[ Annons ]

Foto: Gustav Kaiser
Publicerat 4 mars, 2021

Ny vy över stockholm

Ingen som passerat Sergels torg de senaste åren kan ha undgått den stora omvandlingen av kvarteren runt omkring. Stadsbilden i Stockholms hjärta håller på att förändras totalt.

Ett av de största projekten är Vasakronans ombyggnad av Sergelhusen som omfattar tre huskroppar. Den med fasad mot Sveavägen kallades i folkmun SEB-huset eftersom banken under decennier haft ett stort kontor här. Bygget började 2017 och i slutet av 2020 flyttade de första hyresgästerna in. Snart kan de se fram emot att njuta i vårsolen på den stora takterrassen med magnifik utsikt över staden.

För Vasakronan har utgångspunkten varit att med varsam hand skapa något helt nytt men samtidigt ta till vara sådant som redan fanns. Tre arkitektfirmor fick komma med förslag. Två tyckte riv allt! Vasakronan valde den tredje, Marge som föreslog att bevara och bygga vidare på den befintliga betongstommen. Det sparade resurser och minskade koldioxidutsläppen. Att bygga så hållbart som möjligt var en självklarhet. Byggnaden miljöcertifieras enligt LEED med målet att nå det högsta betyget Platina.

[ Annons ]

  • Fastighetsägare: Vasakronan
  • Arkitektbyrå: Marge  
  • Storlek (kvm): Kontor 15 000, Handel 3 600
  • En stor anläggning på taket samlar in regnvatten som lagras i källaren i åtta stora magasin som totalt rymmer 110 kubik-meter vatten. Det används för att vattna takparkerna och för att spola i toaletter.
  • Sergelhusen är de byggnader där Vasakronan samlat mest smart teknik. Exempelvis finns en 3D-tvilling som är kopplad till sensorer och styrsystem och ger en visuell bild av energianvändningen. Det innebär exempelvis att inomhusklimatet kan styras på ett mer exakt sätt.
  • När interiör och delar av fastigheterna rivits har så mycket som möjligt tagits tillvara. 257 000 kilo material har återanvänts i Sergelhusen eller i andra byggprojekt.
  • På taket finns en grönskande park. Den är både trevlig för människor och bidrar till biologisk mångfald. Växterna blommar från tidig vår till sen höst till glädje för alla pollinerande insekter.
  • Under huset finns en akvifer som utvinner energi från grundvatten i Brunkebergsåsen.
  • Fyra kranar på sammanlagt 231 meters höjd har varit ett stående inslag i citys stadsbild under byggtiden. De har synts på allt från filminspelningar till instagrambilder.
  • Samordningen av transporter innebär att antalet bilar som kört till och från byggarbetsplatsen har reducerats från tio till två i timmen. Bilarna har kört på fossilfritt drivmedel.
  • 7 000 byggare och hantverkare har jobbat i projektet. Under byggtiden fanns 300 arbetsbodar monterade ovanför trafiken. En av de största uppställningarna som någonsin funnits i innerstadsmiljö i Sverige.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 3 mars, 2021

Handfasta tips för bildelning

I en kommande bok delar forskare från Lunds universitet med sig av konkreta tips på hur hållbara delningstjänster som exempelvis bilpooler kan förverkligas.

Boken Shared Mobility Rocks: A Planner’s Guide to the Shared Mobility Galaxy riktar sig främst till tjänstemän med ansvar för stadsutveckling liksom lokala beslutsfattare. Men Michael Johansson, forskare vid institutionen vid service management och tjänstevetenskaper vid Campus Helsingborg, Lunds universitet, ser ett lika stort behov av kunskap hos fastighetsägare.

– Det är viktigt att kommunerna är villiga att jobba med detta verktyg i nya områden. Men även befintliga fastighetsägare bör överväga billpool och se vilka fördelar det kan ge för sina hyresgäster, säger Michael Johansson.

[ Annons ]

Han ser bilpooler framförallt som ett verktyg att påverka bilismens inverkan på staden.

– Jag använder bland annat parkeringsplatser som indikator på bilens påverkan och dess effekter på samhällsplanering. Jag tittar även på vad denna hårdgjorda infrastruktur kostar genom förlusten av urbana ekosystemtjänster. Det vill säga de gratisfunktioner som vi tar för givet naturen ger oss och som är för oss människor gratis, säger Michael Johansson.

Men ur en fastighetsägares perspektiv är det kanske främst ekonomiska aspekter som styr. Att behöva bygga många parkeringsplatser fördyrar byggprojektet.

– Kommuner borde arbeta mer med flexibla parkeringstal, alltså att fastighetsägare som kan erbjuda alternativa mobilitetstjänster därmed kan spara in på kostnaderna för parkeringsplatser. Men, vilket vi också visar i boken, även om det finns många aktörer som är intresserade så måste det också finnas en lokalpolitik som främjar detta.

Och Michael Johansson menar att det än så länge endast är ett fåtal kommuner som börjat arbeta aktivt med frågan.

Boken Shared Mobility Rocks: A Planner’s Guide to the Shared Mobility Galaxy släpps i maj och kan beställas här. På sajten hittar man också de webbinarier som kommer att ordnas kring bokens innehåll.

Fem argument för minskat urbant bilberoende från den kommande boken:

  1. Bildelningstjänster är ett verktyg för att reducera bilberoendet, minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn och på så vis öka städernas livskvalitet.
  2. Bildelningstjänster uppmuntrar till hållbar mobilitet som gång, cykel och kollektivtrafik.
  3. Bildelningstjänster frigör utrymme i städer som kan användas till annat som till exempel grönområden och andra mötesplatser.
  4. Desto större tillgänglighet till bildelningstjänster desto större sannolikhet till minskat eget privat bilägande.
  5. Utan lokalpolitisk stöttning för bildelning och hållbar mobilitet erbjuds inte möjligheter till alla fördelar. Det krävs tydliga policies och samverkan mellan olika aktörer för att erhålla största möjliga nytta.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Bild: Nordr.
Publicerat 3 mars, 2021

Nordr får markanvisning i Sollentuna

Nordr planerar ett nytt bostadskvarter vid Väsjö Torg i Sollentuna kommun. Detta sedan man tilldelats en markanvisning av Sollentuna kommun.

Det handlar om runt 45 lägenheter, varav två så kallade Town-house. Säljstart är planerad till årsskiftet 2021/2022 och inflyttning till någon gång under 2023. 

 – Det här är ett av Sollentunas större stadsutvecklingsområden och vi ser stora möjligheter med den här markanvisningen. Det nya bostadskvarteret som vi ska utveckla ligger precis vid sjön och slalombacken, så det är ett väldigt bra läge som vi tror kommer att vara attraktivt för många, säger Kristian Ericsson, affärschef Stora Projekt Nordr.

[ Annons ]

Det nya bostadskvarteret kommer att vara format som en hästsko och i mitten ska två stadsparhus uppföras. Bostadshuset blir fyra våningar högt och lägenheterna i huset får varierande storlekar och utformningar. Alla bostäder utrustas med balkonger och på taket av huset ska gröna tak anläggas, där de boende även får tillgång till en gemensam takterrass.

– Sollentuna kommun vill se variation i bebyggelsen i området, framförallt sett till höjder och fasader. Vi har försökt att anpassa projektet utifrån det och vi är övertygade om att bostäderna som vi ska utveckla kommer att stärka den småskaliga känslan och samtidigt bidra till att skapa en inbjudande känsla i området som helhet, säger Matts Sandberg, affärsutvecklare Nordr.

[ Annons ]

[ Annons ]

”Allmännyttan kan köpa tillbaka bostadshus”

Nooshi Dadgostar, ny partiledare för Vänsterpartiet, har länge varit engagerad i bostadspolitiken. Hon står kvar vid att fälla Löfvéns regering om det läggs förslag på fri hyressättning för nyproduktion och hon ser gärna att allmännyttan köper tillbaka fastigheter som sålts.           

Jonas Sjöstedt lovade att fälla regeringen om förslag om fri hyressättning vid nyproduktion läggs fram i riksdagen, gäller det löftet även från dig?

[ Annons ]

– Vi har inte ändrat oss. Införs marknadshyror får vi en uppdelning med fattigbostäder i utsatta miljöer, så kallad social housing, och i den andra fria delen en marknad där bara affärsmän på besök har råd att bo. Hyresrätten blir inte kvar som permanent boende för vanliga människor.

Hur definierar du marknadshyra?

– En hyra där hyresgästen inte kan påverka hyran som sätts. Nu är det förhandlad hyra och visst kan den lagstiftningen även förbättras, men det har varit en framgångsrik modell och även skapat vinster för fastighetsägarna. Det finns inga skäl till att mer pengar ska gå till fastighetsägarna som det redan går bra för, och det leder inte till fler bostäder om hyrorna släpps fria.

Tycker du att ska vara avkastning på att äga och förvalta ett hyreshus? Och hur stor?

– Oj, det är svårt att svara på. Om det är allmännyttan kan det vara självkostnadsprincip som gäller, det kan behövas en viss marginal för att satsa framåt men att plocka ut pengar till annat ser jag inte som nödvändigt.

Är privata fastighetsägare sämre än kommunala fastighetsägare?

– Inte generellt, men vi vet att privata ägare lägger mindre pengar på underhåll vilket visar att vinstintresse inte är gynnsamt för hyresgästerna. Det jag reagerar mest på är riskkapitalbolag med affärsidén att köpa, göra renovräkningar, höja hyrorna och sedan sälja med god vinst. Hyresrätter ska ägas av långsiktiga ägare som har ett intresse av förvaltning och som samarbetar med Hyresgästföreningen.

Det finns röster inom ditt parti som anser att lagen om att allmännyttan ska bedrivas affärsmässigt bör rivas upp. Vad anser du?

– Vi var inte för den lagen. Det är konstigt att politiskt valda leker riskkapitalbolag, man tittar på privata bolag för att få så bra avkastning som möjligt. Det ska räcka med en marginal för att långsiktigt kunna hålla igång verksamheten och bygga de bostäder vi behöver. Dessutom bör kommunerna sluta med utförsäljningar av bostäder.

Bör allmännyttan även köpa tillbaka fastigheter?

– Ja, varför inte, det är mest en pengafråga. Allmännyttan ska ha muskler att bygga nytt och i stor skala så att utbudet håller nere hyrorna, då kan flertalet bo i en ny hyresrätt. Därför måste staten låta bostadspolitiken kosta, annars får vi bara en allmännytta med social housing till sist.

Ser du någon risk att en reglerad marknad leder till att hyreshusägandet försvinner och att vi bara får ägt boende?

– Det har över tid byggts ungefär lika många eller något fler hyresrätter än bostadsrätter. Bevisligen kan den fria marknaden inte bygga bort bostadsbristen med bostadsrätter. Bostadssektorn är en så speciell marknad med alla särskilda regler och förordningar, det är inte som bananer eller bilar, funkar inte på samma sätt.

Du talar dig varm för hyresrätten men bor själv i en bostadsrätt i Stockholm. Varför?

– Jag har bott i hyresrätter större delen av mitt liv. Men nu blev det bostadsrätt eftersom jag bara har fem års kötid och det står en halv miljon före mig i kön.

Varför skrev du inte in dig kön tidigare?

– Bra fråga. Hade faktiskt inte tänkt att bli långvarig i Stockholm utan flytta hem till Göteborg. Men visar det inte också på problemet att man så långt i förväg ska behöva planera för sitt liv för att få en bostad.

[ Annons ]

Haymanot Baheru, doktor med specialisering på bostadsmarknadsfrågor. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 2 mars, 2021

Stort behov att tydliggöra spelplanen

I fredags blev det klart att hyrorna för Stockholms privatägda bostäder kommer att höjas med 1,75 procent. Vi bad Haymanot Baheru, doktor i civilrätt, att kommentera årets förhandling.

Den generella hyresnivån i det privata beståndet höjs med 1,75 procent från den 1 april 2021. Detta efter förhandlingar som har pågått i närmare sju månader. På Fastighetsägarna Stockholm säger man sig vara nöjda med att ha ett ramavtal, som underlättar för både hyresvärdar som hyresgäster, på plats. Däremot är man inte särskilt nöjd med nivån.

Det är man å andra sidan inte på Hyresgästföreningen heller. Kristoffer Burstedt, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen region Stockholm, säger till Hem och Hyra att man känt sig tvungna att acceptera samma höjning som allmännyttan, vilket Fastighetsägarna hänvisade till, för att ha någon chans att bli klara med förhandlingsomgången.

[ Annons ]

Men kopplingen till de kommunala bolagens uppgörelse är å andra sidan något man är minst lika besviken på hos Fastighetsägarna.

– Årets förhandlingar är därmed ännu ett exempel på att lagändringen 2011, som innebar att de kommunala hyrornas normerande roll skulle tas bort, inte har fått något genomslag i verkligheten. Det beror ytterst på att det saknas en oberoende tvistelösning för hela hyresmarknaden, Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm.

Två helt olika syn på förutsättningarna alltså. Fastighetstidningen vände sig till Haymanot Baheru, som förra året disputerade med sin avhandling Hyressättning – Prisets reglering vid bostadshyra. Hon säger att hon inte helt håller med när Fastighetsägarna Stockholm säger att avskaffandet av den lagstadgade hyresnormerande rollen för allmännyttan inte har fått något genomslag i verkligheten.

– Jag menar att 2011 års reform har ökat behovet av taktiska överväganden från båda förhandlingsparterna – en viss anpassning ser vi från de allmännyttiga bostadsföretagens sida i Stockholm och Göteborg. Dessa har börjat förhandla gemensamt, vilket minskar risken för priskonkurrens mellan huvudmannens olika bostadsföretag på orten. Det kan tjäna Hyresgästföreningens sak bättre att komma överens med allmännyttan först på vissa orter medan det motsatta kan gälla på andra orter. Eftersom Hyresgästföreningens ledamöter utgör hälften av HMK:s ledamöter är det inte orimligt att uppgörelse med allmännyttan först kan ge föreningen ökat inflytande över utfallet än när det sker via privaträttsliga tvistlösningsförfaranden, säger Haymanot Baheru.

Eftersom parterna kan använda vilka argument som helst för att motivera sin sak, är det med andra ord öppet för båda parterna att hänvisa till allmännyttans redan ingångna överenskommelse.

– Den tidigare lagstadgade normerande rollen kan således bibehållas på frivillig grund även om begreppet ”frivillig” är tämligen uttunnat i hyressättningsrätten eftersom det knappast finnas några alternativ än att anpassa sig efter den spelplan som ritas upp vid förhandlingsspelen.

Enligt en rapport från Boverket från år 2017 inledde Hyresgästföreningen förhandlingarna med allmännyttan i cirka 51 procent av landets kommuner, i 38 procent av fallen med båda sektorerna samtidigt och i 8 procent av fallen med de privata hyresvärdarna.

Talar då inte det för att allmännyttan i praktiken fungerar hyresnormerande i de flesta fall?

– Av förhandlingstaktiska skäl kan det vara det från Hyresgästföreningens sida. Detta eftersom dessa förhandlingar är oreglerade i både materiellt och processuellt hänseende. De lokala förhandlingsparterna kan upprätthålla tidigare ordning på ”frivillig grund” av förhandlingstaktiska skäl och möjligen av vana – dessa förhandlingar har ju skett i viss ordning mellan 1970- och 2000talet. I vilken omfattning den gamla ordningen bibehållits i praktiken sker går inte att utvärdera med säkerhet, säger Haymanot Baheru.

Under 2020 utreddes frågan om en oberoende tvistelösning. Utredningen överlämnades till justitiedepartementet i julas. Sedan dess förhandlar januaripartierna C, L, S och MP om eventuella förändringar i förslaget till ny lagstiftning. Det är i skrivande stund oklart vad resultatet av dessa förhandlingar blir. Haymanot Baheru hoppas att utredningen ska göra det lättare för utomstående att förstå grunderna för varför hyran höjs.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: HSB Malmö.
Publicerat 2 mars, 2021

HSB Malmö rekryterar digitaliseringschef

Kimmy Ränzlöw är ny digitaliseringschef på HSB Malmö. Han har en bakgrund i IT-branschen och ska nu leda föreningens digitaliseringsarbete HSB 4.0.

Kimmy Ränzlöw har arbetat över 30 år i IT-branschen och har erfarenhet av allt från industriautomation till AI. Jonny Samuelsson, administrativ chef för HSB Malmö, är nöjd över att ha få in den nödvändiga kompetensen.

– Vi måste ha någon med en betydande teknisk kompetens som kan se den stora bilden när vi ändrar arbetsrutiner och -metoder för hela företaget i den här digitaliseringsprocessen. Jag är övertygad om att vi har hittat helt rätt person i Kimmy, säger han i en kommentar.

[ Annons ]

Kimmy Ränzlöw hoppas nu på att få bidra med sin erfarenhet och komplettera övriga kompetenser inom organisationen.

– HSB befinner sig mitt i en digitaliseringsresa och har gjort så länge, dock till stor del i separata spår inom respektive förening. Utmaningen här och nu ligger i att leda föreningen vidare på det digitaliseringsspår, HSB 4.0, vi valt gemensamt med många andra HSB-föreningar,

HSB:s digitaliseringsarbete sker både nationellt och regionalt, och handlar inte bara om att förbereda för en annan framtida marknad eller att samorganisera de insatser man gör kontinuerligt. Det handlar även om att vara beredd på sådana utmaningar som kan uppstå i framtiden.

– Genom att uppgradera vårt utbud, till exempel med mer automatisering, blir vi inte bara mer konkurrenskraftiga i de förvaltningslösningar vi erbjuder medlemmar och kunder i dag, utan vi får också styrkan att kunna utveckla för framtiden, säger Jonny Samuelsson.

– Förväntade vinster ligger i flexiblare och effektivare administration och förvaltning, för att vi ska kunna fokusera och förbättra vår huvudsyssla – att i samverkan med medlemmarna skapa det goda boendet, säger Kimmy Ränzlöw.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Bild: Nock.
Publicerat 2 mars, 2021

Nock bygger klimatsmart i Gävle

Nock Massiva Trähus bygger ett åtta våningar högt flerbostadshus i Gävle. Beställare är Pure Housing Nord.

Huset byggs i bostadsområdet Godisfabriken i Gävle och lägenheterna är i storlekarna 1–3 rum och byggs i korslimmat trä med volymbyggnadsteknik för att minimera klimatpåverkan. Huset kommer att ligga i samma kvarter som det anrika Ahlgrenshuset, vilket påverkar val av färg och material.

Bostäderna produceras industriellt som färdiga volymenheter i början av juni. Gestaltningen av fasaden hämtar inspiration från fallna tallkottar med sina spretiga fjäll, och hustaket får en öppen pergola med planteringslådor för växtlighet.

[ Annons ]

– Vi är glada för förtroendet att få leverera 67 nya lägenheter i korslimmat trä åt Pure Housing Nord. Sverige behöver bygga fler klimatsmarta bostäder som människor har råd att bo i för att vi ska kunna möta både bostadsbristen och klimatkrisen, säger Annika Knaust, projektansvarig på Nock Massiva Trähus.

Lägenheterna byggs inomhus i Nocks fabrik utanför Göteborg och färdigställs till 96 procent innan de fraktas till byggplatsen för montage. Badrum och kök har installerats och alla fönster och dörrar är monterade när lägenheterna lämnar fabriken. Bostäderna beräknas vara inflyttningsklara i början av 2022.

– Unga har särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, men även äldre som vill flytta från villan till en mindre bostad har svårt att hitta det de söker. Bristen är stor på hyresrätter och därför känns det här projektet extra viktigt, säger Johan Ahldin, vd på Pure Housing Nord.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Illustration: Dennis Eriksson
Publicerat 2 mars, 2021

När kompetensen saknas

Om inte bristerna går att lösa kan oförmågan vara skäl för uppsägning. Det skriver Charlotta Stensson, förhandlingschef på Fastigo.

Bristande kompetens, det vill säga oförmåga att utföra sina arbetsuppgifter på ett godtagbart sätt, kan utgöra saklig grund för uppsägning av personliga skäl enligt 7 § lagen om anställningsskydd (LAS). En uppsägning ska dock vara en absolut sista utväg. Som arbetsgivare bör man i första hand undersöka möjligheterna att åtgärda bristerna inom ramen för aktuell tjänst. För att en uppsägning av personliga skäl ska vara möjlig ställs stora krav på att arbetsgivaren vidtar rätt åtgärder och bedömer de föreliggande omständigheterna korrekt.

Det behöver tydligt framgå att arbetstagaren presterar klart under förväntad normalprestation och att det inte är tillfälligt. Exempelvis behöver en nyanställd få skälig tid för inlärning. Är prestationen bristfällig så behöver arbetstagaren bli medveten om sina brister vid ett korrigerande samtal.  Arbetsgivaren är sedan skyldig att försöka undanröja bristerna genom kompentensutveckling eller andra stödjande åtgärder. Vilka åtgärder som behövs och är rimliga bedöms individuellt. Om arbetstagarens prestation trots stöd inte har blivit bättre ska arbetsgivaren ge en varning att den anställde riskerar sin anställning om förbättring inte sker.

[ Annons ]

I bedömningen om det föreligger saklig grund för uppsägning ingår även att göra en prognos, inriktad på vilka slutsatser som kan dras inför framtiden. Kommer arbetstagaren inom rimlig tid kunna prestera på en godtagbar nivå?

Kan det konstateras att arbetstagarens prestation inte kommer att förbättras är arbetsgivaren skyldig att utreda om det finns möjlighet att omplacera arbetstagaren. Omplacering kan göras inom hela arbetsgivarens verksamhet och oavsett kollektivavtalsområde. En omplacering kan innebära att arbetstagaren får förändrade anställningsvillkor. Först om möjligheterna att omplacera är uttömda kan det bli fråga om uppsägning.

Kom som sagt ihåg att en uppsägning ska vara en absolut sista utväg och att du som arbetsgivare i första hand ska undersöka möjligheterna att åtgärda bristerna inom ramen för aktuell tjänst, alternativt bereda personen annat arbete inom organisationen. Rådgör alltid med en arbetsrättsexpert innan du vidtar en uppsägning. Att göra en felaktig bedömning kan bli dyrt.

Charlotta Stensson, Förhandlingschef Fastigo

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Bild: Hemsö.
Publicerat 1 mars, 2021

Så blir nya Novum

Hemsö moderniserar fastigheten Novum i Huddinge. Det handlar om en om- och tillbyggnation samt byte av tekniska system. Dessutom skapar man ettt mittskepp som ökar den uthyrningsbara ytan med cirka 10 000 kvadratmeter.

Mittskeppet blir Nya Novum och byggs i en stomme av trä. Byggnaden kompletteras med nya moderna kontors- och verksamhetsytor och hela fastigheten uppgraderas med moderna och hållbara system, som ska ge ökad driftsäkerhet. Hemsö genomför även en rad energieffektiviserande åtgärder som minskar fastighetens energibehov och koldioxidutsläpp. 

Trä står även i fokus invändigt, tillsammans med såväl grönska som betong. På taket planerar man att installera solceller.

[ Annons ]

Målet är att förstärka Novum som en mötesplats för vård, näringsliv, forskning och utbildning. Hela projektet beräknas vara klart under sista kvartalet 2024.

? Vi vill göra en offensiv upprustning som verkligen tillför något nytt till Flemingsberg. Hela projektet syftar till att öka attraktiviteten i fastigheten och att skapa en modern fastighet med driftsäkra system. Vi arbetar aktivt med klimatfrågan och har högt ställda mål, att bygga i trä är koldioxidsmart eftersom själva konstruktionen binder koldioxid. Dessutom har byggtekniken utvecklats kraftfullt för nya träkonstruktioner vilket gör det till ett bra val, säger Anders Lövefors, projektutvecklare Hemsö.

Hemsö förvärvade fastigheten Medicinaren 19, även kallad Novum, under 2014. Fastigheten är belägen i Flemingsberg i ett kluster med fokus på universitetssjukvård, högre utbildning och forskning. Hemsö äger även fastigheterna Medicinaren 23 (NEO) och Medicinaren 25 (Technology and Health (TAH)) med Region Stockholm, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Röda Korsets Högskola och Huddinge kommun som största hyresgäster. Hemsös innehav i Flemingsberg kommer efter tillbyggnationen att omfatta 87 000 kvm uthyrningsbar yta.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Det är upp till varje enskild leverantör att ta fram en så kallad produktspecifik EPD (Enviromental Product Declaration) för just sin vara. Foto: Shutterstock
Publicerat 1 mars, 2021

Boverket lanserar klimatdatabas i testversion

För att ge byggsektorn möjlighet att  förbereda sig inför den kommande lagen om klimatdeklaration av nya byggnader lanseras nu Boverkets klimatdatabas, ett stöd för klimatberäkningar.

Regeringen avser att införa krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det skulle innebära att en byggherre måste redovisa byggnadens klimatpåverkan innan kommunen kan meddela slutbesked.

– Boverket har under många år byggt upp ett system för att följa upp miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Genom Boverkets miljöindikatorer ser vi att sektorn står för en betydande klimatpåverkan, cirka 21%, av utsläppen i Sverige. Sektorn bidrar även till stora utsläpp utomlands genom import av byggprodukter säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket i ett pressmeddelande.

[ Annons ]

Går lagen igenom föreslås den gälla från januari 2022. Bråda tider alltså. För att de aktörer i byggsektorn som berörs av det kommande kravet ska kunna förbereda sig lanserar nu Boverket en testversion av sin klimatdatabas som innehåller typiska data för den klimatpåverkan som olika byggprodukter eller bränsleslag har och som ska göra det enklare att klimatdeklarera.

Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen, är glatt överraskad att klimatdatabasen lanseras redan nu.

Vi ställer oss positiva till klimatdeklarationer eftersom vi ser att det kommer att vara en åtgärd för att byggsektorn ska bidra till lägre klimatutsläpp. Många av de stora entreprenörerna kan göra denna klimatberäkning redan idag. Men de små och medelstora företagen har en bit att lära, därför är det bra att de kan komma igång redan nu, säger Birgitta Govén.

Lagen, som alltså beräknas träda i kraft den 1 januari 2022, är ett första steg. Det innebär egentligen enbart ett krav på att klimatdeklaration ska göras. Den stora skillnaden väntas bli år 2027, då Boverket ska sätta tvingande nivåer.

Boverket kommer till en början att sätta generella och relativt konservativa värden för de olika produktgrupperna i klimatdatabasen. Det är sedan upp till varje enskild leverantör att ta fram en så kallad produktspecifik EPD (Enviromental Product Declaration) för just sin vara.

– Den leverantör som verkligen jobbat med att få ner klimatpåverkan på sin produkt har troligen ett bättre värde än vad som är angivet i Boverkets databas, konstaterar Birgitta Govén.

Och tanken är just att klimatdatabasen, förutom att möjliggöra klimatberäkningar från och med 2022, ska driva på leverantörerna att ständigt arbeta för att få ner klimatpåverkan på sina produkter. För en mindre leverantör kan det idag innebära en relativt hög kostnad att ta fram en EPD. Birgitta Govén hyser en liten oro för att det skulle kunna bli ett hinder för produktutveckling.

– Men det får inte bli ett argument mot klimatdeklarationer, som jag anser är ett måste. Å andra sidan kan det ju också bli en viss ketchupeffekt när alla börjar jobba med att ta fram EPD:er som gör att det går fortare och att kostnaderna därmed sjunker, säger Birgitta Govén. Metoden för att utveckla klimatdata har skett i samarbete med Finland, som också lanserar en klimatdatabas idag. Data i klimatdatabaserna är landspecifika, men målet är att byggnaders klimatpåverkan ska bedömas enligt samma principer i alla länder och därmed förenkla för byggbranschen.


[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 1 mars, 2021

Konjunkturprognoser utan upplopp och regeringskriser

Framtiden ser ljus ut i konjunkturprognoserna, kurvor som pekar uppåt i mjuka bågar. Men det talas förvånansvärt lite om social oro och kriser. Det som brukar följa pandemier i fotspåren.

Framtiden ser ljus ut i de senaste konjunkturprognoserna. I diagrammen pekar prognoskurvorna uppåt som mjuka fina bågar. De delar av kurvorna som pekar bakåt i tiden ser betydligt hackigare ut. De visar den verklighet vi har genomlevt. Det ser ut som om den ljusa framtiden släpar den hackiga verkligheten efter sig.

Skillnaden mellan prognosernas mjuka overklighet och den hackiga verkligheten handlar om att de kriser som drabbar oss med jämna mellanrum är svåra att förutse. Finanskrisen 2008 och den nuvarande pandemin är talande exempel.

[ Annons ]

Att händelser är svåra att förutse innebär inte att prognosmakarna är blinda för dem. Tvärtom, de flesta är plågsamt medvetna om att olika risker lurar bakom hörnet. Det är bara knepigt att bygga in dem i modellerna. I stället hanteras de i olika riskscenarier, det vill säga alternativa prognoser, som bygger på mer eller mindre troliga händelser som kan omkullkasta huvudscenariot.

I de aktuella prognosernas riskscenarier ligger fokus på mer eller mindre djupsinniga analyser av pandemins långsiktiga effekter. Det gäller allt från oro för växande statsskulder och inflationsrisker till digitaliseringens effekter på hur vi kommer att handla, resa och arbeta. Men det handlar förvånansvärt lite om social oro och regeringskriser. Det beror kanske på att de flesta räknar med att sådana risker kommer att avta när väl pandemihotet avtagit. Var inte för säkra på det.  

I en nyligen publicerad rapport konstaterar Internationella valutafonden, IMF, att pandemier genom historien ofta har orsakat stor social oreda. Inte så förvånande, det intressanta i rapporten är snarare vid vilken tidpunkt de sociala upploppen bryter ut och riskerar att skapa politiska kriser. Det sker inte när pandemierna härjar befolkningen som värst.

Trots stormningen av Capitolium och demonstrationerna i Ryssland har antalet upplopp i välden varit få under pandemin. Inte konstigt, möjligheten att samlas under pandemier begränsas av såväl människors rädslor som av regeringars åtgärder. Nej, upploppen kommer senare. IMF:s analys visar att risken för en allvarlig upploppsdriven regeringskris typiskt infinner sig två år efter en allvarlig pandemi. Så nu vet vi. Då är det väl bara att lägga in denna information i prognosmodellerna och generera ett hack i den mjuka kurvan ett par år efter det att den nuvarande pandemins härjningar har lagt sig, eller? Nej, det kommer inte att hända. Osäkerheten är för stor. Risken kommer istället att läggas i sidoscenariernas riskfyllda värld. I diagrammen kommer den mjuka framtiden även i fortsättningen bölja fram med den hackiga verkligheten i släptåg.

Thomas Ernhagen

Gör: Chefekonom på Fastighetsägarna Sverige

Mer om:  Född och uppvuxen i Lund. Bor i Stockholm sedan 1994. I botten nationalekonom och auktoriserad finansanalytiker. Innan Fastighetsägarna var Tomas drygt tio år på Riksbanken och har ett mångårigt förflutet som journalist.

Twitter: @TomasErnhagen

Läs fler krönikor av Thomas Ernhagen »

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Handelsfastigheter drabbas mest av pandemin Foto: Shutterstock
Publicerat 1 mars, 2021

Ökande butiksvakanser för var tredje fastighetsägare

Trots pandemin var lönsamheten god i fastighetsbranschen i fjol. Men vakanserna i kontors- och butiksfastigheter ökade. Det visar Fastighetsägarnas Sverigebarometer 2021.

Fastighetsbranschen står stabilt trots de oroliga tiderna och lönsamheten är överlag god. Men skillnaden är stor mellan olika delar av branschen. Drygt 30 procent av landets fastighetsägare uppger att butiksvakanserna ökade i fjol och drygt 20 procent signalerar att kontorsvakanserna ökade. Det visar Sverigebarometern, som baseras på en webbenkät till cirka 300 fastighetsägare i Sverige.

De ökande vakanserna till trots är Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna, inte särskilt orolig för utvecklingen.

[ Annons ]

– Svaren säger inget om hur mycket vakanserna har ökat. Att lönsamheten är fortsatt god antyder att det inte rör sig om någon dramatik, möjligen med undantag för delar av butikssegmentet där e-handeln vinner terräng, säger Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna. 

Att många har undvikit den fysiska butiken och gått över till e-handel under pandemin har lett till ökande butiksvakanser, vilket i sin tur innebär pressade hyror och fastighetspriser. 

– Trenden att fler handlar på nätet är inte ny, men den har tagit rejäla kliv framåt under det gångna året. Därför är det inte förvånande att butiksfastigheter är det svagaste segmentet i barometern, säger Tomas Ernhagen.

Men det finns vinnare även i pandemitider. Det butiksfastigheter har förlorat på e-handeln har vunnits av logistikfastigheter, där vakanserna tryckts ned.  Mer än 9 av 10 fastighetsägare i detta segment uppgav att vakanserna har varit stabila eller minskat. Det har lett till stabila eller stigande hyror.

Även i hyresbostadssegmentet har utvecklingen varit positiv. Här är vakanserna, som vanligt, mycket låga. Den allmänna hyresnivån i landet steg med cirka 1,9 procent. Det går bra för fastighetsägarna, är det då rimligt att höja hyrorna i dessa tider? 

– 2017 började SCB mäta utvecklingen av de löpande kostnaderna för att förvalta hyresrätter. Sedan dess har de ökat med 12 procent, och de har tyvärr fortsatt att öka under pandemin. Under samma period har hyrorna ökat med lite drygt 5 procent. Att successivt öka belåningen för att kunna underhålla fastigheterna är inte hållbart. Ska vi undvika det, måste även hyrorna få utvecklas, säger Tomas Ernhagen.

Kontorssegmentet, som brukar uppvisa den starkaste utvecklingen i Sverigebarometern, har påverkats negativt av att fler arbetar hemma till följd av pandemin. Det har drivit upp vakanserna i delar av beståndet. Kontor i de större städernas centrala och kommunikationstäta områden har dock kommit lindrigt undan eller inte drabbats alls. Anpassningen till att kontoren sällan är fullbemannade har redan pågått under en längre tid i dessa områden.

– Det faktum att fler jobbar hemma i dag har fått en del debattörer att tala om en kommande kontorsdöd. Det tror inte jag. Däremot kan pandemin säkerligen bidra till att det i framtiden blir mer accepterat att jobba från hemmet ett par dagar i veckan. För att utveckla ett företags kultur och hålla i gång kreativiteten kommer dock kontoret att vara en självklarhet även i framtiden, säger Tomas Ernhagen. 

Att vakanserna ökar avspeglas också i hyresutvecklingen. På butikssidan uppger drygt 30 procent av fastighetsägarna att hyrorna pressades nedåt i fjol. När det gäller kontorshyror verkar pandemin snarare ha satt stopp för den starka uppåtgående trenden som vi har sett under det senaste decenniet.

2020 blev trots pandemin ett av de bättre åren någonsin på den svenska transaktionsmarknaden och intresset var störst för hyresfastigheter, följt av samhällsfastigheter.  Transaktionsvolymen blev visserligen något mindre än fjolårets, men slutsumman landade ändå på 190 miljarder kronor. 

Trots nyheter om nya virusvarianter och brister i tillgången på vaccin ser fastighetsägarna ljust på utvecklingen det kommande året.

– Fastighetsägarnas förväntningar på 2021 ser ut som en förlängning av det gångna årets utveckling. Den pågående diskussionen om hemarbete och e-handel skapar fortsatta frågetecken för en del kontors- och butiksfastigheter, medan logistik- och bostadssegmentet spås en fortsatt positiv utveckling, säger Tomas Ernhagen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]