rekommendationer i korthet
ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan
uppdra åt lämplig myndighet att vägleda och följa upp kommunernas arbete med vattentjänstplaner
följa upp och ta initiativ till åtgärder som säkerställer att länsstyrelsernas tillsyn omfattar kommunernas hela ansvar tillgodose behovet av allmänna vattentjänster.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Foto: Shutterstock
Publicerat 13 februari, 2025
Medlare kliver in i fjärrvärmetvist
Medlemsföretag i Fastighetsägarna Skaraborg, Hyresbostäder i Falköping och Falköpings kommun beviljas medling i fjärrvärmetvist.
Text Ebba Engqvist
Fjärrvärmenämnden har beslutat att bevilja medling för privata medlemsföretag hos Fastighetsägarna i Skaraborg, Falköpings Hyresbostäder AB samt Falköpings kommun i tvisten med det lokala fjärrvärmeföretaget Solör.
Bakgrunden till medlingsansökan är den kraftiga kostnadsökningen för fjärrvärme i Falköping, något som under lång tid har väckt oro bland både fastighetsägare och kommunala aktörer.
[ Annons ]
Thomas Thiel,vd på allmännyttiga Falköpings Hyresbostäder, menade i ett reportage i Fastighetstidningen att beskedet att Solör Bioenergi höjer priset på fjärrvärme med 40,4 procent under sommarhalvåret och 24,1 procent under vinterhalvåret nästa år känns som “en käftsmäll”.
Många har upplevt att prisutvecklingen inte står i proportion till de tjänster som levereras, och att bristen på konkurrens inom fjärrvärmesektorn skapar en obalans i förhandlingsmöjligheterna.
Efter flera rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna fortsatte höjningarna 2024 med i snitt drygt 15 procent för landet. I 23 kommuner har priset ökat med över 30 procent. Solör bioenergi är alltså långt ifrån ensamma gällande höjningar, men är ett av de bolag som skruvat upp sina taxor mest.
Anders Pettersson, vd Solör Bioenergi, anser dock att bolagets höjningar är både nödvändiga och befogade.
– Det är väldigt svårt att jämföra olika fjärrvärmeanläggningar med varandra. Priset beror helt och hållet på vad väljer för bränslen där vi är till 100 procent biobränslebaserade och eldar inga sopor, förklarade han till Fastighetstidningen i november.
I sitt beslut konstaterar Energimyndigheten/Fjärrvärmenämnden att det finns förutsättningar för att en medling ska kunna leda till en överenskommelse mellan fjärrvärmeföretaget och fjärrvärmekunderna. Därför har ansökningarna om medling bifallits.
– Detta är ett framsteg för fastighetsbranschen. Kostnaderna kan inte fortsätta att skena – det är helt enkelt inte hållbart. Vi behöver långsiktiga och rimliga lösningar som fungerar för både fastighetsägare och fjärrvärmeleverantörer, dessutom måste vi arbeta för Falköpings attraktionskraft säger Alma Ohlin, ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Skaraborg.
Även Tomas Thiel, VD Falköpings Hyresbostäder, betonar vikten av att hitta en lösning.
– Vi ser medlingen som en möjlighet att skapa en mer rättvis och transparent prissättning på fjärrvärme. Det är avgörande att vi får en lösning som är hållbar både för fastighetsägare och hyresgäster. Vi kan inte acceptera en situation där värmekostnaderna ökar okontrollerat utan tydlig motivering, säger han.
Energimyndigheten gick i september, efter en utvärdering och analys, ut med att Fjärrvärmenämnden bör läggas ner. Fjärrvärmenämnden har endast mandat att medla mellan fjärrvärmeföretag och kunder, och kan inte pröva prisets skälighet eller påverka prishöjningar.
Enligt Energimyndighetens analys bidrar detta varken till ökat förtroende eller till att stärka kundernas ställning gentemot fjärrvärmeföretagen. Alma Ohlin menar dock att en tredje part kan vara användbar för att bidra till en överenskommelse mellan alla parter.
– Vi tror på medlingen, vi har aktivt efterfrågat den och är positiva till att den kan leda till en överenskommelse. En tredje part kan vara avgörande för att föra en konstruktiv dialog. Transparens kring kostnaderna är avgörande för oss, vilket vi tror medlingen kan leda till, säger hon.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Byggstart för Skogvaktaren är beräknad till juni 2025 och inflyttning till kvartal 4, 2026. Visionsbild: Folkhem
Publicerat 13 februari, 2025
Drömprojekt i trä byggs i Bagarmossen
Folkhem ska bygga 64 bostadsrätter i massivträ i Bagarmossen, söder om Stockholm, precis i anslutning till Nackareservatet.
Text Janne Hallman
Projektet Skogsvaktaren i Bagarmossen är fastighetsutvecklaren Folkhems andra flerbostadshus som byggs i trä, och uppförs tillsammans med byggföretaget MVB.
Ett drömprojekt med en välgestaltad, modern träarkitektur som kommer kunna bli en ny signaturbyggnad i Bagarmossen, säger Anna Ervast Öberg, operativ chef på Folkhem.
[ Annons ]
– Detta är ett drömprojekt utifrån flera aspekter skulle jag säga. Det mest uppenbara är ju läget, där vi får möjlighet att uppföra ett massivträhus med höga hållbarhetsambitioner i nära relation till naturen hos vår närmaste granne, Nackareservatet. Men också jobba med en tydlig arkitektonisk idé där vi uttryckt i trä skall lyckas knyta an till den sammanhållna arkitekturen i Stockholmshems genomgående område.
Hon menar att projektet lämpar sig väl för att använda de erfarenheter bolaget fick när de byggde Cederhusen i Hagastaden, ett av de största trähusprojekten i världen i innerstadsmiljö.
– Nu kan vi fortsätta driva utvecklingen för storskaligt trähusbyggande, framförallt gällande optimering av materialanvändning i trähybridkonstruktion och möjligheten att effektivisera byggtiden när man bygger med ett lätt och torrt material.
Entreprenaden omfattar uppförande av ett fem våningar högt hus med stomme i massivträ innehållande 64 bostadsrätter i storlekarna 1–5 rum. I huset, som ritas av den prisbelönta arkitekten Carmen Izquierdo, kommer alla lägenheter ha stora uteplatser eller balkonger.
Husets utemiljö kommer att få såväl ett orangeri som ett miljöhus och sömlöst flyta ihop med den kringliggande naturen.
Anna Ervast Öberg, operativ chef på Folkhem.
Folkhem tog för femton år sedan beslutet att bara bygga i trä och har idag en portfölj innehållande tio flerbostadsprojekt i olika skeden under utveckling.
Har det blivit lättare att sälja in trä idag, när det är mer fokus på det positiva med trä?
– Folkhem jobbar ju dedikerat med trä utifrån ett principbeslut, men vi ser att intresset från andra utvecklare ökar hela tiden. Att det finns en stor nyfikenhet och efterfrågan från lägenhetsköpare ser vi tydligt i hur positivt projektet tagits emot på marknaden, säger Anna Ervast Öberg.
Andra fördelar med att bygga i trä är gällande felavhjälpande, då man lokalt och väldigt snabbt kan torka ut stommen, och att den går att komplettera vid eventuella skador från brand elller fukt utan att man behöver riva hela huset.
Apropå brand finns det ibland en rädsla att träbyggnader ska fatta eld lättare. Är det svårare att försäkra träbyggnader än andra i annat material?
– Vi har ingen erfarenhet av att det är svårare att försäkra fastigheter byggda i trä, baserat på projektet vi idag har färdigställt, Cederhusen, säger Anna Ervast Öberg.
Hon berättar att de alltid är tydliga och transparenta med att uppfylla byggregler, krav och standarder i val av tekniska lösningar samt val av sammansatta delar.
– Vi är också beredda förklara hur, för att skapa trygghet att våra projekt är brandsäkert utformade och att det vid eventuella skador finns kunskap om vad som krävs och hur man åtgärdar det.
Folkhems strävan efter att vara en förebild och innovatör inom hållbart byggande, ligger helt i linje med MVB:s mål att minska klimatavtrycket i sina byggprojekt.
– Skogsvaktaren har ett unikt läge och vi tackar Folkhem för förtroendet att få vara delaktiga i förverkligandet av ett fantastiskt hus. I projektet tar vi med oss vår erfarenhet av att bygga i trä och att genomföra projekt med hög hållbarhetsambition. MVB har även stor vana att hantera den utmaning det innebär att bygga i stadsmiljö vilket kommer väl till pass i projektet, kommenterar Erik Carmestedt, arbetschef MVB Öst.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Sollentunahem anser inte att ett tillfälligt boende för nyanländ är jämförbart med uthyrning till företagsbostäder.
Publicerat 13 februari, 2025
Tingsrättsmål: Nyanländ vill ha förstahandskontrakt
En nyanländ som fick tillfälligt boende har stämt värden Sollentunahem för att få förstahandskontraktet. Blir det domar som ger den rätten kan det försvåra uthyrning av sociala bostäder.
Text David Grossman
Den så kallade ”bulvandomen” i HD, Högsta domstolen, har utlöst en rad juridiska processer i hyresnämnder och även stämningar i tingsrätter som Zlatan Ibrahimovic uthyrning vi nyligen skrev om.
Andrahandshyresgäster anser att de har rätt till ett förstahandskontrakt, och hänvisar då till att det finns en intressegemenskap mellan fastighetsägare och de bolag som har förstahandskontrakt. Ofta rör det sig då om en mellanhand som hyr ut lägenheter till företag. Intressegemenskapen är att parterna med ett ”bulvanförfarande” kan få högre hyra och frångå besittningsskyddet. Krav på återbetalning av hyra ställs i de flesta ärenden som lämnas för prövning.
[ Annons ]
Men förfarandet används bevisligen även av andrahandshyresgäster som fått boenden genom kommunen.
Ett ärende som i mars ska prövas i Attunda tingsrätt rör en lägenhet hos Sollentunahem, dit en idag 41-årig man flyttade 2017 då han som nyanländ kom till Sverige. Avtalet skrevs med Sollentuna kommun som ordnade boende i det egna kommunala bolaget Sollentunahem. Lägenheten var avsedd att användas som tillfällig genomgångslägenhet för nyanlända.
Kommunen sade upp hyresavtalet 2022 eftersom Sollentunahem ville få denna och ytterligare nio lägenheter tillgängliga till hyreskön. Saken prövades hos hyresnämnden som gick på fastighetsägarens linje. Men 41-åringen valde att gå vidare och stämde Sollentunahem med hjälp av ett ombud, advokat David Hertzman.
Advokaten säger till Fastighetstidningen att han fick ärendet via kontakter. För övrigt vill han inte kommentera målet mer och hänvisar till de handlingar som lämnats in till rätten.
Centralt i stämningen är att andrahandshyresgästen anser att det finns en intressegemenskap mellan Sollentunahem och Sollentuna kommun, och att det ”rättsförhållandet utnyttjas för att kringgå andrahandshyresgästens rätt till förlängning av hans hyresavtal”.
I motiveringen lyfter advokat David Hertzman fram Sollentunahems ägardirektiv där det står: ”Att bolaget uttalat socialt ansvar och medverka till en positiv utveckling och integration.” och att ”Bolaget ska tillhandahålla de bostäder för bostadssociala ändamål som kommunen behöver.”
Det tolkar advokaten som att kommunen i egenskap av ägare av Sollentunahem utövar sådant inflytande och kontroll över bolaget att det är att likställa med egen förvaltning och att det då råder intressegemenskap.
Sollentunahem anser inte att den kopplingen finns. I en kommentar till Fastighetstidningen skriver förvaltningschefen Carolina Lejon:
”Sollentunahem är ett fristående bolag som i det här fallet agerar utifrån ägardirektiv om att tillhandahålla bostäder till kommunen för bostadssociala ändamål och bostäder för nyanlända som kommunen behöver i sin verksamhet. Kommunen i sin tur har i det här fallet använt en förhyrd lägenhet för att uppfylla lagkrav om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sollentunahems uthyrningsvillkor till Kommunen skiljer sig inte jämfört med motsvarande uthyrningsvillkor till andra hyresgäster.”
Sollentunahems ståndpunkt är att Jordabalkens 7 kap 31§ inte är aktuell i detta ärende, och att ärendet inte påverkar Sollentunahems vilja att tillhandahålla lägenheter till Kommunen.
Om tingsrätten anser att hyresgästen har rätt till lägenheten. Hur kommer det då påverka er i framtida uthyrningar av boenden till nyanlända och andra så kallade sociala bostäder?
– Det är inte något vi kommer att eller kan ta ställning till idag, svarar Carolina Lejon.
Det kan tänkas att en dom oavsett utgång överklagas till hovrätten. Finner domstolarna ett lagligt stöd att ta över olika tillfälliga sociala boenden kan det förstås få konsekvenser för den uthyrning av tillfälliga boenden som kommuner hyr hos såväl kommunala som privata fastighetsägare.
– Det kan ju leda till att bostadsbolagen får svårare att säga upp hyresgäster som missköter sig och i längden att behövande inte får någon lägenhets alls. Men vi får avvakta denna prövning, säger Lars Matton, chefsjurist på Sveriges Allmännytta.
Han påpekar att kommunerna ibland väljer att överlåta ett socialt kontrakt till andrahandshyresgästen.
– Syftet är då att hjälpa människor att komma in på bostadsmarknaden, säger Lars Matton.
Han anser inte att HD-domen (bulvandomen) är tillämplig för sociala bostäder
– En kommuns behov att hyra in en lägenhet i första hand för att sedan hyra ut den i andra hand, för att uppfylla sina åtaganden enligt socialtjänstlagen, borde kunna ses som något annat en det behov ett vanligt företag har, säger Lars Matton.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Carina Lundström, expert kompetensförsörjning på Fastighetsbranschens utbildningsnämnd.
Publicerat 12 februari, 2025
Spår fortsatt stora rekryteringsbehov
Trots en dipp i ekonomin kommer rekryteringsbehovet i fastighetsbranschen att vara fortsatt stort. Det tror Carina Lundström på FU. Snart ger den stora undersökning man genomför svaret.
Text Erik Hörnkvist
I dagarna har vd:ar och hr-ansvariga på 1500 fastighetsbolag nåtts av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnds, FU, stora enkät. Syftet är att få ett underlag för rekryteringsbehovet de närmast fem åren i fastighetsbranschen och vilken kompetens som efterfrågas.
– Den informationen är viktig när exempelvis Myndigheten för Yrkeshögskolan när de ska bevilja YH-utbildningar runt om i landet. Skolverket använder också siffrorna för att dimensionera mängden utbildningsplatser på gymnasieskolor och vuxenutbildningar. Så det är ett viktigt underlag om vi ska kunna lösa den kompetens som behövs i branschen, säger Carina Lundström, expert kompetensförsörjning på FU.
[ Annons ]
Hon skickar med en uppmaning att svara på undersökningen om man tillhör de som får den skickad till sig.
– Det eftersom att det ger företagen en bättre möjlighet att långsiktigt stärka sin kompetens.
Just nu är den en dipp i bygg- och fastighetsbranschen. Hur stor inverkan tror du att det har?
– Jag är väldigt spänd på att se hur mycket det kommer påverka resultatet av årets undersökning. Men vi ber fastighetsbolagen att blicka framåt, och då inkludera både pensionsavgångar och eventuell expansion, säger Carina Lundström
Jag tror att det främst handlar om att kännedomen om branschen blivit bättre.
Förra gången FU gjorde undersökningen (den görs vartannat år) landade det på ett rekryteringsbehov på 10 000 nya medarbetare fram till 2028.
– Självklart så spelar konjunkturen roll. Men man ska komma ihåg att fastighetsbranschen inte är riktigt lika konjunkturkänslig och byggbranschen. Merparten av beståndet står där det står och måste oavsett driftas och förvaltas, konstaterar Carina Lundström.
Resultatet kommer i slutet av mars.
Fastighetssektorn delar behov av kompetens med en rad andra branscher. Men Carina Lundström menar att det finns utrymme för YH-utbildningar att snabbt anpassa innehållet utefter nya behov i branschen
– I ledningsgruppen för YH-utbildningen sitter representanter för branschen som i detalj kan tala om vad man behöver kunna.
Har man lyckats sälja in sig som en spännande bransch som lockar de unga till utbildningarna?
– Jag tycker att vi lyckas bättre och bättre att lyfta branschen och visa att det är så mycket mer än bara fastigheter. Där är det viktigt att förmedla bilden av att det mycket handlar om det mänskliga perspektivet.
Tidigare var det svårt att fylla platserna till YH-utbildningarna. Finansiering av ungefär hälften av platserna fick återlämnas till myndigheten på grund av för få sökande. Det har blivit mycket bättre efter pandemin. Nu är det knappt 15 procent till utbildningar mot fastighetstekniker som återlämnas. För YH-utbildningar mot fastighetsförvaltare och fastighetsingenjör så nyttjas alla beviljade platser.
– Jag tror att det främst handlar om att kännedomen om branschen blivit bättre. Men en faktor är också såklart att många valde att vidareutbilda sig på grund av arbetslösheten i pandemins spår, säger Carina Lundström.
En utmaning för alla branscher är i vilken mån AI kommer att ersätta mänsklig arbetskraft. Den frågan ställs i undersökningen. Carina Lundström vill inte föregripa resultatet.
– Men jag tror att utvecklingen inom AI för fastighetsbranschens del snarare kommer att innebära behov av att förstärka med ytterligare ny kompetens.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
I dag växlade Installatörsföretagen yrkanden med Byggnads. Foto: Installatörsföretagen
Publicerat 12 februari, 2025
Installatörsföretagen och Byggnads har lagt lönebud
Idag växlar Installatörsföretagen och Byggnads avtalsyrkanden på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Avtalet påverkar cirka 30 000 branschanställda.
Text Redaktionen
De senaste årens höga räntor och ökade kostnader har haft en tung inverkan på bygg- och installationsbranschen, vilket resulterat i ett ökande antal konkurser. Detta kommer prägla årets kollektivavtalsförhandlingar.
– Under 2024 skedde det högsta antalet byggkonkurser sedan 1993 så branschen har det tufft och det här kommer påverka våra företag under en lång tid framåt. Därför måste vi ta ansvar tillsammans med våra fackliga organisationer och se till att branschen tar sig igenom det här, säger Saira Alladin, vd för Installatörsföretagen.
[ Annons ]
Genom att ta fram verksamhetsanpassade och individnära kollektivavtal vill Installatörsföretagen öka branschens attraktivitet och företagens konkurrenskraft. En central fråga för branschen är att förenkla processen vid anlitande av bemanningsföretag, vilket är avgörande för att kunna bemanna projekt med rätt kompetens.
Byggnads ställer sig bakom LO-samordningen och kräver en löneökning på 4,2 procent eller minst 1 222 kr.
Årets Ramirentrapport visar att det under tuffa tider även blir svårare att locka nya kompetenser och upprätthålla en attraktiv bild av branschen. Utöver löner vill Byggnads göra yrket mer attraktivt genom en förbättrad arbetsmiljö och genom att stärka förutsättningar för unga.
– Våra medlemmar har en enorm yrkesskicklighet och den ska också synas i lönekuvertet. Det här är en framtidsbransch och vi måste göra mer för att säkra återväxten. Lärlingarna ska få bättre förutsättningar, säger Emil Persson, avtalssekreterare på Byggnads.
[ Annons ]
[ Annons ]
[ Annons ]
Robin Wilhelmsson, Kommunikationschef på Heimstaden och Marie Jacobsson, bosocial samordnare hos Heimstaden Region Malmö/Skåne.
Publicerat 12 februari, 2025
Krokar arm för att nå nollvision
Under 2022 inledde Heimstaden en nollvision mot vräkningar 2030. Ett arbete som drygt två år senare redan burit frukt.
Text Janne Hallman
Att arbeta vräkningsförebyggande ligger i allas intresse, från hyresgästen till fastighetsbolaget och samhället i stort.
Heimstaden, som har få vräkningar sett till antal bostäder under förvaltning, ville ändå bli bättre och få ner antalet vräkningar till noll. Som första bolag i Sverige lanserade man 2022 sin nollvision, som enligt planen ska leda till att ingen vräks från och med 2030.
[ Annons ]
Marie Jacobsson, bosocial samordnare hos Heimstaden Region Malmö/Skåne, har varit en av dem som har varit mest drivande i det vräkningsförebyggande arbetet på Heimstaden.
– Jag är socionom i botten så jag hade inte alls arbetat i fastighetsbranschen tidigare. När jag kom in för sju år sedan såg jag att det var en hel del man kunde göra från fastighetsägarens håll kring de sociala frågorna.
Tillsammans med andra medarbetare på Heimstaden har hon skapat en tydlig struktur i vräkningsprocessen, för att kroka arm med kommun och myndigheter på ett bra sätt. Så när Heimstadens dåvarande hållbarhetschef nämnde att man kanske skulle kunna arbeta med nollvision kring vräkningar, så fastnade tanken i hennes bakhuvud.
– Jag funderade på om det skulle kunna vara en möjlighet för oss som fastighetsägare att jobba mot en sådan fantastisk vision. Så jag och min kollega Josefina Nätt började spåna på hur man skulle kunna förändra processer internt, men också vad som skulle behövas externt i samverkan med kommunerna för att vi skulle kunna förbättra det räkningsförebyggande arbetet, säger Marie Jacobsson.
Duon presenterade sina planer för den dåvarande ledningen 2021, och fick OK på att köra, både internt och i samverkan med kommunerna.
– Vi valde att tydliggöra arbetet för oss själva, och sätta ambitiösa och höga mål för vad vi vill uppnå. Men man får ju också vara nyktert inställd till hur genomförbart det är.
Till syvende och sist så är det en myndighet som måste vara de som tar det huvudsakliga ansvaret.
Det kanske viktigaste är samarbetet med kommuner och myndigheter och vad man konkret behöver jobba med för att det ska bli ett effektivare arbete, säger Robin Wilhelmsson, Kommunikationschef på Heimstaden.
– Det är svårt som fastighetsbolag och hyresvärd att ”köra bussen”. Det är egentligen inte vår roll heller. Vi är gärna vara med och bidra med våra insikter och kunskaper för att det ska bli bättre. Det är viktiga frågor, men till syvende och sist så är det en myndighet som måste vara de som tar det huvudsakliga ansvaret.
Hur har ni etablerat kontakten med kommunerna?
– Heimstaden finns i 40-talkommuner i landet men för att göra det hanterbart har vi avgränsat antalet något i den här frågan. De arbetar alla väldigt olika, vissa har vräkningsförebyggande specialister på plats. Andra arbetar med frågan i olika befattningar medan andra inte har ett uttalat vräkningsförebyggande arbete eller fokus på det överhuvudtaget.
Är det för att det inte är så vanligt med vräkningar i de kommunerna eller är det för att de inte har någon ansvarig?
– Ja, den frågan får du ju nästan ställa till dem, tänker jag. Men det är väldigt tydligt att vissa kommuner har redan en uttalad strategi, eller ett engagemang för sakfrågan. Och det underlättar något enormt när vi sen tar kontakt att de finns där redan. Vi behöver inte sälja in dem på att det här är en viktig fråga, säger Robin Wilhelmsson.
Generellt menar han att det oftast är svårare med samarbetet i större kommuner.
– Det är flera led man ska ta sig igenom för att komma fram till målet om inte kommunen redan har ett uttalat fokus i frågan sedan tidigare. Medan i mindre kommuner är det kanske en person som sitter med flera hattar, och då är det mycket enklare att övertyga få genomslag i det arbetet.
Marie Jacobsson upplever ibland att förvaltningar i större kommuner kunde tagit större ansvar när skulderna börjar läggas på hög.
– Jag har ringt runt mellan olika förvaltningar och försökt få någon att vilja ta ägarskap för deras kommuninvånare som riskerar en avhysning, men där man bara skickar runt mig mellan olika förvaltningar och säger att det är någon annans ansvar.
Problemet blir än svårare om det är en individ som har både en psykisk ohälsa och ett missbruk.
– Det är väldigt lätt att ett ärende hamnar mellan stolarna eftersom en förvaltning jobbar med den psykiska ohälsan och en annan förvaltning med missbruket. Sekretessen försvårar samarbetet och utbytet mellan avdelningar och det är olyckligt för individen som inte får stöd i tid, säger Marie Jacobsson.
Här hade hon gärna sett att man var mer pragmatisk så att enskilda fall inte går för långt. När det gör det drabbar det individen hårt men också hyresvärden och samhället i stort.
– Men det handlar också om en prestigelöshet från båda parter – att man vågar säga ”Okej, vad har vi för processer idag? Vilka processer är det som inte riktigt funkar? Vad skulle vi kunna utveckla?”. Man måste skapa en förståelse för varandras organisationer.
– Vi ser också att man skulle behöva involvera budget- och skuldrådgivningen mycket oftare i kommunerna för de som riskerar att förlora sin bostad, säger Marie Jacobsson.
Man måste skapa en förståelse för varandras organisationer.
Risken finns också alltid att den som är på plats från kommunens sida och är engagerad byter jobb eller uppdrag, inte ersätts.
– Vi har varit med om att det i kommuner där vi har haft ett jättegott samarbete, går miste om en kontaktperson, och att det tar tid innan det kommer in en ny, eller att personen inte är riktigt insatt i arbetet. Då minskar möjligheterna att nå framgång i det vräkningsförebyggande arbetet.
Att bara ge människor en chans att bo kvar utan att komma till grundorsaken till varför personen har hamnat i den situationen kan resultera i att man gör personen en björntjänst som leder till ännu värre problem längre fram, såsom större skulder.
– Som det ser ut idag så får kommunen reda på den första obetalda hyran och sen får de reda på ett avhysningsutslag. Det är lagstadgade underrättelser som vi som fastighetsbolag måste ge dem. Men vi önskar att vi också skulle kunna ge besked efter två obetalda hyror. Då får kommunen underlag så att de kan ”pinpointa” de som är extra utsatta och löper stor risk att bli avhyst.
Kronofogdens senaste statistik visar att allt fler barn vräks. Hur jobbar ni med den problematiken?
– I vårt arbete tar vi särskild hänsyn till om det finns barn i bostaden. Men sen har inte vi alltid kännedom om barn är involverade för att vi är ett privat fastighetsbolag. Vi har inte samma information kring familjekonstellationer som myndigheter har, utan det vi har att gå på är folkbokföringen. Och är det till exempel inga barn folkbokförda på adressen så vet inte vi om det är en barnfamilj eller ej.
Har ni märkt av några förbättringar sedan ni drog i gång projektet?
– Nu har vi inte de senaste siffrorna; analysarbetet är pågående, men vi ser att vårt fokuserade arbete gör skillnad. Sen är vi inte immuna mot vad som händer i omvärlden och hur det påverkar våra kunder. Visst, antalet vräkningar är relevant och ett viktigt nyckeltal, men man måste också titta på situationen bakom och hur människan omhändertas. Därför är det viktigt att få in flera aktörer till att stötta och ta ansvar.
– Vi har en fantastisk kollega i Region Syd, Anna Pertell, som knutit an väldigt många kommuner till det här arbetet och lyckades nå en nolla i antalet vräkningar i hennes region under både 2023 och 2024. Så absolut gör det skillnad, säger Marie Jacobsson.
Trots den nedslående statistiken från Kronofogden som visar att tio procent fler blev vräkta under 2024 så vill hon ändå fokusera på ljusglimtarna.
– Det är saker på gång på nationell nivå som vi ser positivt på. Vi har ju en överskuldsättningsutredning, och samsjuklighetsutredningen som är utförd där vi väntar på fortsatta förslag. Sen har vi en ny socialtjänstlag som också är på ingång i år, där socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande, vilket vi också ser väldigt positivt på.