[ Annons ]

Miljöpartiets gruppledare Karolina Skog. Foto: Fredrik Hjerling.
Publicerat 15 september, 2021

”Ett väldigt välkommet tillskott i debatten”

Vid ett seminarium diskuterades de skatteförslag för fler hyresrätter som Fastighetsägarna varit med att ta fram. På plats fanns Karolina Skog som välkomnar initiativet.  

Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta har i en ny rapport presenterat fem ändringar i skattesystemet som ska bidra till att antalet hyresrätter ökar. Vid ett webbseminarium idag debatterades frågan. Bland deltagarna fanns både representanter för de tre organisationerna och riksdagspolitiker från Centerpartiet, Miljöpartiet och Moderaterna.

Medverkande från de två regeringspartierna var Karolina Skog, riksdagsledamot och en av Miljöpartiets två gruppledare. Hon tycker att den nya rapporten är ett bra tillskott i debatten.

[ Annons ]

– Det har varit väldigt många diskussioner om regellättnader. Det är bra att diskussionen förs över till de ekonomiska förutsättningarna, det är där jag tror vi har lösningarna, säger Karolina Skog.

– Jag tycker det här är ett välkommet initiativ. Jag kommer att ta till mig det seriöst, gå igenom detta och se vad som går att förverkliga. Helst tror jag att det här ska genomföras i en större skattereform, fortsätter Karolina Skog.

Centerpartisten Per Åsling, förste vice ordförande i Skatteutskottet, välkomnar också rapporten och menar att det är små förändringar som tillsammans kan ge stor effekt på fastighetsmarknaden.

– Just de här fem frågorna som lyfts i den här rapporten är alla av den karaktären att bara den politiska viljan finns så måste det gå att göra stor skillnad väldigt snabbt, säger Per Åsling.

Deltog gjorde även Moderaternas Niklas Wykman, andre vice ordförande i Skatteutskottet. Även han pekade mot att vissa av de här förslagen borde kunna genomföras relativt snabbt.

– Jag tycker att alla förslagen är intressanta. Jag tycker att det här med moms verkar vara en långt hängande frukt där man kan göra förbättringar snabbt, säger Niklas Wykman.

Läs mer om rapporten här.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Hotellkedjan Scandic publicerar sin kvartalsrapport tidigare på grund av bra resultat. Men företag är inte tillbaka på de nivåerna man hade innan pandemin. Foto: Tommy Alven.
Publicerat 15 oktober, 2021

Hotellföretag släpper resultat i förväg

Tredje kvartalet gick bättre än väntat. Därför publicerar Scandic Hotels sitt resultat i förväg, men det är fortfarande en bit kvar till nivåerna företaget hade innan pandemin.

Coronapandemin har inneburit en tuff utmaning för hotellbranschen. Scandic Hotels Group hade 75 procent beläggning under det tredje kvartalet 2019. Under pandemiåret 2020 föll beläggningen till 36 procent, men nu vänder det uppåt igen.

­– När beläggningen är 50 procent eller över då räknar vi med att kunna tjäna pengar på nedersta raden. Nu var beläggningsgraden 55 procent i tredje kvartalet och höll sig över 50 procent under hela kvartalet. När semesterperioden började klinga av i mitten av augusti så kompenserades det av ett ökat affärsresande och fler möten. Så vi såg ingen tydlig nedgång efter semesterperioden, säger Henrik Vikström, Director Investor Relations, Scandic Hotels Group.

[ Annons ]

Scandic Hotels Group hade ett justerat ebitda-resultat på 709 miljoner kronor under perioden, förra året landade det resultatet på 90 miljoner kronor. Företagets rapport för det tredje kvartalet var schemalagd till den 28 oktober, men nu väljer företaget att gå ut med siffrorna tidigare.

– Vi gick ut med vårt resultat i förtid idag och det gör vi för att resultatet avviker så mycket från förväntningarna. Det är bättre än vad marknaden hade räknat med. Det är en kombination av att det underliggande går bättre på grund av stark beläggning, plus att det finns temporära effekter som också påverkar resultatet. Vi har till exempel tjänat en hel del pengar på karantänsverksamhet i Norge, säger Henrik Vikström.

Nyligen presenterade branschorganisationen Visita siffror som visade att hotellen har långt kvar till de nivåer som man hade innan pandemin kom. Enligt Visita var de svenska hotellens samlade logiintäkter 37 procent lägre under den sista veckan i september jämfört med samma vecka 2019.

– Restriktionerna och rekommendationerna har slagit stenhårt mot branschen med 10 000-tals förlorade jobb och även om det har vänt är det fortsatt så att till exempel utländsk turism är fortsatt kraftigt decimerad och affärsresenärerna väsentligt färre, säger Thomas Jakobsson, chefekonom Visita.

Frågan är hur lång tid det tar innan branschen är tillbaka i ett läge som liknar åren innan pandemin?

– Det kommer ta flera år, och min bedömning är att vi totalt sett är tillbaka i slutet av 2023 eller början av 2024, säger Thomas Jakobsson.

Henrik Vikström hos Scandic håller med om att det kan dröja en tid.

– Vi har en positiv syn på marknaden och tror att det kommer bli bättre. Men det kommer nog ta en tid innan vi är tillbaka där vi var innan pandemin. För att de ska ske så måste det internationella resandet komma i gång ordentligt, så vi får internationella gäster till våra hotell i Norden. Det kan ta lite tid, säger Henrik Vikström.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 15 oktober, 2021

Helgtankar: Om tio år finns det inte en hållbarhetschef

Fastighetstidningens självutnämnda managementkonsult Erik Hörnkvist reder ut vilken roll hållbarhetschefen egentligen kommer att spela i ledningsgrupperna.

Det var vid millennieskiftet som it-chefen hade sitt livs all time high. Därefter skedde en gradvis minskning i inflytande och möjligheten att ta beslut. Detta är inget jag löst påstår för att hämnas att jag ständigt tvingas byta lösenord, det finns forskning på just detta från Göteborgs universitet.

Som bekant var anledningen till it-chefens kräftgång, från ledningsgrupp till en allt mer marginaliserad roll, att vi ganska snart insåg att analogt trots allt är bäst.

[ Annons ]

Nej, så var det naturligtvis inte. Men det är ungefär så DN resonerar i sin genomgång av antalet hållbarhetschefer i börsbolagens ledningsgrupper. Där konstateras det att bara sex av börsens 50 största bolag har en renodlad hållbarhetschef i högsta ledningen. Och det handlar om en gradvis minskning de senaste fem åren – eller sedan hållbarhetschefen uppfanns antar jag. Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Center for sustainability research, gjorde en kartläggning av de 100 största bolagen för tre år sedan. Då hade antalet styrelser med hållbarhetsansvarig i ledningen minskat till 37 procent av bolagen från 45 procent två år tidigare. Om man utgår från att det ser likadant ut i de 50 bolag som inte kom med i DN:s mätning så skulle motsvarande siffra alltså vara ynka 12 procent nu.

I DN:s mätning finns fyra fastighetsbolag med. Inget av bolagen har en hållbarhetschef i ledningsgruppen. I en uppföljning gick Fastighetstidningen igenom de 15 största fastighetsbolagen i Sverige, både på och utanför börsen. Det visade sig att endast Heimstaden har en hållbarhetschef i ledningsgruppen.

Slutsats av detta? Lin Lerpold säger till DN att:

”Ledningsgruppen signalerar liksom vad man tycker är viktigt som företag.”

Följaktligen har det alltså skett en kraftig avmattning av svenska bolags hållbarhetsengagemang de senaste åren. Eller så ser man det som ren marknadsföring eftersom hållbarhetschefen är knuten till bolagets kommunikationsavdelning.

Nu tror ju inte jag riktigt det.

Egentligen har jag ingen större lust att gå i polemik med DN:s slutsatser av den enkla anledningen att jag tycker att många bolag behöver snäppa upp sitt hållbarhetsengagemang ganska så rejält. Men precis som i hållbarhetsredovisningen måste man mäta rätt saker. Jag tvivlar på att andelen hållbarhetschefer i ledningsgruppen är ett bra mått.

Är det inte då mer sannolikt att hållbarhetschefen är på väg att gå samma öde till mötes som it-chefen?

Innan ni samlar ihop mobben för att ge mig en omgång ekologiskt och socialt hållbart stryk, skyndar jag mig att tillägga att dessa personers kompetens och engagemang kommer att vara minst lika efterfrågat om tio år. Men titeln hållbarhetschef kan mycket väl spela en mer marginaliserad roll. Det rimliga är väl att hållbarhet blir allt mer en odramatisk hygienfaktor som inbegriper allas arbetsbeskrivning.

Lin Lerpold har givetvis rätt när hon säger att det behövs någon med expertkompetens som har ansvar för att föra ut det i organisationen. Dock har hållbarhetsområdet kommit att utvidgas de senaste åren. För inte så länge sedan handlade det i fastighetsbranschen till största del om klimat och energi. Nu försöker man även hitta sin roll som socialt ansvarsföretagande företag. Ska man chefa inom bägge dessa områden så är det nog ganska naturligt att det blir en rent kommunikativ uppgift. I DN görs det alltså till ett problem att många hållbarhetschefer också är kommunikatörer. Det logiska är väl att ansvaret för det mer operativa hållbarhetsarbetet allt mer delas upp på flera positioner i bolaget?

Om tio år finns det inte en hållbarhetschef – någon kommer säkert slå mig i huvudet med den skärmdumpen 2031. Men det är ganska hållbart.

Erik Hörnkvist, redaktionschef

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock.
Publicerat 14 oktober, 2021

Få hållbarhetschefer i branschens ledningsgrupper

Endast ett av de 15 största fastighetsbolagen i Sverige har en hållbarhetschef i ledningen, visar Fastighetstidningens genomgång. Samtidigt har bolagen olika syn på hur hållbarhetsarbetet bör bedrivas.

Enligt en genomgång av Dagens Nyheter har endast sex av börsens 50 största bolag en hållbarhetschef i ledningen. Tidningen har bland annat pratat med Lin Leopold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Center for sustainability research, som menar att det är nedslående uppgifter.

– Skulle du ha en ledning utan en finanschef? Sannolikt inte. Ledningsgruppen signalerar liksom vad man tycker är viktigt som företag, säger hon till tidningen.

[ Annons ]

Fyra av bolagen på Dagens Nyheters lista är fastighetsbolag. Fastighetstidningen har gjort en genomgång av 15 av landets största fastighetsägare, både på och utanför börsen. Uppgifterna, som kommer från respektive bolags hemsida, visar att endast Heimstaden har en hållbarhetschef i ledningsgruppen, nämligen Katarina Skalare. I Akademiska Hus styrelse sitter dock Ulf Däversjö, direktör innovation och hållbar utveckling.

– Vår hållbarhetsstyrning, riskhantering, strategi och mål är integrerade i Heimstadens övergripande affärsmodell, då är det viktigt att vi har hållbarhetskompetens i ledningsgruppen och att styrelsen är involverad i frågorna. När vi inrättade en hållbarhetsfunktion för några år sedan var det därför självklart att hållbarhetschefen skulle vara ledamot i ledningsgruppen, säger Patrik Hall, vd och koncernchef för Heimstaden

SBB har valt ett lite annorlunda grepp och bildat ett hållbarhetsutskott som ansvarar för att ”granska och övervaka kontinuiteten och framstegen i arbetet med hållbarhetsmålen, hantering av hållbarhetsrisker, samt efterlevnad av hållbarhetspolicy och uppförandekod.”

Hållbarhetsutskottet består av ordförande Sven-Olof Johansson och Eva Swartz Grimaldi, som bägge sitter med i SBB:s styrelse, samt externa medlemmen Mats Andersson, tidigare vd för Fjärde AP-fonden.

– Hållbarhet är kärnan i vår affär och vd är direkt ansvarig för hållbarhetsarbetet. Därför är det en viktig strategisk fråga att detta arbete leds och följs upp på styrelsenivån av ett hållbarhetsutskott, säger Ilija Batljan, vd för SBB.

Ett av bolagen som saknar en hållbarhetschef i ledningen är Castellum. Men tillförordnad vd Jakob Mörndal håller inte riktigt med om premisserna för DN:s granskning. Han menar att om man ska ta sig an hållbarhetsfrågan så ska man börja högre upp – i styrelsegruppen. Det är, menar Jakob Mörndal, i hållbarhetspolicy och hållbarhetsstrategi som målen kommuniceras för att sedan fångas upp och implementeras med hjälp av ledningsgruppen. 

– Idag behöver hållbarhet genomsyra verksamheten och det vi gör för att vi ska lyckas nå våra högt uppsatta hållbarhetsmål – men detta händer inte av sig själv utan kräver ett helhetsgrepp över hållbarhetsfrågorna och styrning i bolaget. Det gör oss mer lönsamma, effektivare och mer attraktiva som arbetsgivare och samarbetspartner, säger Jakob Mörndal.

I Castellum ingår inte hållbarhetschefen i ledningsgruppen utan rapporterar direkt till vd.  Jakob Mörndal menar att man på så sätt funnit en modell inom bolaget som man uppfattar som effektiv.

– Vi har en styrelse som är väldigt engagerad i frågor kring hållbarhet och det sättet som vi bäst gör verkstad av våra planer är att hållbarhetschefen rapporterar direkt till VD. Det skapar både en snabbhet och tydlighet i organisationen när man vet att arbetet hela tiden är sanktionerat hos VD. Vi har funnit en modell inom bolaget som vi uppfattar som effektiv och som givet våra utmärkelser inom området även styrks objektivt, säger Jakob Mörndal.

Vasakronans vd Johanna Skogestig håller med om att det kan vara en viktig symbolfråga att hållbarhetschefen sitter i ledningsgruppen. Så är det inte hos Vasakronan.

– Men i vårt fall betyder det inte att hållbarhet inte är en prioriterad fråga. Det jag kanske tycker är ännu viktigare är att ha den renodlade rollen som hållbarhetschef i bolaget. En person som både har spetskompetens på området och förmågan att förmedla budskapen vidare, både inåt i organisationen men även utåt i förhållande till övriga intressenter till exempel investerare, kommuner, och hyresgäster, säger Johanna Skogestig.

Hon poängterar att hållbarhetsfrågorna är av viktig strategisk betydelse och en integrerad del i Vasakronans affärsmodell.

– Därför rapporterar också hållbarhetschefen direkt till mig som vd men ingår inte som ordinarie medlem i bolagets ledningsgrupp. Hon är dock adjungerad i ledningsgruppen och bidrar med spetskompetens på området. Utöver det kan nämnas att hon ingår också i bolagets finans- och investeringsrådet och där är hållbarhetschefen ordinarie medlem. 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 14 oktober, 2021

Dags att vaccinera världsekonomin

Annika Winsth varnar för att ökad smitta kan senarelägga centralbankernas beslut att minska stimulanserna och därmed påverka ränteläget. Vaccinationsgraden är central för återhämtningen.

Låg vaccinationsgrad i delar av världen och låg vaccinationsvilja i andra oroar. Det är tydligt att vaccinationsgraden måste upp på höga nivåer för att vi inte ska riskera bakslag med nya restriktioner. Ökad smitta kan senarelägga centralbankernas beslut att minska stimulanserna och därmed påverka ränteläget.

Är det något jag har lärt mig under pandemin är det att vara ödmjuk inför virusets framfart och hur länder hanterar det. Gång på gång tar det en riktning som inte förutsetts. Även om det ser bra ut på hemmaplan är det dessvärre långt kvar till att vi kan lägga pandemin bakom oss globalt. Bristen på vaccin är fortfarande påtaglig i många länder.

[ Annons ]

I Asien är knappt 30 procent av befolkningen vaccinerade. I den miljön blir det självklart att stänga ned tidigt när smittan tar fart. I sommar har det exemplifierats med att stora kinesiska hamnar har stängts. Det har gett följdeffekter över hela världen genom påverkan på handeln, fraktpriser och större fokus på risken för hög inflation.

Utöver låg vaccinationsgrad ifrågasätts även hur effektiva vaccinen är mot nya mutationer. Det kinesiska vaccinet tycks skydda dåligt mot Delta-varianten, vilket kan öka efterfrågan på andra vaccin. När allt fler länder samtidigt öppnar för en tredje dos dröjer det längre innan fattiga länder och regioner får tillgång till vaccin. Även det lär öka risken för smitta, nedstängningar och nya mutationer.

I delar av USA är det låg vaccinationsvilja som oroar. I första hand rör det delstater som inte väger lika tungt ekonomiskt, men även de kan sprida smittan vidare.

Risken är överhängande att pandemin från och till dämpar såväl global tillväxt som riskvilja i höst. Troligen även något i vår, trots snabb produktion av vaccin. I den miljön sticker de nordiska länderna ut med bättre förutsättningar än många andra länder.

I skrivande stund är hela 70 procent av den svenska och norska vuxna befolkningen dubbelvaccinerade. I Finland är det runt 60 procent, medan samma siffra för Danmark är nära 90 procent. I vårt närområde är tillgången till vaccin inte längre något problem, utan nu handlar det mer om viljan att vaccinera sig. 

Även här sticker de nordiska länderna ut med höga nivåer. Det kan mycket väl ge oss ett fönster då vi är bättre ut än andra länder.

Centralbankerna väger nu risk för ökad smitta mot god konjunktur. Mest troligt är regionala smitthärdar med lokala nedstängningar. Det lär inte vara tillräckligt för att stoppa den amerikanska centralbanken Federal Reserve från att inleda nedtrappningen av stimulanser i år.

Den europeiska centralbanken, ECB, har däremot inte bråttom då återhämtningen inte kommit lika långt i Europa. Riksbanken lutar sig mot ECB, vilket talar för att penningpolitiken förblir extremt expansiv även i en miljö där ekonomin går på alla cylindrar. Slutsatsen blir att räntebotten passeras, men inte så värst mycket mer. Låga räntor kan tyckas vara bra för fastighetsägare, men på sikt bör det oroa då spänningarna i samhället ökar när ekonomin går för fullt och räntorna förblir låga.

Annika Winsth

Gör: chefsekonom på Nordea

Mer om: Efter studier i Lund anställdes hon på finansdepartementet och gick därefter till Nordea 1994. Sitter i styrelsen för Lunds universitet samt i styrelsen för Utrikespolitiska Institutet.

Twitter: @annikawinsth

Läs fler krönikor av Annika Winsth »

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Vart är vi på väg?

Politiken har fått nya skiljelinjer och nygamla block. Men vad väntar nu? Vilka konflikter kommer dominera 2020-talets politiska landskap?

Jag ägnar sensommaren åt att höra runt bland människor på tankesmedjor, ledarsidor och riksdagsgrupper om vart politiken är på väg när det gäller frågor som rör fastigheter och fastighetsägande. En naturlig startpunkt efter en dramatisk sommar som fick se en avsatt och återinsatt regering är förstås hyressättningsfrågan, frågan som fick både Stefan Löfvens regering och Januarisamarbetet att gå in i väggen. Men just den frågan är enligt de flesta jag pratar med numera överspelad.

[ Annons ]

– Hyressättningsfrågan tror jag är död. För den typen av kontroversiella frågor gäller att om den processen kör i väggen, då kostar det väldigt mycket att starta om.

Peter Wennblad, ledarskribent SvD

Peter Wennblad är ledarskribent på moderata Svenska Dagbladet. Ända sedan han som ung provokatör i Moderata ungdomsförbundet myntande valsloganen ”Jag älskar att äga” har han haft en särskild förmåga att veta vad den svenska offentligheten triggas – och lockas – av. I många år var han en av de där anonyma spökskrivarna som regelbundet sågs på de stora tidningarnas debattsidor, men med sina kunder som avsändare. Själv känner jag honom sedan många år som vän, kollega och ovanligt slug spanare när det gäller framtidens politik. På jakt efter framtidens konfliktlinjer pressar jag honom om hyressättningen.

Är det verkligen en fråga som den ideologiskt medvetna borgerligheten kommer överge?

– Även om det blir regeringsskifte så tror jag ändå inte det blir några förändringar. Politiken har cykler, som gör det väldigt svårt att återstarta en process innan det har gått ett par år sedan frågan var uppe senast. Den behöver falla i glömska först. Dessutom, behöver kontroversiella frågor dras i gång det första man gör i en mandatperiod, hyressättningen är ingen reform man vill genomföra ett valår.

Politiken har cykler, som gör det väldigt svårt att återstarta en process innan det har gått ett par år sedan frågan var uppe senast. 

Det här är en slutsats som delas av fler som jag pratar med.

– Just när det gäller förändrad hyressättning har jag svårt at tro att det kommer tillbaka, säger Daniel Swedin som är politisk chefredaktör på den socialdemokratiska tidningen Arbetet. Innan dess har han varit både ledarskribent på Aftonbladet och nära medarbetare till Stefan Löfven på statsrådsberedningen. Nu menar han att de politiska förutsättningarna att återuppväcka förslaget som regeringen föll på är ”noll”:

– Sverigedemokraterna har ändrat sig och motsätter sig marknadshyror vilket minskar högerns intresse för frågan. Och socialdemokraterna gjorde en stor poäng av att vara emot marknadshyror i valrörelsen 2018, vilket senare skapade problem för dem i och med att det upplevdes som att de svek ett vallöfte. Men man lyckades mobilisera hyresgäster kring frågan. Hamnar man i opposition tror jag man kommer återuppväcka det.

Och om vi tittar längre än nästa mandatperiod?

– Det som var känsligt var ju att man ville förändra en partsmodell där ena parten skulle skriva under på att de inte behövs länge. Avskaffa sig själva. Den typen av förändringar där förhandlingsbiten tas bort har jag väldigt svårt att se genomföras framöver.

Lorenz Tovatt, riksdagsledamot Miljöpartiet

På jakt efter andra frågor för framtiden vänder jag mig till Lorenz Tovatt, tidigare språkrör i Grön Ungdom och numera riksdagsledamot för Miljöpartiet med god förmåga att provocera sina politiska motståndare på Twitter.

– Klimatomställningen är ju den superstora frågan. Dels när det gäller själva byggandet där vi kommer att gå över till bättre material. Men de stora hållbarhetsfrågorna kommer finnas mellan husen, när ytan för bilar trängs undan och ersätts med fotgängare och cyklar, uteserveringar och grönska.

De stora hållbarhetsfrågorna kommer finnas mellan husen.

Och även om han är missnöjd med en del svenska beslut om nya motorvägar talar Lorenz Tovatt om en trend som han ser som svår att bryta.

– Titta bara på Paris som blev en cykelstad på några år när politikerna väl bestämde sig.

Det är mellan husen väldigt mycket kommer ske. Och det är drivet av människors längtan efter urbana kvaliteter.

Och det här kommer alla vara överens om?

– Det finns förstås vissa skiljelinjer, som frågan om kollektivtrafik. Men vi i Miljöpartiet samarbetar med högern i Stockholm och vi genomför mycket bra där.

Peter Wennblad talar om klimatanpassningen som en ”överideologi” som kommer prägla alla politikområden.

– Klimatmålen kommer genomsyra allt, och de är satta i bred enighet. Fastighetssektorn kanske inte är den största utsläpparen, men byggandet kommer förstås påverkas. Generellt kommer det ställas allt tuffare krav på att fastighetssektorn ger sitt bidrag till klimatomställningen, oavsett vilka som sitter i regering.

Men hur betydelsefull klimatomställningen än blir, så finns det än en större framtidsfråga när Peter Wennblad får spå.

– Den stora frågan under de kommande åren kommer vara den sociala bostadspolitiken. Hur hanterar vi dem som – oavsett vilket hyressättningssystem vi har – har svårt att ta sig in på marknaden? Vi har gått från en social hemlöshet där det varit missbrukare eller psykisk sjuka som inte kunnat få bostad till en strukturell hemlöshet. Det vill säga att människor med jobb, inkomst, ja en hyfsad social situation ändå inte kan hävda sig. Allt fler har börjat tänka kring det där.

Och ”det där” är förstås social housing. Eller vad man nu väljer att kalla det.

– Det var ju ett totalt no no för några år sedan. Sinnebilden för social housing var nedgångna tegellängor i duggregn i England. Men vi har nu förstått att det är Sverige som sticker ut med vår totala avsaknad av social bostadspolitik.

Kommer det råda enighet om detta?

– Det är klart att lösningarna kan skilja sig åt, men att det behövs en ny social bostadspolitik finns det en medvetenhet om från höger till vänster. Det kommer finnas en enighet om större behov av selektiva åtgärder, även om exakta medel kommer diskuteras.

Robert Hannah, Liberalernas integrationspolitiska talesperson

Robert Hannah har precis blivit utsedd till Liberalernas integrationspolitiska talesperson. Det är en viktig post i ett parti som hoppas på att vinna de röster de så desperat behöver just genom de frågorna. Men i sju år har han varit partiets bostadspolitiske talesperson.

När jag intervjuade honom för Fastighetstidningen för snart tre år sedan förutspådde han att Sverige snart skulle följa efter Danmark när det gäller synen på utsatta områden. Det danska ”ghettopaketet” skulle snart bli svenskt.

Är vi där nu?

– Vi är bara i början av den utvecklingen. Liberalerna har nu den första heltäckande planen för utsatta områden. Det parti som jag tror ligger närmast att följa oss är Moderaterna. Sedan kommer flera. Partierna kommer bjuda över varandra när det gäller förslag för att vända utvecklingen, tror Robert Hannah.

Segregationen är idag både etnisk och socio-ekonomisk, och de två dimensionerna har mer och mer börjat överlappa varandra. I ett land där Sverigedemokraterna ständigt nosar på platsen som näst största eller rentav största parti och där minnena av flyktingkrisen 2015 fortfarande är ständigt närvarande är frågan om de särskilt utsatta områdena både ömmande och brännande. Men vad ska ske med dem rent konkret?

– Vi har byggt extremt oattraktiva områden där inga etniska svenska vill bo. Då har vi också gjort det lättare för dem som vill segregera sig, de som vill starta radikala friskolor eller predika radikala åsikter, säger Robert Hannah.

Vi har byggt extremt oattraktiva områden där inga etniska svenska vill bo. 

Han fortsätter tala om renoveringsbehovet i miljonprogrammet.

– Det är extremt. Det är astronomiska siffror. Och renoveringarna behöver ske ganska snart, vilket innebär att hyrorna kommer gå upp ganska rejält. De kommande tio åren kommer stora delar av den bostadspolitiska debatten handla om just miljonprogrammet.

Vad kommer man vara oense om?

– Den stora frågan är vem som ska äga och vem som ska betala. Här ska man också komma ihåg att vänstern har stora väljargrupper i de här områdena. Om de uppfattar att åtgärder går emot dessa väljares intressen kommer man förstås göra motstånd.

Motståndet kan också komma fram andra håll.

– Det här är ju en politisk krutdurk, säger Peter Wennblad när jag frågar om miljonprogrammens framtid.

– Vi brukar ju ta efter Danmark efter ett par år och där går man in och river i vissa områden. Men om politiken går in rent handgripligen… det kommer uppfattas närmast som en krigsförklaring av dem som bor där. Det är ju ett angrepp på deras hembygd. 

Han tror också att problemen med segregation kommer ”accentueras”.

– Den stora invandringen på 2010-talet är fortfarande så pass färsk att vi bara börjat se de sociala konsekvenserna av att en stor grupp har det svårt.

Vad kommer politiken göra åt det?

(skratt) – Gud vilken bra fråga. Jag vet faktiskt inte. För rena ordningsproblem har politiken en verktygslåda. Men all erfarenhet visar ju att segregation och uppdelning av människor är resultatet av hundratusentals individuella beslut i livet och vardagen. Det är svårt att göra något åt.

Stora problem pockar på stora lösningar. Eller i alla fall storskaliga. Men sådana verkar svåra att hitta, även hos den socialdemokrati som en gång i tiden både planerade och byggde folkhemmet.

– De där stora visionerna finns det varken efterfrågan på, eller självförtroende nog, att formulera tror jag, säger Daniel Swedin, politisk redaktör på tidningen Arbetet.

– Tyvärr. För jag kan lockas av framåtandan som fanns tidigare. Men det är svårt att tänka sig en ny funktionalism, att allt ska se likadant ut eller att ett institut ska ta fram perfekta boendemiljöer.

Daniel Swedin, politisk redaktör på tidningen Arbetet.

Daniel Swedin tycker det är svårt att spåra en socialdemokratisk bostadspolitik idag.

– Jag vet vad Vänsterpartiet tycker, men det är svårare att veta vad Socialdemokraterna vill. Tidigare fanns det en välfärdspolitik tydligare kopplad till en social bostadspolitik. Den var också en del av familjepolitiken. Jag skulle önska att man hittade tillbaka dit.

En del av den ekonomiska politiken kommer förstås fastighetssektorn alltid vara. Fastigheter är kapital, och som sådana både ett föremål för national-ekonomiskt analys och ett skatteobjekt. Och här finns en viss enighet mellan mina sagemän.

– Det finns en växande opinion som ser något oanständigt i att människor kan tjäna så otroligt mycket pengar genom att sitta på sin röv och äga en fastighet, oavsett om det är en kommersiell fastighet eller en bostadsrätt. Samtidigt som det är så svårt att tjäna pengar genom arbete. Frågan om fastighetsskatt bubblar redan, säger Peter Wennblad.

Lorenz Tovatt håller med:

–De senaste 20 åren har ganska mycket stöd riktats mot bostadsägare i form av rot och rut, ränteavdrag och avskaffad fastighetsskatt. Jag tror att politiken kommer behöva göra något med det här av rättviseskäl. Man har haft för lite fokus på att göra hyresrätten attraktiv.

Han menar att fastighetspriserna drivit en ojämlikhet.

– De senaste decennierna har kapitalägandet växt i snabb takt och det beror mycket på fastighetsägande. Man kan inte låta det pågå hur länge som helst om man menar allvar med att bekämpa ojämlikhet i samhället.

Det finns ett byggindustriellt oligopol som borde brytas.

Här tror Daniel Swedin att socialdemokratin kan komma med svar.

– Det finns ett byggindustriellt oligopol som borde brytas. Sedan kan det komma krav på att allmännyttan ska tillbaka efter att ha retirerat sedan 1990-talet. De borde vara en större spelare. Den typen av tankar finns inom Vänsterpartiet, och också hos många socialdemokratiska kommunpolitiker.

[ Annons ]

Foto: Atrium Ljungberg.
Publicerat 13 oktober, 2021

Gränbystaden jubilerar med utställning

Gränbystaden fyller 50 år. Det firar man med utställningen Från 70-tal till framtidsstad, samtidigt som fastighetsägaren Atrium Ljungberg planerar för 700 nya bostäder och 2 000 arbetsplatser i området.

Gränby Centrum slog upp portarna för första gången i oktober 1971. Sedan dess har den blivit något av en andra stadskärna i Uppsala. Och området fortsätter att utvecklas. Under visionen ”Den framtidssmarta staden” planeras nu för 700 nya bostäder och 2 000 arbetsplatser. 

Tillsammans med Uppsala kommun samverkar Atrium Ljungberg för att Gränbystaden ska bli en av fem stadsnoder i enlighet med översiktsplanen för Uppsala. Stadsnoderna är lokala centrum som ska komplettera innerstaden med egna verksamheter, service, rekreation och bostäder.

[ Annons ]

– Gränbystaden är ett av våra mest prioriterade områden och har legat i framkant under 50 år. Nu tar vi nästa steg i utvecklingen av en urban, spännande stadsdel. Under sommaren har vi byggstartat vårt första bostadsrättsprojekt och vi planerar att tillföra ännu fler bostäder och kontor. Närheten i en tät och attraktiv stadsdel innebär hållbarhetsvinster i form av korta transportavstånd och goda möjligheter till delningsekonomi, berättar Annica Ånäs, vd på Atrium Ljungberg.

I samband med Gränbystaden fyller 50 år den 13 oktober öppnar utställningen Från 70-tal till framtidsstad vid norra entrén. Den bjuder på en mix av Gränby-kuriosa och populärkultur genom årtiondena. Bland annat får man lära sig om den japanska delegation som kom på besök till Gränby 1974 för att studera kooperativ handel. Utställningen har öppet till jul och innefattar också ett quiz där deltagare kan vinna presentkort. Under jubileumsveckan 13 – 17 oktober blir det också festligheter och kalaserbjudanden på handelsplatsen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Gustav Kaiser
Publicerat 13 oktober, 2021

Stockholmshem flyttar träd i Rinkeby

När Stockholmshem skulle riva ett garage i Rinkeby riskerade de gamla träden på platsen avverkning. Men nu flyttas i stället de 50 år gamla träden i stället till en annan plats.

Enligt det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem vore det ett slöseri med resurser att ta ned stora och friska träd, som renar luften, ger skugga vid värmeböljor, fångar regnvatten, tar upp stora mängder koldioxid och bibehåller den biologiska mångfalden.

– Det påverkar också miljön negativt. Därför räddar vi träden och flyttar dem till en plats i närheten. Och vad passar bättre än att göra det när Rinkeby fyller 50 år, säger Björn Ljung (L), styrelseordförande i Stockholmshem.

[ Annons ]

De 50 år gamla lönnarna på Ljungbyplan i Rinkeby flyttas med hjälp av en specialmaskin till andra platser inom området i stället för att avverka dem. Det här den första stora trädflytten för både Rinkebys och Stockholmshem.

– Detta är vår första trädflytt och ett pilotprojekt. Vår förhoppning är att kunna bevara friska träd där det är möjligt som en del av vårt hållbarhetsarbete i framtida projekt. Trädflytten görs med medel från vår interna klimatfond och har möjliggjorts tack vare ett fint samarbete mellan olika delar av Stockholmshem och externa samarbetspartners, säger projektledare Mikaela Ericsson på Stockholmshem

Så går det till: 

Flytten omfattar totalt tio lönnar med ett stamomfång mellan 60 och cirka 130 cm.

Träden flyttas av Nordisk Trädflytt som är specialiserade på att flytta och återplantera stora träd.

Träden är härdade över lång tid och därför stresståligare än plantskoleträd vilket gör att de kan flyttas.

Träden lyfts upp med rötterna och flyttas inom området, Ljungbyplan i Rinkeby

Ett träd tar 30–90 min att flytta

Först grävs en grop där trädet som flyttas ska stå, trädet som ska flyttas tas upp och sätts sedan ner i gropen. Det riktas upp och eftervård och skötsel startar.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Det närmar sig start av produktionen av skogsmaskiner i Komatsu Forests nybyggda fabrik utanför Umeå. Fabriken ska bli CO2 neutral i produktionen, genom effektiv energiförsörjning med solpaneler, modern byggteknik och geoenergi. Illustration: Komatsu Forest
Publicerat 13 oktober, 2021

Fler stora investeringar inom logistik väntar

Gynnsamma satsningar ökar investeringsviljan för lager/logistik i den norrländska storstaden.

Lager/logistik 

Det råder hög efterfrågan på lager, logistik och industrimark i Umeå kommun, vilket har resulterat i ökade markpriser. Ytterligare nyproduktion har bidragit till stigande hyresnivåer och sjunkande direkavkastningskrav. Även vakansgraden för detta lager och logistik har påvisat en sjunkande trend.

[ Annons ]

Bedömningen är att det blir ytterligare stora investeringar i segmentet de kommande åren.  I dagsläget har skogsmaskinstillverkaren Komatsu Forest gjort en av Sveriges största industriinvesteringar, vilken är belägen i Klockarbäcken i utkanten av Umeå. Fabriken beräknas vid färdigställandet uppgå till cirka 40 000 kvm och förväntas kunna invigas under 2021.

I linje med detta har flera kommunicerade affärer i Umeå visat på toppnivåer för segmentet under det senaste året och Svefa bedömer att efterfrågan kommer vara fortsatt hög även framöver.

I maj månad 2021 förvärvade till exempel NP3 Fastigheter en industri- och lagerportfölj till ett fastighetsvärde motsvarande 11 640 kr/kvm. Säljare var UM Fastigheter och portföljen utgörs av fyra fastigheter vilka är belägna i trafiknära lägen i utkanten av Umeå. Den uthyrbara arean uppgår till cirka 8 000 kvm och objekten är i dagsläget fullt uthyrda. Svefa bedömde direktavkastningen till cirka 6,25 procent.

Vidare kommer logistiksektorn fortsatt gynnas av den kommande utbyggnaden av Norrbotniabanan, järnvägen mellan Umeå och Luleå. Banan planeras klara tyngre laster och högre hastigheter vilket är särskilt gynnsamt för godstrafiken.

Kontor

Trots pandemin är efterfrågan hög på kontorsytor. De centrala kontorsfastigheterna visar på stigande hyresnivåer och stabila direktavkastningskrav.

Handel 

Ökad e-handel inom såväl detalj- som sällanvaruhandeln har lett till en negativ hyresutveckling. Planer finns dock på nya handelsområden med livsmedel.

Bostäder

Hög efterfråga på bostäder, där nyproduktion är särskilt eftertraktat. Detta har medfört en positiv hyresutveckling de senaste åren.

Investeringsmarknad 

Transaktionsvolymen i Umeå har ökat i jämförelse med föregående år och domineras av bostäder följt av lager och industri.

Roine Stenius, Svefa

– Vi tror på att Umeå fortsätter att utvecklas, säger David Carlsson, vd Balticgruppen. Foto: Balticgruppen

Stor efterfrågan på moderna kontor

Balticgruppen har under lång tid fokuserat på att etablera kontor och bostäder i centrum och i den växande Universitetsstaden i östra delen av Umeå. Idag har bolaget ett bestånd med cirka 300 000 kvm i ett femtiotal fastigheter.

Men planen är att växa ytterligare. Vid Östra station ska Balticgruppen bygga 20 000 kvm kontor, 175 hyresrätter, 78 bostadsrätter, livsmedelsbutik och restauranger där första etappen beräknas bli klar 2024.

– För kontor är efterfrågan stor på centrala, moderna kontorslokaler nära det urbana livet som attraherar kompetenta medarbetare. Det har varit ett helt enormt tryck under våren och vi har i princip inga vakanser alls i de centrala delarna, säger David Carlsson, vd på Balticgruppen.

Effekten av pandemin är att hyresgäster gärna söker flexibla lösningar och möjligheten att byta till större eller mindre ytor.

– Där har vi en fördel av att ha ett stort utbud som gör det möjligt att flytta inom våra bestånd.

 Hyresnivåerna för kontor har ökat konstant och i det nya området, där redan Skatteverket tecknat avtal, ligger hyran på 2 800 kr/kvm. I husen nere vid älven är toppnoteringarna runt 3 000 kr/kvm. Yielderna för moderna kontor i bra lägen hos Balticgruppen är cirka 4,5 procent om de skulle avyttras. För nyare hyresrätter mellan 3,5 och 4 procent. 

David Grossman

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 12 oktober, 2021

Nytt försök att sätta standard

Nu gör Svenska institutet för standarder, SIS, ett nytt försök att skapa en ny standard för byggnadsutformning av bostäder.

Det förslag till omarbetad standard ”SS 914221 Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått” som var ute på remiss våren 2019 mötte omfattande kritik från bland annat Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier. Man såg bland annat stora problem i förslaget att anpassa bostadsytorna till Arbetsmiljöverkets föreskrifter, vilket skulle innebära krav på större bostäder. 

Nu har Svenska institutet för standarder, SIS, gjort ett omtag av förslaget. Med start i en workshop den 8 november vill man nu på nytt diskutera normalmått i sovrum, hygienutrymmen och kök med bygg- och fastighetsbranschen.

[ Annons ]

Nina Schröder, chef för sektionen Samhällsbyggnad på SIS, tror att det kommer landa bättre denna gång.

– Avsikten med remissen var att få in synpunkter även från de intressenter som inte har deltagit i kommitténs arbete. Deltagarna i kommittén Areamätning och funktionsplanering i byggnader har ägnat två år att gå igenom de cirka 900 kommentarerna från de 64 organisationer som svarade på remissen. Det har lett till många ändringar och förtydliganden, säger Nina Schröder.

Parallellt med arbetet att utforma en ny standard ska också Boverkets byggregler moderniseras och förenklas. Tanken är att byggsektorns ansvar blir större när de allmänna råden tas bort genom att enbart funktionskrav ska gälla.

– Att använda en standard är ett sätt att uppfylla funktionskrav men det nya regelverket ska också möjliggöra nya innovativa lösningar. Standarder kommer även i fortsättningen att beskriva acceptabla lösningar med verifierbara krav och SIS ser att förändringen medför behov av att ta fram nya standarder, säger Nina Schröder.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Askhögar i östra Estland kan omvandlas till koldioxidnegativt fyllmedel för golv.
Publicerat 12 oktober, 2021

Estnisk aska blir nya golv

Golvtillverkaren Tarkett och återvinningsföretaget Ragn-Sells inleder ett samarbete för att  utveckla koldioxidnegativa mineraliska fyllmedel för vinylgolv.

Aska som tidigare hamnat på deponi kan på olika sätt användas i husbyggen. Fastighetstidningen har bland annat berättat om ett forskningsprojekt där aska från havreskal som eldas i en fjärrvärmeanläggning används i betong. Nu ska askhögar i Estland bli ny råvara i vinylgolv. Målet är att det ska bindas mer koldioxid än vad som släpps ut i processen.

– Vårt sätt att leva i dag bygger på en ohållbar användning av naturresurser. Ragn-Sells mål är att återföra mer av de resurser vi redan har tillbaka in i kretsloppet. Men för att kunna göra detta, måste vi samarbeta med andra företag i värdekedjan, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells

[ Annons ]

I Estland har man under de senaste 50 åren producerat energi genom omfattande eldning av oljeskiffer. Det har resulterat i att mer än 600 miljoner ton aska har deponerats i östra Estland. Ragn-Sells har utvecklat en patenterad teknologi som omvandlar denna aska till kalk.

I de vinylgolv som Tarkett tillverkar ingår hundratusentals ton fyllmedel. I den nya  patenterade processen tillsätts infångad koldioxid som binds i fyllmedlet, vilket innebär att koldioxidavtrycket blir negativt. Samarbetsprojektet innebär samtidigt en möjlighet att ersätta stora mängder jungfruliga råvaror med återvunnet material.

– Tack vare det här projektet får vi möjlighet att tillverka golv med råvaror som bidrar till sanering av miljön i Estland och som dessutom binder koldioxid. Som ett resultat kommer våra vinylgolv att ha ett lägre koldioxidavtryck och en ökad mängd återvunnet innehåll. Detta är precis den typen av innovativa och långsiktiga samarbeten som vi tror kommer att bana väg för ett cirkulärt och koldioxidneutralt samhälle, säger Arnaud Marquis, group sustainability officer på Tarkett.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Visionsbild av det utbyggda Liljeholmen.
Publicerat 12 oktober, 2021

Redo för nästa fas i Liljeholmen

Ovanpå spårområdet vid Liljeholmstorget vill Citycon bygga ett nytt stadskvarter. Nu ska ett planförslag ut för granskning.

Stadsomvandlingsprojekt i området kring Liljeholmstorget Galleria, kallat RE: Liljeholmen, var under våren ute på samråd. Förra veckan godkände Stadsbyggnadsnämnden sammanställningen av inkomna synpunkter. Stadsbyggnadskontoret har föreslagit flera förändringar, bland annat om att minska byggnadsvolymerna med 15–20 procent. Nu ska ett slutligt planförslag upprättas och ställs ut för granskning. 

– Det är verkligen glädjande att så många, framför allt privatpersoner, har engagerat sig och valt att yttra sig i den här delen av processen. Det lyfter hela utvecklingen och gör den ännu bättre. Vissa volymer blir mindre, men det betyder samtidigt att vissa ytor får bättre kvaliteter. Nu jobbar vi vidare mer på detaljnivå och tittar på innehåll – vilka verksamheter som ska finnas var – samt på projektets klimatmässiga, sociala och ekonomiska hållbarhet, säger Veronica Palmgren, utvecklingsdirektör på Citycon i ett prassmeddelande.

[ Annons ]

I beslutet från Stadsbyggnadsnämnden gjorde den grönblå majoriteten ett särskilt uttalande. De menar att förslaget ”skapar förutsättningar för ett myllrande stadsliv och möjliggör att Liljeholmens centrum levandegörs under dygnets alla timmar”.

– Planen är att stärka Liljeholmens centrum och skapa bättre kopplingar i området. Projektet innebär att centrumet får en helt ny gestaltning och ökad stadsmässighet. Liljeholmens centrum är placerat i ett område som har möjlighet att bli en del av en utökad innerstad och det vore en mycket önskvärd utveckling av området, säger Joakim Larsson, stadsbyggnadsborgarråd (M).

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Illustration: Fredrik Tjernström
Publicerat 12 oktober, 2021

Algoritmerna förutser brott

Byggbranschen är hårt drabbad av brott. Med hjälp av Big data och AI, har Securitas utvecklat modeller som gör det möjligt att förutspå risk. På så sätt kan bevakning skräddarsys och pengar sparas.

Modellen bygger på den information som Securitas 14 500 väktare i Sverige och Norge rapporterar in. De besöker varje dag 46 000 fastigheter där det sammanlagt sker 4 500 händelser.

– Securitas är ett bolag som alltid har jobbat med fokus på det lokala. Våra väktare har byggt upp stor kunskap om olika geografiska områden och om vilka problem som finns, säger Viking Johansson, innovationsdirektör på Securitas Group.

[ Annons ]

För tre år sedan fick han uppdraget att förutsättningslöst undersöka om den stora samlade kunskap som fanns kunde kombineras med datordrivna insikter och AI. Fanns det sätt att få ännu bättre koll på när och var brott händer?

Väktare har sedan länge varit digitaliserade. Det vill säga att de digitalt på plats kan få och skicka information. Det är nödvändigt inte minst för den egna säkerheten. Om rapporter inte kommer in och kontakten förloras går ett larm.

– Idag är det också så att väktare ofta rör sig mellan ett stort antal fastigheter för fler än en kund. För att lösa det rent logistiskt och få det att funka så har våra medarbetare behövt möjligheter att digitalt rapportera vad som händer och vart de befinner sig.

Illustration: Fredrik Tjernström

Den samlade informationen från väktarna kombinerades med att matematiskt beskriva världen utifrån olika parametrar.

– Vi tittade på tio miljarder externa datapunkter. Alltifrån närhet till restauranger, skogspartier, större gator till demografi och socioekonomiska skillnader.

All information vävdes samman så att sannolikheten för att en händelse kunde förutspås, exempelvis inbrott, olaga intrång eller personangrepp.

– Vi kan sätta ner fingret på en plats i Sverige, köra simuleringar och säga under de här tio dagarna nästa år är det störst risk för inbrott. Vi kunde också se hur riskerna förändrades snabbt, bara någon kilometer bort kunde sannolikheten för att drabbas vara 750 gånger större.

Det låter nästan som science fiction och tankarna går till filmen Minority Report från 2002. Den handlar om hur mord i framtiden kan förespås och stoppas.

– Jo, den referensen är du knappast ensam om att göra. Men detta är förstås inte science fiction, utan en modell som i högsta är baserad på verkligheten, säger Viking Johansson.

Arbetet med att ta fram modellen började för cirka tre år sedan. Ganska snart riktades blickarna mot byggbranschen där stölderna ökat med 60?procent från 2013 fram till nu. 

– Vi startade ett samarbete med Peab för att kunna kombinera vår förmåga att förutspå risk med Peabs kunskap. Vilken typ av brott drabbas de av, när och på vilken typ av byggarbetsplats. Vi tittade också på vilka kostnader olika typer av incidenter leder till.

Nu kan bevakning skräddarsys redan innan ett bygge startar.

–  Det gör det möjligt att se om säkerhetsbudgeten spenderas rätt. Vårt syfte är inte att få våra kunder att köpa mer säkerhet. Tvärtom, vi vill hjälpa dem att lägga pengar på säkerhet där det verkligen behövs. 

Vi varken kan eller vill kommersialisera utanför vår egen låda, då skulle vi helt förlora tilliten till oss som bolag.

I dagsläget har Securitas ett 40-tal kunder både inom byggbranschen och andra branscher som använder tjänsten.

–  Detta är fortfarande relativt nytt både för oss och för våra kunder. De är vana vid att köpa bevakning varje dag, på samma sätt, på samma tid. Men jag tror att vi kommer att se förändringar i en bransch som väldigt länge sett likadan ut, säger Viking Johansson och tillägger:

– Det handlar om att skifta beteendet från ett reaktivt till ett mer proaktivt. Kunder kommer att förvänta sig att vi som professionell säkerhetsleverantör ska veta när och var riskerna är som störst.

Han är noga med att påpeka att den information och data som samlas in behandlas med största sekretess.

–  I teorin skulle vi kunna sälja informationen till exempelvis Hemnet, så att du som köpare kan se vilka områden som är tryggast. Men vi varken kan eller vill kommersialisera utanför vår egen låda, då skulle vi helt förlora tilliten till oss som bolag.

Frågan är då ändå vad som händer i framtiden. Kommer datorer ersätta mänskligt tänkande och AI-tvillingar sköta bevakningen?

– Den frågan får jag ibland. Men det är så fel det kan bli. Vi har extremt duktiga människor på plats och deras känsla och instinkt kommer vi aldrig kunna ersätta. Enbart teknologi räcker inte för att förhindra brott.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]