[ Annons ]

Miljöpartiets gruppledare Karolina Skog. Foto: Fredrik Hjerling.
Publicerat 15 september, 2021

”Ett väldigt välkommet tillskott i debatten”

Vid ett seminarium diskuterades de skatteförslag för fler hyresrätter som Fastighetsägarna varit med att ta fram. På plats fanns Karolina Skog som välkomnar initiativet.  

Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta har i en ny rapport presenterat fem ändringar i skattesystemet som ska bidra till att antalet hyresrätter ökar. Vid ett webbseminarium idag debatterades frågan. Bland deltagarna fanns både representanter för de tre organisationerna och riksdagspolitiker från Centerpartiet, Miljöpartiet och Moderaterna.

Medverkande från de två regeringspartierna var Karolina Skog, riksdagsledamot och en av Miljöpartiets två gruppledare. Hon tycker att den nya rapporten är ett bra tillskott i debatten.

[ Annons ]

– Det har varit väldigt många diskussioner om regellättnader. Det är bra att diskussionen förs över till de ekonomiska förutsättningarna, det är där jag tror vi har lösningarna, säger Karolina Skog.

– Jag tycker det här är ett välkommet initiativ. Jag kommer att ta till mig det seriöst, gå igenom detta och se vad som går att förverkliga. Helst tror jag att det här ska genomföras i en större skattereform, fortsätter Karolina Skog.

Centerpartisten Per Åsling, förste vice ordförande i Skatteutskottet, välkomnar också rapporten och menar att det är små förändringar som tillsammans kan ge stor effekt på fastighetsmarknaden.

– Just de här fem frågorna som lyfts i den här rapporten är alla av den karaktären att bara den politiska viljan finns så måste det gå att göra stor skillnad väldigt snabbt, säger Per Åsling.

Deltog gjorde även Moderaternas Niklas Wykman, andre vice ordförande i Skatteutskottet. Även han pekade mot att vissa av de här förslagen borde kunna genomföras relativt snabbt.

– Jag tycker att alla förslagen är intressanta. Jag tycker att det här med moms verkar vara en långt hängande frukt där man kan göra förbättringar snabbt, säger Niklas Wykman.

Läs mer om rapporten här.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta
Publicerat 28 oktober, 2021

”Pensionsfonderna bör användas till bostadsrenovering”

Tillsammans med Henrik Landelius från NCC kräver Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta, åtgärder för att klara det stora renoveringsbehovet av miljonprogrammets lägenheter.

DN Debatt pekar Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta, och Henrik Landelius, affärsområdeschef på NCC på tio åtgärder för att öka takten i upprustningen av miljonprogrammets bestånd. De menar att det måste ske på ett sätt som är ekonomiskt hållbart, både för fastig­hetsägare och boende.

De refererar till flera undersökningar som visar på en omfattande eftersläpning av upprustning och underhåll. Boverket har kommit fram till att det kan komma att kräva investeringar på uppemot 500 miljarder kronor för hela det befintliga beståndet av miljonprogrammet. Till det kommer olika former av byggtekniska åtgärder och installationer som kan krävas i flerbostadshus som byggdes på 1980- och 90-talen.

[ Annons ]

Ett av förslagen är att AP-fonderna ska ges i uppdrag att utöka sitt långsiktiga innehav i hyresfastigheter. 

Hur ska det gå till? AP-fonderna kan ju knappast gå in som ägare i kommunala bolag?

– Nej, naturligtvis inte. Man jag anser att det borde finnas en möjlighet att se till att det stora kapital som finns i pensionsfonderna ska kunna bidra till att skapa hållbar bostadsrenovering och ett ökat bostadsbyggande. Men exakt hur det ska gå till måsta man såklart titta närmare på, säger Anders Nordstrand.

Ett sätt, menar Anders Nordstrand, kunde vara olika former av sociala lån till en lägre räntekostnad.

Så det handlar alltså heller inte om att ni vill se en utförsäljning av det kommunala beståndet till bolag där pensionsfonder är stora ägare.

– Det är inte vad vi tänker oss. Men däremot är det positivt att det finns andra bolag som är långsiktiga ägare på marknaden. Det finns ett flertal stora bolag där pensionsfonder ofta är stora ägare, som jobbar utifrån samma principer kring socialt ansvar och långsiktighet, som allmännyttiga bolag. Får vi fler bolag av den typen är det positivt för hyresbeståndet som sådant, säger Anders Nordstrand.

Anders Nordstrand och Henrik Landelius vill också skapa incitament att fondera medel för framtida renovering. De vill att skattereglerna ska ses över så att bostadsföretag kan avsätta obeskattade vinstmedel till framtida underhåll.

– Det finns en obalans mellan det ägda och det hyrda boendet. Där finns rotstödet, vilket inte vi har. Där menar jag att staten inte ska gynna en boendeform framför en annan. Bland de övriga åtta förslagen märks exempelvis: att öka möjligheterna till industrialiserad upprustning, att se över kravet på nybyggnadsstandard vid ombyggnad samt kreditgarantier för ombyggnad.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Visionsbild: Sveafastigheter
Publicerat 28 oktober, 2021

Näckrosen byggs i grön betong

Minst 40 procent lägre koldioxidutsläpp. Det är målet när Sveafastigheter bygger nytt i betong i Jordbro.  

Hållbar innovation är ledstjärnan i arbetet att skapa det nya kvarteret i Jordbro. Fastigheterna byggs med återvunnet armeringsjärn och så kallad grön betong, traditionell betong blandat med restprodukter från masugnsslagg. Betongen kommer att användas i grundplattan, de platsgjutna källarväggarna och undergjutningarna. Materialvalen, tillsammans med en optimerad konstruktion, beräknas minska koldioxidutsläppet med minst 40 procent jämfört med om ny armering, traditionell betong och standardiserad konstruktion använts. 

– Vi är glada att kunna engagera oss i Jordbros utveckling. Vi vill bidra till platsens attraktivitet och samtidigt använda smarta hållbarhetslösningar som väsentligt håller nere koldioxidavtrycket från byggnationen, säger Viktor Mandel, vd, Sveafastigheter.

[ Annons ]

Ambitionen är att utveckla Jordbro till en mer attraktiv, levande och hållbar stadsdel, där Näckrosen blir det första bostadskvarter som byggs i området sedan 2018.

– Vi har ett tätt samarbete med vår totalentreprenad, H2 Entreprenad. För varje projekt tar vi med lärdomar från föregående projekt tillsammans med de senaste innovationerna för att stretcha vårt hållbarhetsarbete. I Näckrosen är det framförallt den slimmade, optimerade stomkonstruktionen tillsammans med grön betong och återvunnen armering som kraftigt minskar vårt koldioxidutsläpp, säger Görel Hällqvist, Affärsområdeschef Projekt, Sveafastigheter. 

Näckrosen kommer också att utrustas med solceller på taken och certifieras med Miljöbyggnad Silver. Hela byggnationen är en del av ett pilotprojekt där Sveafastigheter och H2 Entreprenad samarbetar med Prodikt, en plattform för att klimatberäkna allt ingående material som används till fastigheterna.

Det Östra kvarteret planeras vara klart 2023 och det Västra 2024, och kommer tillsammans att bestå av 367 lägenheter inklusive tolv LSS-bostäder och en förskola. Längre fram planeras det också för ett nytt centrum.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Illustration: Shutterstock
Publicerat 28 oktober, 2021

Innovativ standard sökes

Under hösten har arbetet i Samhällsbyggandets Regelforum dragit igång på allvar. Målet är både standardisering och större möjligheter att tillämpa egna lösningar.

Mårten Lindström, projektledare för Samhällsbyggandets Regelforum, är nöjd med att så många deltog i lanseringsforumet i början av oktober.

– Det är bra för en ny och än så länge okänd organisation. Vi fick med oss en lång lista med frågor och synpunkter som vi nu ska följa upp.

[ Annons ]

Det är ett omfattande arbete som sker parallellt med att Boverket moderniserar och förenklar sina byggregler. Ett projekt som går under namnet Möjligheternas byggregler

– Då behövs det en aktör som tar emot de nya reglerna och ser till att de anpassas. Ansvarsförhållandena är tänkta att förskjutas. Det innebär ett större ansvar, men också större möjligheter att påverka för marknadens aktörer, säger Mårten Lindström.

Det krävs väldigt mycket för att en byggherre ska kunna övertyga byggnadsnämnden.

Vad det handlar om är att Boverket tar fram ett förenklat och konsekvent regelverk, som bygger på funktionskrav. Visserligen bygger regelverket redan idag på funktionskrav. Men till det finns det allmänna råd hur det ska göras.

– Det är goda exempel, men i praktiken tolkar kommunens byggnadsnämnder det som att det inte går att göra på annat sätt, säger Mårten Lindström.

Därför utgör de allmänna råden idag i praktiken ett hinder för innovation.

– Det krävs väldigt mycket för att en byggherre ska kunna övertyga byggnadsnämnden att den egna lösningen är lika bra, säger Mårten Lindström.

Men det handlar såklart inte om att man ska kunna bygga lite hur som helst. I Samhällsbyggandets Regelforum ska man arbeta fram gemensamma principer hur det ska tolka och verifiera boverkets övergripande krav.

– Och vi behöver samlas kring standardisering. Jämför man men telekom så kan ett par aktörer över hela världen enkelt enas om en bra standard, även då det gäller relativt komplicerade saker. I samhällsbyggnadssektorn finns det hundratusentals företag vilket gör det svårare att enas, konstaterar Mårten Lindström.

En viktig uppgift är att hitta lösningar för hur nya metoder, som ännu inte är standardiserade, ska kunna godkännas i hela landet. Mårten Lindström menar att det är viktigt för att skapa incitament till ett snabbare och mer kostnadseffektivt byggande.

Samhällsbyggandets Regelforum har initierats av sex branschorganisationer (Byggföretagen, Byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Fastighetsägarna, Innovationsföretagen och Installatörsföretagen) tillsammans med IQ Samhällsbyggnad, Svensk Byggtjänst och SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Atrium Ljungbergs Forumkvarteret i Uppsala är nominerat till Årets BREEAM-In-Use. Foto: Atrium Ljungberg.
Publicerat 27 oktober, 2021

De är nominerade Sweden Green Building Awards

Årets upplaga av Sweden Green Building Awards går av stapeln den 30 november. En av trenderna bland de nominerade är certifiering av hela fastighetsbeståndet.

Sweden Green Building Council presenterar idag de aktörer i branschen som visat på vilja, engagemang och långsiktighet i sitt hållbarhetsarbete.

Organisationen menar att det är tydligt att hållbarhet står allt högre på agendan hos bolagen i branschen

[ Annons ]

– I årets nomineringar till Sweden Green Building Awards ser vi en positiv trend mot att certifiera hela bestånd av fastigheter vilket snabbar på omställningen i vår bransch ytterligare. Vi har fantastiska nomineringar i år som det ligger ett enormt engagemang och arbete bakom, säger Lotta Werner Flyborg, vd Sweden Green Building Council.

Årets finalister är:

Årets person inom hållbart samhällsbyggande
Filip Elland, Hållbarhetschef, Castellum.
Karin Degerfeldt, funktionschef projektledning, samhällsbyggnad, Skellefteå kommun.

Årets BREEAM-byggnad
Nationalarenan 3, Fabege, Solna
Lidl Sigtuna Stadsängar, Lidl, Sigtuna

Årets BREEAM-In-Use-byggnad
Torp Vårdcentral, Hemsö, Lerum 
Forumkvarteret (Dragarbrunn 27:2), Atrium Ljungberg, Uppsala

Årets utmärkelse för Hållbar infrastruktur
Upprustning Packhuskajen, Göteborg
Skellefteå Site East, Skellefteå

Årets LEED-byggnad/projekt
SKF HQ Götaholm, SKF Sveriga AB, Göteborg
Sthlm 01, Skanska Fastigheter, Stockholm 

Årets LEED O+M
Hötorgshus 3-4, Vasakronan, Stockholm
Ottar 6, Kungsleden, Västerås

Årets Miljöbyggnad
Neo Davidshall, Riksbyggen, Malmö
Faunan/Sköndalsvillan, Hemsö, Tyresö

Årets Miljöbyggnad iDrift
Syret 6, Wihlborgs, Lund
KTH Singsing, Akademiska Hus, Stockholm

Årets NollCO2-projekt
Lidl, Visby
Faunan/Sköndalsvillan, Hemsö, Tyresö

Läs mer här.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Björn Fäldin, inköpschef på Einar Mattsson-koncernen. Foto: Einar Mattsson.
Publicerat 27 oktober, 2021

Einar Mattsson rekryterar inköpschef

Björn Feldin blir ny inköpschef för Einar Mattsson-koncernen. Han får därmed en strategisk roll och ansvar för samtliga inköpsfrågor inom koncernen.

Björn Feldins nya roll inkluderar arbetet med koncernens mål för hållbara bostäder och hållbar förvaltning. Han kommer även ingå i Einar Mattsson Projekt AB och Einar Mattsson Byggnads AB:s gemensamma ledningsgrupp. 

Björn Feldins säger i en kommentar att det är spännande att kliva in i rollen som inköpschef när hela branschen är i färd med att minska sitt klimatavtryck, samtidigt som de fortsatt ska leverera bostäder som kunder och boende ska trivas i.

[ Annons ]

– Det är en utmaning som hela kedjan måste ta ansvar för och något jag ser fram emot att sätta tänderna i tillsammans med våra duktiga leverantörer som hjälper oss med innovativa och hållbara lösningar. 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

I Stockholm har Urbio, på uppdrag av Stockholm stad arbetat fram Stockholms första klimatanpassningsprojekt i befintlig parkmiljö. Foto: Urbio
Publicerat 27 oktober, 2021

Redo för regnet

Även om det på många håll saknas en beredskapsplan för allt kraftigare skyfall så syns allt fler kreativa lösningar.

Kostnaderna för att skydda och anpassa det svenska fastighetsbeståndet kommer att öka i takt med klimatförändringarna. Parallellt med debatten om var kostnaderna ska hamna dyker det samtidigt upp allt fler exempel på kreativa lösningar.

I Stockholm har Urbio, på uppdrag av Stockholm stad arbetat fram Stockholms första klimatanpassningsprojekt i befintlig parkmiljö. Här har man hittat lösningar för dagvattenhantering och kontroll av flöden från skyfall samtidigt som man skapat nya upplevelser och stärkt ekosystemtjänsterna i parken.

[ Annons ]

– Vi har fokuserat på att ytorna ska vara användbara under så lång tid som möjligt. Ofta har man använt bollplaner för att fördröja vatten, här magasineras vattnet under bollplanen så att den kan användas även vid ett skyfall, berättar Linda Pettersson, landskapsarkitekt på Urbio.

Efter de kraftiga skyfallen 2014 fick VA Syd en del kritik från fastighetsägarhåll att man helt sköt ifrån sig ansvaret. Från bolagets sida betonar man att man på intet vis svängt i ansvarsfrågan. Däremot har VA Syd på flera sätt sökt ett närmare samarbete.

– I Malmö är ungefär 30 procent av marken allmän platsmark, 70 procent är privat mark. Det säger sig självt att det är omöjligt att ta hand om 100 procent av vattnet på 30 procent av marken. Därför gäller det att få med sig de privata aktörerna för att det ska bli en skillnad, säger Kristina Hall, dagvattenexpert på VA Syd.

Grönare Möllan i Malmö. Foto: VA SYD

Genom satsningen Tillsammans gör vi plats för vattnet finns det incitament som att fastighetsägare i Malmö och Lund får 2 500 kronor i ersättning för varje stuprör som kopplas bort från ledningsnätet så att regnvattnet i stället tas om hand lokalt. 

Ett exempel i den större skalan är Grönare Möllan. Bland annat fick Möllevången 150 nya gatuträd, varav  35 står i växtbäddar med skelettjord (växtjord uppblandad med grov makadam) som kan magasinera extra vatten.

Brf Källorna i Malmö. Foto: Johannes Domeie

I det mindre formatet hittar vi Brf Källorna, en förening med 50 lägenheter mitt i centrala Malmö. Där var det tidigare stora problem vid varje större regn. Nu är gårdarna klimatanpassade med tunnor som tillfälligt magasinerar regnvattnet innan det rinner vidare ut till de bevarade pilträden som nu står i skelettjord. VA Syd har stått för goda råd och har betalat per stuprör.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Publicerat 26 oktober, 2021

”Bostadskrisen har mycket längre anor än många tror”

I en ny studie från Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) har forskaren Timothy Blackwell tittat på hur systemskiftet på den svenska bostadsmarknaden gick till.

Den borgerliga regeringens bostadspolitiska reformer under 1990-talet brukar ofta beskrivas som ett systemskifte till ett mer avreglerat och marknadsbaserat system. Timothy Blackwell har kartlagt alla svenska bostadssubventioner 1945–1990, studerat regionala byggmönster under 1970- och 80-talen samt gått igenom dagstidningsklipp från 1970-, 80- och 90-talen. 

I sin nya studie, Power, production and disorder: The decline of Sweden’s housing industrial complex and the origins of the present housing discontents, vill han nu nyansera bilden av hur systemskiftet på den svenska bostadsmarknaden egentligen gick till.

[ Annons ]

– Sveriges nuvarande bostadskris har mycket längre anor än många tror. 1990-talet innebar absolut en stor förändring inom svensk bostadspolitik, men det som hände under 90-talskrisen uppstod inte i ett vakuum. Det var många händelser som ledde fram till den utveckling som vi såg på bostadsmarknaden under Carl Bildts borgerliga regering. Jag skulle snarare vilja säga att det på 90-talet blev lättare att göra saker som var på gång redan tidigare, säger Timothy Blackwell.

Hans forskning visar bland annat att kraftiga hyreshöjningar i samband med renoveringar och ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter börjande redan på 1970-talet.

Timothy Blackwell tar bland annat upp 1970-talets renoveringsprocesser, där privata investerare och hyresvärdar genomförde kraftiga hyreshöjningar efter stora renoveringar, som följdes av omvandlingar till bostadsrätter när de boende inte hade råd att bo kvar.

Och att vissa hyresvärdar helt enkelt struntade i att underhålla byggnaderna tills de boende flyttade och hyresvärden kunde renovera lägenheterna och sälja dem istället.

– Det var ren spekulation och kom att påverka tusentals människor i storstäderna. En ny lag 1975 bidrog till att stoppa spekulationerna, men ombildningar fortsatte och under 1980-talet började privatiseringen av allmännyttan öka kraftigt. Nästan tre procent av det befintliga allmännyttiga beståndet såldes till privata hyresvärdar eller ombildades till bostadsrätter under 1980-talet, berättar Timothy Blackwell.

Han menar att en bidragande orsak till utvecklingen mot privatägda bostäder var de generösa ränteavdragen, som fram till 1990 låg på 50 procent och att bostadssystemet redan då byggde på en hög skuldsättning. De svenska hushållen var under 1970- och -80-talen bland de mest skuldsatta inom OECD-länderna, skriver Timothy Blackwell.

– Delvis var det staten som gjorde det här möjligt. Det var så lönsamt att låna pengar till sin bostad under 1970- och 80-talen att man med ränteavdraget till och med fick minusränta. Man fick alltså ”betalt för att bo”, som ekonomerna Bo Sandelin och Bo Södersten en gång formulerade saken, säger han.

Även räntesubventionerna till byggherrarna kraftigt under 1980-talets finansiella reformer och utgjorde över tio procent av statsbudgeten under större delen av 1980 talet, skriver Timothy Blackwell. Eftersom bostäder ansågs vara en så bra investering ledde det till en överetablering, när subventioner stimulerade byggande i regioner med låg efterfrågan, vilket ledde till stora problem med många outhyrda lägenheter.

Därför var 1990-talets bostadspolitik delvis ett försök att komma tillrätta med problemen, menar Timothy Blackwell. Under bankkrisen blev det helt enkelt ohållbart för staten att fortsätta med byggsubventionerna på en så hög nivå. Räntesubventionerna för byggherrarna och allmännyttan togs bort i etapper, medan skattesubventionerna för privatpersoner blev kvar om än i sänkt form.

– Samtidigt är det viktigt att påtala att de socialdemokratiskt ledda regeringar som har följt under åren inte har återställt reformerna. Idag utgör skattesubventionerna för privatpersoner tillsammans med ROT-avdraget en stor utgift i statsbudgeten – år 2019 var kostnaden över tre gånger så stor som för bostadsbidragen, säger Timothy Blackwell.

Han menar att dagens byggsubventioner är väldigt små i jämförelse, både när det gäller privata och allmännyttiga hyreshus. 

– På 1980-talet utgjorde byggsubventionerna en väsentlig del av statsbudgeten. Det var tiotals miljarder per år som delades ut. Idag råder ingen brist på bostäder, men det råder brist på folk som har råd att bo – framför allt i nyproduktion. Många av de problem som vi ser idag är ett arv från den här tiden.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Åsa Östman, projektchef på Hemsö fastighets AB och förskolan som ska rymma 80 barn och äldreboendet som rymmer 80 vuxna jämte Raoul Wallenbergskolan och Stiftelsen Stockholms Sjukhem som kommer att driva verksamheterna. Foto: Hemsö
Publicerat 26 oktober, 2021

Generationsmöte i Hemsös senaste projekt

Hemsö bygger nytt i centrala Upplands Väsby där de kombinerar äldreboende och förskola i samma byggnad. Det skapar ett generationshus som ska möjliggöra möten mellan unga och gamla.

Förskolan rymmer 80 barn och äldreboendet lika många vuxna och verksamheterna kommer att drivas av Raoul Wallenbergskolan och Stiftelsen Stockholms Sjukhem. Målsättningen är att de ska kunna samverka och att det uppstår goda sociala effekter över generationsgränserna. 

— För att se till att aktiviteterna verkligen ska bli av har vi skrivit ett samverkansavtal så vi kan vara där och hjälpa till, det är en lite ovanlig uppgift för oss som normalt främst bygger och förvaltar, säger Åsa Östman, projektchef på Hemsö fastighets AB, i en kommentar. 

[ Annons ]

Från början var tanken att ha mer gemensamma ytor eftersom det är ett bra sätt få naturlig kontakt, men pandemin har gjort att de här grupperna inte kan umgås hursomhelst inomhus.

— Nu har de båda verksamheterna faktiskt inte en enda gemensam yta i huset, men en gemensam gård som det var tänkt, säger Åsa Östman.

Gården är framför allt utformad för förskolebarnen, men det finns också asfalterade slingor för den som går med rullator, och bänkgrupper där äldre kan sitta. De äldre har dessutom en egen takterrass.

– Vi tar inte för givet att de alla alltid tycker det är roligt att titta på barnen, och det är viktigt att de får en egen plats, säger Åsa Östman. 

Bygget ska vara klart 2022 och görs av totalentreprenören IN3PRENÖR

– Att bygga en gemensam förskola och äldreboende är motiverande och roligt. Det är motiverande med ett projekt som verkligen gör samhällsnytta, säger Carl Skarin, arbetschef på IN3PRENÖR i ett uttalande.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Skanskas byggnad Sthlm01, eller Gullmarsskrapan i folkmun, blir central i nya satsningen Stockholm Green Innovation District.
Publicerat 26 oktober, 2021

Satsning på innovation i södra Stockholm

Stockholm stad och Nacka kommun går samman för att skapa ett ”mega-distrikt” för hållbar stadsutveckling och klimatomställning – Stockholm Green Innovation District.

Uppe i Sjöstadens Skybar Sthlm 01 förklarade Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr i tisdags morse Stockholm Green Innovation District för invigt.

– Stockholm är Europas mest innovativa region. Vi vill genom Stockholm Green Innovation District stärka vår position genom att fokusera på innovationer för hållbarhet och klimatomställning. De fem stadsdelarna har redan mycket att visa upp och erbjuder ett innovativt klimat för andra som vill engagera sig där eller samarbeta med företag på plats. Jag hoppas att detta ska leda till att vi kan attrahera ännu fler företag och innovationer till vår stad, sa Anna König Jerlmyr.

[ Annons ]

Härifrån överblickas enkelt det stora området som omfattar fem stadsdelar och sträcker sig från Årsta i väster via Slakthusområdet , Sthlm New, Hammarby Sjöstad till Nobelberget/Sickla i öster med Tvärbanan som sammanbindande länk.

Stockholms stad och Nacka kommun vill utveckla hela området till ett globalt ledande exempel för hållbart stadsbyggande. Visionen kunna engagera medborgarna i stadsutveckling och klimatomställning och samtidigt skapa attraktiva arbetsplatser.

– Ur ett marknadsföringsperspektiv är det betydelsefullt att kunna ha ett så tydligt geografiskt område med tydliga innovations- och hållbarhetsmål samt en stark närvaro av flera ledande företag. Det gör mitt jobb väldigt enkelt när internationella investeringar ska lockas hit, sa Staffan Ingvarsson, vd Invest Stockholm som är stadens näringslivsbolag.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 26 oktober, 2021

Nu ska nattlivet värderas

I ett stort forskningsprojekt har värdet av Stockholms nattliv och kulturella aktivitet kartlagts av nattlivsaktivisten Lutz Leichsenring.

Berlin, New York och Tokyo har redan kartlagts. Nu är det Stockholms tur. Forskningsprojektet Creative Footprint har sedan i somras kartlagt stadens nattliv och kulturella aktivitet. Framåt årsskiftet väntas analysen vara klar. Det är Fastighetsägarna Stockholm, tillsammans med Stockholm Business Region och Atrium Ljungberg, som har beställt och bekostar rapporten. Syftet är att lyfta fram insikter, behov och utmaningar samt presentera förslag som kan stötta Stockholm i planeringen av framtidens kreativa utrymmen och stadens nattliv.

Lutz Leichsenring är grundare av Creative Footprint. Han är expert på kreativa näringar och talesperson för Berlin Clubcommission, en av världens mest inflytelserika nattlivsorganisationer. Han betonar att Creative Footprint handlar om mer än att bara sätta en prislapp på kultur och nattliv.

[ Annons ]

– Målet med vår studie är att med data visa värdet av platser som främjar talang, stärker samhällen och gör våra städer unika, säger Lutz Leichsenring.

Lutz Leichsenring, grundare av Creative Footprint.

Slutprodukten ska presentera en tydlig bild av hur nattlivet ser ut och vad det tillför staden. Analysen ska resultera i en rad olika policyförslag. Främst riktar det sig till stadens politiker. Men den kommer också kunna fungera som en gemensam karta till nytta för en rad olika aktörer som vill föra utvecklingen framåt.

Lutz Leichsenring tar ett exempel från Berlin som exempel på vad ”fotavtrycket” kan resultera i. Där skapade man i samarbete med de politiskt ansvariga för kultur och stadsutveckling en realtidskarta som visar platser med kulturell verksamhet.

– Där dyker det upp varningar i ett tidigt skede om nya byggprojekt krockar med kulturella värden.

Kan det finnas några problem med att mäta och att kulturen därmed förutsätts ha ett värde? Alltså ett värde utöver vad den är i sig självt?

– Det kan naturligtvis finnas en sådan oro. Särskilt från verksamheter som ofta måste verka i gråzoner, där juridiken är stelbent och inte inriktad på aktörernas behov. Så vi försöker bara visa på mönster, tillräckliga för att fatta beslut om ramarna. Vi vill ju inte göra livet ännu svårare för de småskaliga kreativa scenerna än det redan är, säger Lutz Leichsenring.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Tegelbruksgatan 9 i Eskilstuna. Foto: Gladsheim.
Publicerat 25 oktober, 2021

Gladsheim köper i Eskilstuna och Tibro

Gladsheim Fastigheter förvärvar fastigheter i Eskilstuna och Tibro. Säljare är Hermelin Fastigheter respektive Dellmander Fastigheter. 

Eskilstunaförvärvet blir Gladsheims tredje förvärv i staden, som nu blir Gladsheims största med totalt 350 lägenheter. 

– Med förvärvet är vi också glada att kunna välkomna medarbetarna från Hermelin Fastigheter som på ett naturligt sätt passar väldigt väl in i Gladsheims organisation. Det är ett mycket kompetent team som kommer att bidra till vår expansion och säkerställa en fortsatt effektiv förvaltning och värdeskapande av det förvärvade beståndet, säger David Dahlgren, VD Gladsheim Fastigheter.

[ Annons ]

Förvärvet i Tibro är Gladsheims första i staden och kompletterar det tidigare beståndet i Skaraborg, med fastigheter i Skövde, Skara och Töreboda väldigt väl.  

– Med Tibrofastigheterna får vi en förvaltningsregion på över 500 lägenheter. Genom att finnas på flera orter i regionen skapar vi möjligheter för våra hyresgäster att flytta inom vårt bestånd utifrån hur familjelivet utvecklas, fortsätter David Dahlgren.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Kvarteret Ledinge i Tensta. Foto: Helen Alfvegren.
Publicerat 25 oktober, 2021

Ny upphandling för Stockholmshusen

Upphandlingen för byggnation av Stockholmshusen utvecklas. Tanken är att få in fler entreprenörer och därmed öka konkurrensen.

Konceptet Stockholmshuset togs fram för att de kommunala bolagen Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder ska kunna bygga billiga hyresrätter med lägre hyra. Målet är att bygga 3 300 nya hyresrätter, inspirerade av bostadsarkitektur från 60- och 70-talen, med färgsättning, materialval, geometrier och detaljutformning. Genom ett gemensamt gestaltningsprogram och effektiva stadsbyggnadsprocesser ska planering och produktion underlättas.

Den nya upphandlingen genomförs som ett dynamiskt inköpssystem (DIS). Vilket innebär att entreprenörer i ett första steg får ansöka om att ingå i ett DIS och de som uppfyller kraven i upphandlingen får sedan möjlighet att vara med i en konkurrensutsättning för de enskilda projekten som bolagen genomför. Upphandlingen annonseras i upphandlingssystemet Kommers annons.

[ Annons ]

– Vi ser nu fram emot att pröva ett nytt sätt att upphandla byggprojekt och hoppas att många entreprenörer vill vara med och utveckla Stockholmshusen, säger Bengt Rehn, projektkoordinator för Stockholmshusen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]