[ Annons ]

Publicerat 21 mars, 2024

Veidekke återbrukar ihop med Fabege

Nu har Veidekke flyttat in i sitt nya huvudkontor där återbrukade material och möbler använts  i så hög grad som möjligt.

I flytten till mer moderna och ändamålsenliga kontorslokaler på 1 300 kvadratmetar i Solna Business Park har Veidekke haft dubbla roller som både hyresgäst och entreprenör. Internt har man utnyttjat interna resurser inom Veidekke-koncernen. Men inte minst har samarbetet med den nya hyresvärden Fabege varit viktigt.

– Samarbetet, där både Fabege och Veidekke hade höga hållbarhetsambitioner, gav oss unika möjligheter att testa nya grepp för återbruk, säger Camilla Skagstedt, Veidekkes projektledare för kontorsflytten.

[ Annons ]

I hyresgästanpassningen av det nya huvudkontoret, lyckades man med råge överstiga målet om minst 70 procent återanvända möbler och landade på 85 procent återbruk. Även 35 procent av byggmaterialet var återbrukat eller bibehållet, till exempel modulväggar i glas, allt textilgolv och en fjärdedel av belysning och elinstallationer.

– Vi är extra stolta för detta projekt eftersom det har visat att det går att renovera med maxad återbruksnivå och få till ett modernt, funktionellt och fräscht kontor där medarbetarna trivs, säger Victor Westerlund, projektchef Veidekke Bygg Stockholm.

En viktig roll har Fabeges återbrukshubb spelat. På cirka 2000 kvm i Solna Business Park har byggmaterial, installationer, utrustning och möbler som ska återbrukas samlats. Allt dokumenterat på en digital marknadsplats för effektiv hantering.

– Vi är oerhört glada över att Veidekke valt att omlokalisera sitt huvudkontor inom vårt bestånd i Solna Business Park. Att få möjlighet att samarbeta med Veidekke med att skapa en attraktiv arbetsplats har varit värdefullt, inte minst med tanke på de högt ställda hållbarhetskraven som vi tillsammans överträffat, säger Mattias Jacobsson, Fastighetschef på Fabege.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Den som kan tänka sig att betala nyproduktionshyra i allmänyttan behöver inte vänta länge på flytt. Foto: Shutterstock
Publicerat 21 mars, 2024

Allmännyttan: Kort kötid till nyproducerad lägenhet

Kötiderna för att få hyra en lägenhet inom allmännyttan minskade något från 2021 till 2022. Utanför storstäderna får de flesta en lägenhet med en kötid under ett år.

Under 2022 kom det ut många nyproducerade lägenheter på marknaden och det märks även i väntetiderna för att få en lägenhet. Sveriges Allmännyttas har i en ny marknadsrapport fått in uppgifter om kötid från sina 300 medlemsföretag.

Svaren visar att 70 procent av bolagen har kötider under ett år till de som vill ha en nyproducerad lägenhet. Inte helt förvånande är det lägenheter som ligger utanför Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i storstäderna går det något fortare att skriva kontrakt på en ny lägenhet om man jämför 2022 mot året innan. Flera bolag i storstäderna har kötider mellan 2 till 5 år och färre rapporterar att man får vänta över 5 år.

[ Annons ]

– Det är resultatet av att många bostadsprojekt stod klara under 2022 och även att färre har råd att hyra till de högre hyrorna, säger Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta.

Den genomsnittlig inflyttningshyran i nyproduktion hos de allmännyttiga bolagen var 1 680 kronor per kvadratmeter under 2022. Men spridningen är stor, från 1 250 upp till 2 917 kronor per kvadratmeter, med de högsta nivåerna i Stockholmsregionen.

– Det som byggs framöver får ännu högre hyror vilket förstås kommer avspegla sig att färre har råd att efterfråga en ny lägenhet, säger Sofia Hansdotter.

Enkäten visar dock, menar hon, att det finns lägenheter att tillgå inom rimlig kötid trots att man talar om bostadsbrist.

– Hur stora bostadsköerna är inte alltid relevant. Hur lång väntetiden är säger mer om behovet än 40 000 personer i kö som inte behöver en lägenhet. Och det finns lägenheter att hyra om man är beredd att bo en bit utanför städernas kärna, säger Sofia Hansdotter.

Allmännyttans rapport i korthet:

  • I 73 av 218 svarande bostadsföretag är den genomsnittliga kötiden i det befintliga beståndet mindre än ett år. Dessa företag finns främst i större städer samt mindre städer och landsbygd.
  • I 15 bostadsföretag är kötiden över fem år. Merparten av dessa bolag finns i storstäderna.
  • Med genomsnittlig kötid menas hur lång kötiden är för en hyresgäst i respektive bostadsföretag.
  • Svarsfrekvensen på Hyresmarknadsenkäten, som skickades ut till 306 bostadsföretag, var 71 procent.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 20 mars, 2024

Regeringen ger fastighetsägare en tydlig roll i klimatanpassningen

I den nya utredning som ska leverera förslag på lagstiftning för Sveriges klimatanpassning ges fastighetsföretagen en tydligare roll än hittills.

Regeringen tillsätter nu en statlig utredning med uppdrag att effektivisera klimatanpassningsåtgärder. Det handlar om en bred översyn avlagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet och tydliggöra både ansvarsfördelning och finansieringsmodeller

– Det krävs mycket bättre samarbete mellan bland annat myndigheter, kommuner och fastighetsägare. Vi behöver också ta fram ny lagstiftning för att förtydliga både ansvarsfördelningen och finansieringsmodeller för att kunna effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet, så att det kan genomföras i snabbare takt, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

[ Annons ]

Vi behöver gå från ord till handling och utredningen är ett bra steg på vägen.

Genomgående vill man från regeringens sida skapa tydligare samordning mellan klimatanpassning och krisberedskap. Man betonar att krisberedskap stärks av att exempelvis infrastruktur och vattenförsörjning är robust även i ett förändrat klimat.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Det är bra att regeringen ser behov av effektiv klimatanpassning av samhället. Vi behöver gå från ord till handling och utredningen är ett bra steg på vägen. Samtidigt har frågan utretts flera gånger tidigare och det är därför angeläget att utredningen ser på klimatanpassning ur ett bredare perspektiv än bara som en VA-fråga, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna. 

I kommittédirektivet läggs stor vikt på komma tillrätta med de hinder som idag finns för att fastighetsägare ska kunna genomföra klimatanpassningsåtgärder, med eller utan stöd från kommunen. Dels handlar det om en genomgång av nuvarande lagstiftning, där tidigare utredningar uppmärksammat att det finns oklarheter i situationer där det krävs klimatanpassningsåtgärder, men där den som ska vidta åtgärden saknar rådighet, eller där det krävs att flera fastighetsägare samarbetar om åtgärden.

Inte minst ska utredaren föreslå nya finansieringsmodeller. I dag finns det begränsade möjligheter att fördela kostnaderna på andra fastighetsägare och exploatörer som eventuellt drar nytta av de åtgärder en enskild fastighetsägare genomför. Som exempel nämns att det kan handla om att anlägga grönytor eller en våtmark för att kunna bromsa vattenmassor uppströms eller olika typer av tekniska lösningar.

– Vi har förhoppning att utredningen tydligt definierar lagstiftning, processer och finansieringsmodeller som ger kommuner mandat att i samråd med fastighetsägare genomföra strukturella klimatanpassningsåtgärder, samtidigt som man beaktar fastighetsägares äganderätt, säger Rikard Silverfur.

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.

Han tycker att det är positivt att regeringen tydligt markerar att även näringslivet måste involveras i klimatanpassningsarbetet.

 – Fastighetsägare påverkas varje dag av klimatfrågor och det är därför mycket bra att regeringen vill involvera företagare i klimatanpassningen av samhället. En viktig del för att detta ska fungera i praktiken är att det finns forum där fastighetsägare och kommuner kan mötas för att diskutera och koordinera klimatanpassningsprojekt, säger Rikard Silverfur. 

Regeringen har utsett Johan Hjalmarsson till särskild utredare, som i april nästa år ska lämna sina förslag.

Johan Hjalmarsson är sedan 2022 tekniskt råd i Mark- och miljööverdomstolen. Tidigare har han inom regeringskansliet arbetat med PBL-frågor och varit stadsarkitekt i tre kommuner. Johan Hjalmarsson var huvudsekreterare i Översiktsplaneutredningen, utredningssekreterare i Plangenomförandeutredningen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset har presenterat en undersökning om barnfamiljers ekonomiska svårigheter.
Publicerat 20 mars, 2024

Svårt att få ekonomin att gå ihop för barnfamiljer

En ny Sifo-undersökning bekräftar att det är ett ovanligt tufft ekonomiskt läge för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler.

Undersökningen är gjord på initiativ av Hyresgästföreningen, Röda Korset, Rädda Barnen och Majblomman, och presenterades under onsdagens temadag om barnfattigdom i Sverige. Enligt rapporten har fyra av tio ensamstående föräldrar med lägre inkomst behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna.

Den visar också att en av fem ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. Läget för de mest utsatta familjerna är allvarligare än förra året.

[ Annons ]

Utöver det framgår det att nästan varannan ensamstående förälder och var tredje sammanboende förälder med lägre inkomst inte haft råd att köpa näringsriktig mat varje dag i veckan.

Fyra av tio ensamstående föräldrar och två av tio av sammanboende föräldrar skulle som mest klara av ökade utgifter på 1 000 kronor innan det blir svårt att betala räkningarna. En tydlig försämring jämfört med förra året, då det var 32 procent av ensamstående och 9 procent av sammanboende som uppgav samma svårighet.

Därtill har drygt varannan ensamstående förälder och mer än tre av tio sammanboende föräldrar haft svårigheter att betala för fritidsaktiviteter till barnen.

Det är dags att politiken kliver in och prioriterar barnfamiljer.

Inflation, hyreshöjningar, höga räntor och stigande matpriser innebär ökad press på grupper med små eller inga ekonomiska marginaler och har slagit extra hårt mot de familjer som redan tidigare hade svårt att få pengarna att räcka till. Och det är barnen som tar smällen, menar Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.

– Många ensamstående mammor tvingas göra brutala prioriteringar just nu. Vi pratar med föräldrar som behöver låna för att klara av hyran. Det gör mig orolig att så många barn i Sverige idag tvingas växa upp med stressen kring ekonomin, som inte får möjligheten att vara just barn. Vi tror att ett omtag kring bostadsbidraget skulle kunna vara en del av lösningen och minska stressen för många familjer som vänder på varenda krona. Det är dags att politiken kliver in och prioriterar barnfamiljer.


Organisationernas förslag för att minska barnfattigdomen:

Höj bostadsbidraget

Alla barn har rätt till ett tryggt boende. Bostadsbidraget är ett sätt för staten att ge barnfamiljer med låga inkomster ökade möjligheter att få en skälig bostad.

Höj barnbidraget

Barn ska inte behöva lida brist på mat och kläder i Sverige. Barnbidraget är ett effektivt och lättadministrerat verktyg som når alla, inklusive de mest utsatta barnfamiljerna. Därför bör det höjas.

Inför gratis fritidsaktiviteter och avgiftsfri kollektivtrafik

Barn i utsatta områden deltar i mindre utsträckning i idrott och fritidsaktiviteter. Det beror bland annat på aktivitetsavgifter och kostnader för kollektivtrafik. Inför därför kostnadsfria och subventionerade aktiviteter samt fri tillgång till kollektivtrafik för att fler ska kunna ta sig till aktiviteterna.

Erbjud skolfrukost

Barn ska inte tvingas börja skoldagen utan mat i magen. Vi vet att detta tydligt försämrar deras studieresultat. Därför bör det vara obligatoriskt för alla skolor att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 20 mars, 2024

Byggindikatorn: Fortsatt upp för bostadsbyggande

Den positiva trenden med ökat bostadsbyggande fortsatte även under februari. Det visar nya siffror från Byggstartsindikatorn. Men sammantaget stod byggandet still.

Som Fastighetstidningen kunde konstatera för en månad sedan pekar mycket på att bostadsbyggandet har tagit lite fart, dock från väldigt låga nivåer. I Byggfaktas Byggstartsindikator var det upp med 2,2 procent under januari, och trenden fortsatte även under februari med indikatorn upp med 3,3 procent.

Men i övrigt byggande visar indikatorn, som bygger på uppgifter från landets största byggprojektdatabas, en mer vikande trend vilket sammantaget gör att det blev en marginell ökning under februari med 0,1 procent.

[ Annons ]

– Sammantaget har indikatorn legat ganska stabilt kring nuvarande nivå det senaste halvåret. Detta får ses som ett positivt tecken givet den nedgång som varit. Läget är dock fortfarande osäkert när det gäller hur mycket aktivitet det är i de byggstartade projekten, där det finns signaler om att vissa bara är byggstartade på pappret, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Valle Schröder, Kent Renen Johansson, Jamal Tighazrati och Kurt Andersson från Byggnads protesterar utanför riksdagen mot regeringens uteblivna åtgärder. Foto: Byggnads
Publicerat 19 mars, 2024

Byggnads demonstrerar fram till sommaren

Varje tisdag fram till sommaren kommer byggnadsarbetare att stå byggvakt utanför riksdagen i protest mot regeringens uteblivna åtgärder.

Varsel och konkurser i byggbranschen tilltar. Nyligen gjorde Byggföretagen, Byggnads, GS-facket och Trä- och möbelföretagen ett gemensamt försök att få regeringen att vidta åtgärder för ett ökat byggande. Inga nya löften eller besked, men en stor förståelse för det svåra läget och en vilja att gå till botten med problematiken, rapporterade Byggföretagens Tanja Rasmusson då.

Men på Byggnads har man tröttnat på att vänta på att regeringen ska presentera åtgärder för att stoppa blödningen.

[ Annons ]

– Byggkrisen är extremt allvarlig för hela Sverige. Yrkesarbetare med decennier av kompetens tvingas lämna branschen. Unga känner sig lurade på sina studier och söker sig bort. Frustrationen växer hos Sveriges byggnadsarbetare och frågan är bara hur länge regeringen kan fortsätta ducka sitt ansvar, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Budskapet på plakaten vid tisdagsmorgonens demonstration kunde inte misstolkas: ”Bostadsministern gör inte sitt jobb – dags att agera.”

Varje tisdag mellan nio till tio kommer Byggnads medlemmar att stå utanför riksdagen med sina uppmaningar till regeringen

– Våra medlemmar och förtroendevalda har fått nog. Det är dags att regeringen tar byggkrisen på allvar. Det är människors liv vi pratar om. Byggvakten består av medlemmar i Stockholm, men de företräder alla byggnadsarbetare i hela Sverige, säger Tomas Kullberg, regionsordförande Byggnads Stockholm-Gotland.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid tisdagens presskonferens.
Publicerat 19 mars, 2024

Efterlyser prioritering av energieffektivisering

Det saknas en mer aktiv roll för fastigheter och en tydligare kurs mot effektivisering. Det är reaktioner från branschen när regeringen presenterade en ny riktning för energipolitiken.

En kraftig kursomläggning jämfört med de senaste åren. Så sammanfattade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) den energipolitiska inriktningspropositionen som presenterades under tisdagen.

Regeringen ställer upp tre mål för energipolitiken. Mest krut lades på planeringsmålet för ”proaktiv utbyggnad”. Det handlar om att till år 2045 klara att bygga upp elproduktion och elnät som ska stå pall för ungefär dubbelt så mycket el som dagens nivåer. Ett elbehov på om minst 300 terawattimmar – enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari en utbyggnad av kärnkraft motsvarande tio nya storskaliga reaktorer.

[ Annons ]

Mål två är ett leveranssäkerhetsmål och mål tre handlar om en översyn av målet för energieffektivisering.

Inriktningen mot ett mer robust energisystem välkomnas av Fastighetsägarna. Men Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, tycker att det saknas en viktig del.

– Genom ökad lokal energiproduktion och energilagring kan elsystemet bli mer robust och motståndskraftigt. Fastighetsbranschen kan bidra till ökad energiproduktion genom fler och större solcellsanläggningar, säger Rikard Silverfur.

Han menar att energisystemet kan bli mer robust om om fastighetsägare kan ta en mer aktiv roll. Byggnader kan bli en stötdämpare för att hantera de svängningar som uppstår sett över året beroende på hur behov och konsumtion av energi ser ut. 

– Genom att sprida ut elkonsumtionen över dygnet kan belastningen på elnäten fördelas jämnare. Detta minskar behovet av att bygga ut elnäten. Fastighetssektorn kan bli en flexibilitetsresurs och komplettera fjärrvärme och kraftvärme, genom att bygga ut energilager som kan används vid hög efterfrågan. Ta bort skatt på solel på stora tak och utveckla snabbspår för energigemenskaper och flexibilitetsmarknader, säger Rikard Silverfur. 

Något mål för energieffektiviseringen presenteras inte i propositionen.

– Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur en långsiktig finansiering av ett nytt program för energieffektivisering kan genomföras för att minska energiförbrukning, säger Rikard Silverfur.

Även från Installatörsföretagen kommer kritik att regeringen skjuter på energieffektiviseringsmålet.

– Kraftfull energieffektivisering är det dolda kraftslaget som vi kan använda här och nu. EU fortsätter att ställa allt högre krav på att medlemsländerna ska energieffektivisera fastigheter. Och bara sektorn för bostäder och service har potential att minska sin energianvändning med över 50 TWh genom energiffektivisering, vilket motsvarar ungefär 30 procent av Sveriges totala elproduktion, säger Ola Månsson, vd Installatörsföretagen.

Han ser det dock som positivt att regeringen går fram med en proposition för att förenkla tillståndsgivningen för elnätsutbyggnaden.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Sanna Andersson, näringspolitisk ansvarig i Värmland.
Publicerat 19 mars, 2024

Nu är hyreshöjningen i Värmland klar

Efter månader av förhandlingar är Fastighetsägarna GFR och Hyresgästföreningen överens om att hyrorna höjs med drygt fem procent.

Årets förhandlingar, som inleddes i november, skulle baseras på en överenskommelse mellan bostadsmarknadens parter, den så kallade treparten, där man är överens om vilka faktorer som ska ligga till grund för yrkandet. När väl förhandlingarna drog igång hade parterna ändå inte samsyn. Men efter långa förhandlingar är parterna nu överens.

– Vi har haft ambitionen att följa trepartsöverenskommelsen, men vi och Hyresgästföreningen har tolkat den på olika sätt och det har därifrån inte varit möjligt att teckna en överenskommelse baserad på den. Det gör att nivåerna nu blir lägre än de nivåer branschen behöver för att få kostnadstäckning, säger Sanna Andersson, näringspolitisk ansvarig i Värmland.

[ Annons ]

I Karlstad valde Fastighetsägarna GFR att gå till så kallad tvistelösning för majoriteten av de lägenheter de förhandlar på orten. Där rekommenderade den oberoende skiljemannen en på hyreshöjning på 5,3 procent i höjning per 1 april. Denna håller nu på att omsättas i överenskommelser mellan Fastighetsägarna GFR och Hyresgästföreningen.

Övriga lägenheter i Värmland har gjorts upp genom förhandling. Förhandlingarna berör cirka 5 000 lägenheter, som från och med 1 april får en höjning av hyran med mellan 5,2 och 5,75 procent. Nivåerna gäller majoriteten av lägenheter. Undantagsvis gäller lägre höjning för lägenheter där värme inte ingår och i delar av nyproduktionsbeståndet.

Fastighetsägarna GFR ser vinsten av att komma i mål och kunna ge hyresgästerna besked. Men nivåerna är en utmaning framöver genom att de inte kompenserar för de kraftiga kostnadsökningar fastighetsbranschen har.

– Utan kompensation kommer inte förutsättningar för att kunna förvalta och underhålla hyresrätter finnas på sikt, något som alla förlorar på, inte minst landets hyresgäster, säger Sanna Andersson.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Samuel Lundqvist, ekonomichef på Skellefteå kommun. Foto: Patrick Degerman
Publicerat 19 mars, 2024

EU finansierar sociala bostäder i Skellefteå

Med lån och bidrag från Europeiska investeringsbanken (EIB) säkrade kommer Skellefteå kommun bygga 743 bostäder till det man kallar överkomliga priser.

EIB är Europeiska unionens finansinstitut ägs av EU:s medlemsstater. Banken med säte i Luxemburg ska ge långfristig finansiering till investeringar för att bidra till EU:s politiska mål. Tidigare projekt som fått stöd är till exempel två lån till SKB, Stockholm Kooperativa Bostadsförening för byggande av energieffektiva lägenheter.

En hel del satsningar i norr har även fått EIB finansiering på närmare 3 miljarder euro, bland annat Northvolts fabrik i Skellefteå.

[ Annons ]

Lånet till Skellefteå på 800 miljoner kronor ska gå till att bygga 743 bostäder till överkomliga priser där cirka 57 procent av bostäderna ska vara avsedda för studenter eller bostäder som på annat sätt stärker kompetensförsörjningen i den pågående samhällsomvandlingen. Fem procent av hyreslägenheterna är öronmärkta till sociala hyreskontrakt som förvaltas av kommunen.

Med lånet kommer även ett bidrag på 120 miljoner kronor från EIB vilket gör att det mer intressant än att finansiera projektet med lån från Kommuninvest.  Bidrag kan gå till några kommuner i Sverige där grön omställning sker.

– Räntan på lånen är i paritet med det vi skulle få av Kommuninvest, säger Samuel Lundqvist, ekonomichef på Skellefteå kommun.

Han kan idag inte säga vad hyran kommer att ligga på när lägenheterna står klara från 2024 till 2026. Men tanken är att det ska vara hyror som är under de som normalt gäller för nyproduktion i Skellefteå.

– Vi behöver fler bostäder för att möta tillväxten i kommunen. Jag såg nyligen att Skellefteå för tillfället står för 25 procent av alla nybyggnadsprojekt inom allmännyttan. Det visar expansionen som sker, säger Samuel Lundqvist.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Publicerat 19 mars, 2024

Debatt: ”Andreas Carlson, ta emot våra krav på återbruk”

Robin Rushdi Al-sálehi, grundare av Vakansa, anser att bostads-och infrastrukturminister Andreas Carlson behöver verka mer aktivt för krav på återbruk vid rivningslov.

För någon vecka sedan försökte jag mig på något nytt. Att skriva ett öppet brev till bostads-och infrastrukturminister Andreas Carlson. Ett brev som lyfter en av de viktigaste pusselbitarna för att kommunerna ska kunna sluta cirkeln för en cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetsbransch.

[ Annons ]

Eftersom jag ännu inte fått svar från en av våra mest Linkedin-aktiva ministrar gör jag ett nytt försök, i något reviderad form, även här i Fastighetstidningen:

Hej Andreas Carlson,

Mitt namn är Robin, Rushdi Al-Sálehi och jag har vigt mitt yrkesmässiga liv till att jobba operativt och strategiskt med delnings- och cirkulärekonomi inom bygg och fastighetsbranschen. I förra veckan läste jag att din oppositionskollega Christofer Bergenblock (C) ska ha krävt svar om regeringen kommer att ändra i plan- och bygglagen så att tydliga krav på återbruk av material kan ställas i samband med beviljande av rivningslov.

En fråga som inte bara är dagsaktuell, utan borde ha genomförts redan av den gamla regeringen och regeringen innan dess. En åtgärd som branschen vet att den behöver för att kunna ställa om ordentligt.

I ett svar hänvisar bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson till Boverkets uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn, som många av oss följt länge, och Naturvårdsverkets pågående arbete att utarbeta en vägledning kring klassificering av bygg- och rivningsavfall.

Jag vill möta dig med en stark uppmaning:

Marknaden behöver återbrukade material! Det söks återbrukade material! Och sorgligt nog har vi i decennier rivit och förstört framtidens byggmaterial.

Att inte lagstifta för krav på återbruk vid rivningslov leder till att vi idag har en enorm flaskhals på marknaden som gör att de cirkulära designprocesserna inte kommer till. Inte nog med det så fortsätter marknaden att köpa nyproducerade byggmaterial med enorm miljö- och klimatpåverkan, det kan du se i Boverkets miljöindikatorer som finns en googling bort. Att det går att bygga hus av hus visar forskningsprojekten Återhus.

Om ministern inte kan ta snabba beslut på en så självklar fråga som återbruk av byggmaterial, behöver ministern istället omedelbart införa ett moratorium mot rivningar. Vi kan inte både riva framtidens byggnader och demolera framtidens byggmaterial. Därför får ingen byggnad rivas på ett konventionellt sätt tills alla utredningar gjorts och alla lagförslag implementerats.

Detta är även anledningen till varför jag tog initiativ till kampanjen Krama Byggnaden för snart två år sedan, som handlar just om att få till ett stopp mot rivningar och ett cirkulärt hanterande av allt det som behöver demonteras. En kampanj som din kollega och tillika klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari egentligen ska ta emot, men där jag nu vänder mig till dig för vår överlämning av den namninsamling vi fått ihop på 2 100 individer och 25 branschorganisationer.

Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas, vilket innebär att vi måste ta hand om våra redan exploaterade och förädlade resurser på ett resurseffektivt sätt. Planeten har inte råd med något annat!

Hoppas du tar emot denna uppmaning – inte som kritik, utan som samhällsengagemang från en aktiv samhällsmedborgare – med en varm hand.

Ser fram emot ett möte med dig och en överlämning!

Robin Rushdi Al-sálehi

Utbildad samhällsplanerare och hållbarhetsspecialist, grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Stadsarkitekt Andreas Pålsson håller i ett av de fyra anonyma tävlingsbidragen. Han är en av sju i den jurygrupp som avslutar arkitekttävlingen den 22 mars, därefter ska det arbetas in i detaljplanen.
Publicerat 19 mars, 2024

Ett stort beslut

Stadsarkitekt Andreas Pålsson är en av de som ska avgöra den största stadsomvandlingen i Södertäljes historia. Han är en av sju i den jurygrupp som avslutar arkitekttävlingen den 22 mars.

Det handlar om Lunakvarteret, men det talas om hur det kommer förändra hela staden. Hur?

– Det är ett stort kvarter, helt centralt, vilket ger helt nya möjligheter att påverka hur man kan röra sig i staden. Det handlar om att öppna upp kvarteren och inte längre se det som en inåtvänd galleria som enbart fungerar som en handelsplats.

[ Annons ]

Varför just nu?

– Hösten 2019 upptäcktes omfattande fuktskador i samtliga kontorsbyggnader. Det fanns ett klubbat beslut om att riva lamellhusen. Men efter en undersökning visade det sig att stommarna var av god kvalitet och kunde behållas. När det gäller strukturerna i kvarteret så kommer mycket att vara detsamma. Men vi gör några snitt i det och lyfter fram kvaliteteter som redan finns och tillför nya.

Vilka kvaliteter hoppas du ska tillföras?

– Ur ett fastighetsägarperspektiv är det viktigt att få till fungerande kommersiella ytor, attraktiva kontor och bostäder som kan säljas eller hyras ut. Då måste man skapa en bra blandning för att helheten ska fungera. På de gårdar och torg som uppstår i ”snitten” ska grönska växa fram som skapar mötesplatser och ökad trygghet.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro. Foto: Erik Johnsson
Publicerat 19 mars, 2024

Rapport om hyresmarknaden: Finland bäst på allt

När Timbro jämför hyresmarknaden i Helsingfors med Stockholm är den finska huvudstaden vinnare i alla kategorier. Det tack vare avreglerad marknad, menar Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro.

Finlands sak är vår. Det är vårt grannland i öster som blickarna vänts mot i debatten om hur Sverige ska få en mer marknadsanpassad hyresmarknad. Fastighetstidningen skrev om det i november 2018 och även andra studier är gjorda där effekterna av avregleringen av hyrorna i Helsingfors under 1990-talet har synats.

Nu har marknadsliberala tankesmedjan Timbro i en rapport ”Bostad på 10 minuter” jämfört hyresmarknaderna i Stockholm och Helsingfors på fem olika områden: antalet lediga lägenheter, hyresnivåer, antalet hushåll om bor i hyresbostäder, hur flyttnetton ser ut, samt hur bidragen ser ut.

[ Annons ]

Rapportförfattarna Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro i Stockholm, och Theo Herold, doktorand i nationalekonomi vid Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors, anser att Finland presterar bättre inom alla områden.

Det har tillkommit 37 procent fler hyresbostäder i Helsingforsregionen från 2005 till 2021, i Stockholms län är det enligt rapportförfattarna en minskning med 0,1 procent (till stor del beroende på omvandlingar till brf). 

Tydligt är att utbudsökningen i Helsingfors är för lägenheter som har en marknadshyra. I Finland finns två parallella hyresmarknader, en helt fri och en där bostäder byggda med statliga lån (Arabostäder) har en lägre reglerad hyra. De bostäderna ges med social förtur och efter kötid.

Är det ett sådant system som du även vill se i Sverige?

– Majoriteten av svenskarna kan lösa sin bostadssituation utan att skjuta till medel, men det finns alltid några som inte klarar det och då är bostadsbidrag lösningen. I Finland har ungefär 15 procent av samtliga hushåll i Finland bostadsbidrag, medan samma andel i Sverige är ungefär 3 procent, säger Fredrik Kopsch.

Han anser att det även i Sverige kan finnas behov av lägenheter för svagare grupper på bostadsmarknaden.

– Mest naturligt är att delar av det stora beståndet offentligt ägda bostäder i allmännyttan i så fall tas i anspråk. Det offentligas roll på bostadsmarknaden är inte att vara en aktör vem som helst, utan det är att komplettera marknaden där marknaden brister, säger Fredrik Kopsch.

Rapportens fokus är att avregleringen i Helsingfors ökat utbudet och gjort det möjligt för alla att på kort tid hitta en lägenhet att hyra. För att visa skillnaderna mellan huvudstäderna testade Fredrik Kopsch och Theo Herold att hyra en lägenhet i Stockholm respektive Helsingfors. Kravet var att de hade 24 timmar på sig och att den skulle ligga nära deras arbetsplatser i centrala delar av staden.

– Jag hittade inget, vilket kanske inte förvånar, det alternativ som gavs var att jag inom tre till fyra månader kanske kunde få en hyreslägenhet i Norrköping som är rätt långt från min arbetsplats på Kungsgatan i Stockholm. Theo kunde inom 40 minuter skriva kontrakt på en bostad, säger Fredrik Kopsch.

Men hyran på lägenheten i Helsingfors är väl mer jämförbar med andrahandsmarknaden i Stockholm. Och där kan man ju snabbt hitta boenden?

– Jo, det är sant, men då är det boende utan besittningsskydd, och då kanske jag bara fått bo där i ett år.

Fredrik Kopsch anser att det är dags att även Sverige lämnar hyresregleringen som infördes under andra världskriget. Och han anar att det nu finns en öppning.

– Jag gjorde några sökningar på Kungliga bibliotekets mediaarkiv. Det visade sig att man framför allt diskuterade hyresregleringar 1942 och i viss mån 1968. Sedan var det helt tyst fram till 2012. De senaste åren har alltså frågan kommit upp igen och min gissning är chansen är fifty-fifty att det blir fri hyressättning för nyproduktion under denna mandatperiod, säger Fredrik Kopsch.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]