Nya byggregler lägger större tolkningsansvar på branschen. En ny webbplats samlar pågående och verifierade rekommendationer för att underlätta tillämpningen.

Boverkets nya byggregler träder i kraft den 1 juli i år, men en ettårig övergångsperiod ger byggherrar fram till sista juni 2026 möjlighet att välja mellan att tillämpa antingen de äldre eller de nya reglerna. Byggherren får dock inte kombinera delar från de gamla och de nya reglerna i ett och samma projekt.

Möjligheten för byggherren att välja äldre byggregler gäller för åtgärder där bygglovsansökan eller anmälan görs före den sista juni 2026, eller om arbeten som varken kräver bygglov eller anmälan påbörjas före detta datum.

En betydande förändring i de nya reglerna är att de allmänna råden har ersatts av funktionskrav. Detta skifte innebär att ansvaret för hur dessa krav ska tolkas och tillämpas i praktiken i större utsträckning läggs på byggbranschen själv, det kan till exempel göras genom branschspecifika rekommendationer.

Boverket har länge varit öppna med förändringen i de nya byggreglerna, vilket har lett till att flera branschorganisationer kommit i gång med arbetet att ta fram branschrekommendationer.

– Problemet är bara att den som ska bygga eller bygga om behöver söka efter rekommendationer hos alla branschorganisationer och tillverkare, säger Sara Lehn, VD för Säker Vatten.

Nu har hemsidan branschrekommendationer.se släppts, som ämnar att underlätta för branschen. Sara Lehn, som också är initiativtagare till sajten, förklarar att den tagits fram som en samlingssida, där pågående och verifierade branschrekommendationer enkelt tillgängliggörs för alla.

Branschrekommendationerna arbetas fram tillsammans med representanter för byggherrar, konsulter, entreprenörer, produktleverantörer och försäkringsbolag. För att säkerställa att rekommendationen uppfyller alla krav, granskas den av en tredje part. RISE är för närvarande den enda aktören som erbjuder en gransknings- och verifieringsmetod för branschspecifika rekommendationer enligt standarden ISO 17029:2019.

Branschrekommendationerna ska kunna tillämpas i alla delar av byggprocessen, projektering, bygglovshantering, utförande och val av installationsprodukter.

Öppna planlösningar och brist på avskildhet bidrar till ökad stress – en påverkan som är särskilt stor hos kvinnor. Det visar en ny undersökning från SKB.

Det är på uppdrag av SKB som Novus ställt frågor om hur hemmets planlösning och utformning påverkar stressnivån i vardagen.

Ska man tro resultatet så  är öppna planlösningar, begränsade förvaringsmöjligheter och brist på avskildhet faktorer som tydligt bidrar till ökad stress – särskilt hos kvinnor.

Undersökningen visar även att:

• 44 procent känner sig mer stressade om det finns för få avskilda ytor i hemmet för arbete, vila eller privatliv.
• 30 procent uppger att en öppen planlösning ökar stressnivån på grund av ljud, rörelse och brist på avskildhet.
• 66 procent upplever att stök och synlig oordning ökar deras stress.
• 27 procent anser att en öppen planlösning gör det svårare att hålla hemmet organiserat och i ordning, vilket bidrar till mer stress.

– Det här är viktiga insikter för oss som utvecklar bostäder. När stressnivån ökar i samhället behöver vi förstå mer om hemmets roll i detta. Vi har ett ansvar att bygga bostäder som inte bara är estetiskt tilltalande utan också främjar välmående, säger Johan Jarding, fastighetsutvecklingschef på SKB.

Öppen planlösning är snarast norm i dagens bostadsbyggande. Men enligt undersökningen är det endast 29 procent av svenskarna som faktiskt efterfrågar det. I stället föredrar nästan hälften, 47 procent, en semi-öppen planlösning, där kök och vardagsrum är delvis avskärmade.

Finns det en risk att man utifrån rapporten drar slutsatser om bostadsutformning, som egentligen bekräftar helt andra förhållanden? Ett exempel: Det finns bekräftade samband mellan inkomstskillnad och psykiskt välmående. Och hög inkomst ger möjlighet att bo på större yta.

– Det är inget som vi i denna undersökning kan dra parallellertill. Men jag kan ju i mitt arbete  som fastighetsutvecklare tydligt se hur hela branschen gått mot bygga allt tajtare med hänvisning att det blir för hög hyra annars. Men jag vill hävda att det inte blir bra bostäder att bygga för tajt. Nu ville vi testa hur vi idag upplever planlösning och utformning, säger Johan Jarding.

Men har vi råd att bygga större och med fler rum?

– Vill vi ha ett välmående samhälle kanske vi ska bygga annorlunda som att se över öppna planlösningar och förvaring., säger Johan Jarding.

För SKB:s del kan Johan Jarding konstatera att ytorna i genomsnitt blivit något mindre. Men att det ändå är stor efterfrågan på de större lägenheterna.

–  Vår nybyggnation går alltmer mot en semi-öppen planlösning, vilket går i linje med vad människor vill ha idag – och kanske rentav behöver för att må bättre i hemmet.

Unga är alltmer oroliga för att bli bostadslösa. Särskilt utsatta är utrikes födda unga, som oftare vittnar om både oro, missnöje och diskriminering på bostadsmarknaden, enligt en ny rapport.

Trots att majoriteten av unga är nöjda med sin nuvarande boendesituation, bär en växande andel på en oro för framtiden. En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) visar att var fjärde ung person i Sverige är rädd för att bli bostadslös – och att nästan hälften av unga mellan 16–29 år fortfarande bor kvar hos sina föräldrar.

– Många unga upplever att de har en god boendesituation. Samtidigt finns utmaningar på bostadsmarknaden som kan vara särskilt stora för unga, såsom att få lån och inkomstkrav för att få en hyresrätt, säger Sofia Zere, avdelningschef på avdelningen för utredning på MUCF.  

Rapporten visar emellertid att unga utrikes föddas syn på bostadsmarknaden skiljer sig. Här uppger 34 procent av unga utrikes födda att de inte är nöjda med sin nuvarande boendesituation, att jämföra med 26 procent bland inrikes födda. Dessutom oroar de sig i högre grad än inrikes födda för att bli bostadslösa.

De upplever också i större utsträckning att de har utsatts för orättvis behandling och diskriminering i samband med bostadssökande, 15 procent jämfört med 8 procent bland inrikes födda.

Stefan Holmgren, vikarierande generaldirektör på MUCF, menar att goda boendeförhållanden är en viktig del i att unga ska ha makt att forma sitt eget liv.

– Många unga skaffar eget boende i samband med att de börjar arbeta eller studerar vidare. För de unga som varken har ett arbete eller studerar och inte har de ekonomiska möjligheterna att skaffa en egen bostad blir det ännu svårare att känna att man är en del av samhället, säger han.

Vakanserna ökar i Stockholm. Samtidigt visar nya siffror från CityMark att omsättningen av lokaler under 2024 var den högsta på fem år.

Enligt CityMark Analys senaste kartläggning har vakansgraden i centrala Stockholm (innanför tullarna) stigit till 10,8 procent, i norrort till 20,3 procent och i söderort till 11,3 procent, vilket är markanta uppgångar jämfört med höstens mätning.

– Vi kommer ju från ett antal år där efterfrågan och behovet av kontorsytor har pressats ordentligt. Först var det pandemi och de senaste två åren har vi haft en lågkonjuktur som påverkat sysselsättningen i kontorsintensiva sektorer, säger Tor Borg, analyschef på CityMark Analys.

Samtidigt har omsättningen stigit med sammantaget 22 procent mellan 2023 och 2024, med nästan 568 000 kvadratmeter nyuthyrda i Stockholm, Solna, Sundbyberg och Nacka. Men nettouthyrningen i kvadratmeter var negativ, vilket tyder på ökad rörlighet på marknaden. Det har också speglats i många flyttar den senaste tiden, då företag vill anpassa sina ytor bättre.

Tor Borg ser ändå positivt på framtidens vakansgrader. Han menar att hybridarbete inte kommer hålla tillbaka efterfrågan på kontor så som det gjort tidigare. Den förbättrade konjukturen bör också generera bättre sysselsättning bland kontorsanställda.

– Sen så finns det ju alltid en osäkerhet när vi pratar om konjukturer, säger Tor Borg, samma dag som börsen fortsatt sitt ras på grund av Trumps tullar.

Cushman & Wakefields, C&W, färska rapport “Office Snapchot Sweden – Spring 2025”, visar att fastighetsmarknaden befinner sig i en återhämtningsfas, och trots pågående geopolitiska turbulenser riktar sig fastighetsföretag återigen mot tillväxt.

Rådgivningsbolaget pekar på att svaga ekonomiska förhållanden, stigande arbetslöshet och en allmän känsla av osäkerhet har lett till högre vakanser på de största kontorsmarknaderna.

Men efter en period av stagnation på hyresmarknaden har leasingaktiviteten börjat ta fart, och flera stora kontorsflyttar har tillkännagivits under de senaste kvartalen, menar C&W.

Staffan Dahlén, Head of Strategic Advisory på Cushman & Wakefield, tror också på en högre efterfrågan på kontorslokaler i innerstaden, men menar att yttre kontorsmarknader fortsatt kommer ha högre vakansgrader under överskådlig tid.

Tor Borg menar att även om kontorsvakanserna minskar en del, kommer detta förmodligen inte leda till ökat behov av kontorsytor i bestånden.

– Den ökade omsättningen indikerar att det finns ett starkt behov bland hyresgästerna av att anpassa lokalerna både vad gäller geografisk placering, utformning och storlek.

Staffan Dahlén tror, likt Tor Borg, att förädling av befintligt bestånd är vad fastighetsägare kommer behöva göra under de närmsta åren.

– På lång sikt kommer det krävas tillägg, men under medellång sikt handlar det om uppdatering och investering i befintliga fastigheter, säger han.

En räddningskiosk– med hjärtstartare, brandsläckare och första hjälpen-kit – ska göra det enklare att enklare att agera snabbt vid nödsituationer.

En telefonkiosk från svunna tider har Väsbyhem återanvänt till en räddningskiosk i Nya Elis Park i centrala Upplands Väsby. Här finns fri tillgång till hjärtstartare, brandsläckare och första hjälpen-kit, dygnet runt.Planer finns även på att placera ytterligare en räddningskiosk vid Sigma centrum inom kort.

– Många hjärtstartare finns inomhus och är inlåsta på kvällen och natten. Väsbyhem vill göra det lättare att rädda liv och därför har vi satt upp räddningskioskerna, som är lätta att hitta och tillgängliga dygnet runt – för alla, säger Ulf Larsen, fastighetsingenjör och brandskyddsansvarig på Väsbyhem.

På Väsbyhem hoppas man att  dessa kiosker både räddar liv och stärker grannskapets beredskap vid krissituationer. Satsningen bygger på önskemål från hyresgästerna genom de årliga kundenkäterna.

– Det här är ett konkret sätt för oss att ta trygghetsarbetet till nästa nivå, inte bara för våra hyresgäster utan för alla i kommunen. Genom att göra viktig utrustning tillgänglig, dygnet runt, vill vi öka möjligheterna att agera snabbt i akuta situationer, säger Benjamin Jolsen, trivelsamordnare på Väsbyhem.

Arcona ska genomföra en omfattande anpassning av Swecos kontorslokaler i Tidningskvarteren i Stockholm. Fokus ligger på hållbarhet och teknik.

Tidningskvarteren är namnet på området i Marieberg, där förutom Sweco-huset även DN-skrapan och Tidningshuset (som ursprungligen uppfördes av Svenska Dagbladet) ligger. Här utvecklar Areim stadsdelen efter en cirkulär stadsplanering, vilket även gäller anpassningen av Swecos lokaler.

Det var förra hösten som det stod klart att Areim och Sweco tillsammans skulle ta fram en modern kontorslösning med ett stort fokus på återbruk. Anpassningen, som nu alltså Arcona ska utföra, görs för att möta Swecos förändrade behov och innebär en modernisering och framtidssäkring av lokalerna.

– Det är ett spännande uppdrag att tillsammans med en kund och hyresgäst, som båda har ett stort tekniskt intresse och starkt fokus på hållbarhet, utveckla dessa kontorslokaler. Att genomföra detta i samverkan med parter som delar vårt engagemang gör projektet extra inspirerande, säger Cecilia Lundberg, affärschef Arcona.

Sweco kommer att sitta kvar i angränsande ytor och intilliggande fastighet under hela projektet. Även övrig verksamhet på markplan, som butiker och restauranger, kommer att bedrivas som vanligt under projektets gång.

Jerker Victor, Head of Asset Management Sweden Areim, säger att de nya lokalerna spelar en viktig roll både för Swecos uttalade ambition att vara en attraktiv och engagerande arbetsgivare och för Areims fortsatta utveckling av Tidningskvarteren.

– Med starkt fokus på hållbara lösningar har Arcona varit en viktig samarbetspartner i arbetet med att skapa förutsättningarna för Swecos nya kontor. Genom att delta från de inledande diskussionerna, vidare genom projektering och detaljering, och nu i genomförandet, har det funnits en tydlig röd tråd genom hela projektet. Detta har skapat trygghet i både process och resultat, säger Jerker Victor.

Fastigheten är för närvarande certifierad enligt BREEAM IN USE Very Good, och förbereds för att omcertifieras efter projektet avslutats. Lokalerna omfattar cirka 20 000 kvadratmeter, och kommer att stå klara 2027.

Biståndsorganisationen We Effect ska med HSB och Riksbyggen skapa fler bostäder i fattigare länder. ”Vi måste hitta nya former när länderna drar ner på biståndet”, säger Anna Tibblin på We Effect.

We Effect är en biståndsorganisation som är en del av den kooperativa rörelsen där ägarna är bland annat KF, Riksbyggen, HSB och Folksam. En del av arbetet har sedan 70-talet varit att stödja bostadskooperativ i andra länder.

– Det har till största delen handlat om att samla in medel och sedan tillsammans med våra partners i de olika länderna arbeta fram strukturer, och att försöka förändra lagstiftning. Men det har inte resulterat i att tillräckligt många nya bostäder byggts, säger Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect.

Den stora stötestenen då som nu är bristen på kapital till att köpa mark och till att finansiera byggprojekt. Biståndsmedel, när det rör sig om så kallat utvecklingssamarbete som delats ut av Sida, EU och andra givare, kan inte användas till byggnation. Dessa pengar är öronmärkta till olika projekt för att lyfta civilsamhället i olika länder.

Hos We Effect, och även hos andra organisationer inom biståndet, har man under en lång tid varit medvetna om att givarländernas budgeter för bistånd kommer att skruvas ner och att därför sektorn måste hitta nya former.

– Vi måste vara självkritiska och inse att vi suttit fast i biståndslogiken där det handlat om att skriva projektansökningar till sådant som svensk biståndspolitik just då velat premiera, säger Anna Tibblin och fortsätter:

– Nu måste vi lyfta blicken och fundera mer över vad vi tillsammans med andra kan bidra med. Inte bara se var pengarna är, utan även var problemen finns.

För att minska sitt beroende av statliga bidrag menar hon att det är dags för ett omtag.

– För att skapa fler bostäder åt människor som idag lever i bristfälliga hus påbörjade vi en diskussion med HSB och Riksbyggen för att se hur man kan få till konkreta lösningar, säger Anna Tibblin.

De två bostadsföretagen ger i dag ett finansiellt stöd till We Effect på cirka fyra miljoner kronor som samlas in från medlemmar. Biståndsgivare bidrar med ytterligare tio miljoner; en summa man nu vill öka.

– Vår tanke är att kroka arm med fler aktörer och söka en bredare finansiering. Det kan vara utvecklingsbanker men även andra bolag inom fastighets- och byggsektorn som kan bidra med kunskap eller pengar, säger Anna Tibblin.

Som exempel nämner hon Skanska som arbetat globalt, även i Columbia där We Effect har projekt och där bostadsnöden är stor.

– Skanska skulle kunna hjälpa till med att leverera material till kooperativa projekt, säger Anna Tibblin.

Hos Riksbyggen, en av We Effects partners säger Lina Öien, chef hållbar utveckling, att man kommer bidra med pengar och kompetens. Utöver de medel som Riksbyggens medlemmar bidrar med genomförs olika insamlingskampanjer. Hon betonar att arbetet även är att hitta finansiering på annat håll.

Praktikanter, trainees och intern validering för att bygga ny kompetens. Det är några sätt för Atrium Ljungberg och AMF att hitta nya medarbetare. Den största bristen finns inom driften.

Enligt en nyligen publicerad rapport från Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd, FU, kommer branschen behöva 12 000 nya medarbetare inom fem år. En utmaning för bolagen som slåss om samma kompetens.

– Hos oss är det främsta behovet drift- och fastighetstekniker.  Än så länge har vi inga problem att hitta medarbetare, men med de kommande pensionsavgångarna ser jag en utmaning. Därför är det viktigt att jobba strategiskt med exempelvis praktikanter, säger Helena Martini, HR-chef på Atrium Ljungberg.

För att få in rätt kompetens jobbar Atrium Ljungberg på flera fronter, en är att öka antalet praktikanter.

De flesta söker sig till oss spontant. Det tar jag som bevis på att vi har gott rykte.

– Nu tar vi emot praktikanter både vår och höst. På vår hemsida marknadsför vi möjligheten att praktisera och de flesta söker sig till oss spontant. Det tar jag som bevis på att vi har ett gott rykte.

En annat sätt att skaffa kompetens är att utbilda internt med hjälp av FAVAL, fastighetsbranschens valideringsverktyg.

– FAVAL är ett sätt att validera en yrkesroll, exempelvis fastighetsskötare eller fastighetstekniker. Det gör vi för alla medarbetare med de rollerna. Där det finns luckor fyller vi på med utbildning. I nästa steg kan vi även titta på ytterligare utveckling.

– De skapar möjlighet för våra medarbetare att se vilka kompetenser de behöver utveckla för att kunna ta sig an nya roller i bolaget, säger Helena Martini.

Ett nedslående resultat i FU:s rapport – som granskat de största yrkesrollerna i fastighetsbranschen – är att jämställdheten tagit pyttesteg. Atrium Ljungberg är inget undantag, inom driften är 94 procent män. Till skillnad mot tjänstemannasidan där fördelningen är ungefär 50/50.

– Det här är en sjukt spännande och rolig bransch. Jag skulle verkligen önska att vi fick fler kvinnor att förstå det. Men det blir lite av en ond cirkel. Kvinnor lockar kvinnor, det saknas förebilder. Här skulle vi behöva vara mer ute på skolor för att berätta och informera.

Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd har också, i en annan rapport, tagit hjälp av Ungdomsbarometern för att fråga unga om deras inställning till fastighetsbranschen som en framtida arbetsgivare. Om det redan är en lätt insedd utmaning att rekrytnare 12 000 nya medarbetare, blir det än svårare när det visar sig att dels är kännedomen om fastighetsbranschen låg, dels har många en tämligen negativ syn på de arbetsuppgifter som här erbjuds. Det går att läsa om här.

Som arbetsgivare skulle nog många fastighetsbolag protestera. Den allmänna uppfattningen av vad en fastighetstekniker eller fastighetsskötare gör om dagarna är mer bilden av en vaktmästare som fixar i huset, än det teknikdrivna yrke som det numera är.

Men den snabba teknikutvecklingen, inte minst inom AI, är också en utmaning i sig, Även här finns behov av mer kompetens.

– Vi behöver hänga med i utvecklingen för att bli verkligt vassa inom driften. Vi behöver också titta på tekniska lösningar utifrån ett lite större perspektiv, till exempel när det gäller energioptimering som vi hela tiden jobbar med.

Även på tjänstemannasidan finns behov av rekrytering, om än inte i samma omfattning som inom drift. Och för att ligga steget före har Atrium Ljungberg tagit fram rapporten Balansera! som undersökt vad som driver yngre och hur de ser på arbetslivet.

Ett resultat som Helena Martini tycker sticker ut är att det skett en förflyttning. Om det förut var laget före jaget som gällde, så tycks det nu vara tvärtom. Till exempel när det gäller balans mellan jobb och fritid, flexibilitet och utveckling.

– Vår utgångspunkt är jaget för laget. Här blir ledarskapet avgörande. Det måste vara tydligt vilka mål verksamheten har och vad vi förväntar oss att varje medarbetare ska bidra med. Och att deras insatser är viktiga för vår affär, det skapar engagemang, säger hon och tillägger:

– Samtidigt är det självklart att alla ska känna att de är i balans, det gäller inte bara unga. Jag har sedan länge pratat om den hållbara medarbetaren. Vi ger alla förutsättningar för hälsa och välmående och erbjuder en palett med verktyg.

I rapporten är det också tydligt att yngre inte är särskilt intresserade av att bli chef. Bland annat för att de upplever att det skulle vara för stressigt, och inte värt ökad lön.

– Detta är ju lite oroande. Det kan absolut bli en utmaning att rekrytera nya chefer, men det är inget vi sett än så länge.

För att attrahera ny kompetens lyfter Helena Martini fram det viktiga med att de egna medarbetarna blir ambassadörer för bolaget.

– När de pratar gott om oss, och hur mycket de gillar sitt jobb, lockar de andra. När vi rekryterar och frågar varför de sökt sig hit är svaret ofta att de känner någon som jobbar här. Intern stolthet och engagemang ger fina ringar på vattnet, säger hon.

På AMF Fastigheter ser HR-chef Helena Molinero ett behov av att utmana gamla sanningar när det gäller att rekrytera och hitta kompetens. 

En rekryteringsprocess kan ta ett halvår i anspråk. Vi behöver hitta ett sätt att utvecklas i takt med den snabbare tid vi lever i.

– De processer HR-branschen tillämpar i dag är ofta gammaldags och tar lång tid. En rekryteringsprocess kan ta ett halvår i anspråk. Vi behöver hitta sätt att utvecklas i takt med den snabbare tid vi lever i.

Även AMF Fastigheter har – och kommer ha – ett stort behov av fler medarbetare på driftsidan. Ett sätt att bygga och hitta ny kompetens är genom att ta emot praktikanter eller att erbjuda är traineeprogram. Traditionellt brukar den typen av program rikta sig till akademiker. Nu är målgruppen fastighetstekniker och tekniska förvaltare. 

–  Det har varit väldigt framgångsrikt. Vi har lockat fler kvinnor och det är väldigt kul. I dagarna har vi fått en trainee som är vår första kvinnliga tekniska förvaltare.

Även Helena Molinero ser behov av ny kompetens för att hänga med i digitaliseringen och teknikutvecklingen. Hon lyfter tre förmågor som särskilt viktiga när det gäller framtidens kompetensbehov.

Ju mer digitala vi blir, desto mer mänskliga behöver vi vara och desto viktigare blir det fysiska mötet.

– Förmågan att leda sig själv, jämte den digitala och fysiska förmågan kommer att bli allt viktigare. För ju mer digitala vi blir, desto mer mänskliga behöver vi vara och desto viktigare blir det fysiska mötet. 

Eftersom konkurrensen om kompetensen är hård söker AMF Fastigheter nya medarbetare i närliggande branscher när rollen kräver det, men också i helt andra branscher.   – Vi behöver vara kreativa för att hitta nya medarbetare. Dels genom att rekrytera från andra branscher, dels genom att forma nya roller. Vissa roller behöver ha fastighetskompetens i grunden, medan det i andra fall kan vara positivt med ett annorlunda perspektiv och bakgrund. Det gynnar branschen som helhet. 

Fastighetsbranschens stora rekryteringsbehov kan bli en svår nöt att knäcka. Unga i åldern 15-24 år både låg, och i många fall negativ, uppfattning om fastighetsbranschen. Det visar den undersökning som Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd gjort i samarbete med Ungdomsbarometern.

Som kommunikationsansvarig på Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd, FU, är det Tom Hansens något otacksamma roll att meddela en hel bransch att man inte toppar ungdomars listor över framtida drömyrken.

– Att påstå att branschen är lite för anonym har jag nog fog för. Det är såklart trist att det är den uppfattningen man har. Men det är bra att både den förra undersökningen och den senaste visar det svart på vitt så att det blir tydligt vad vi behöver göra, säger Tom Hansen.

Det är bra att det blir svart på vitt vad vi behöver göra.

Så sammanfattar han genomgången av den undersökning som FU gjort ihop med den årliga attitydundersökning som Ungdomsbarometern gör bland unga i åldern 15 till 24 år.

För ett par veckor sedan presenterades resultatet av FU:s branschenkät där man drar slutsatsen att inom fem år behöver fastighetsbolagen rekrytera 12 000 nya medarbetare för att klara sina behov. I skenet av den siffran borde det vara något oroande att fastighetsbranschen är bland de 6 av 35 branscher som unga tycker har tråkigast arbetsuppgifter.

När Ungdomsbarometern presenterade sina med generella slutsatser i mitten av februari gavs det stor uppmärksamhet att dagens unga prioriterar privatekonomi, den egna framtiden och traditionella könsroller framför bredare samhällsfrågor. Det är ett tydligt brott där allt färre unga kallar sig feminister, miljövänner eller antirasister. Det är tydliga fakta utifrån svaren i rapporten.

Om det handlar om en helt ny, betydligt mer konservativ, värderingsgrund bland de unga är dock en tolkningsfråga. Enligt Ungdomsbarometern själva kan det handla om att det är  ideal som är så självklara för många unga att de inte längre behöver en etikett. Det är normen, inte ett statement.

Men väldigt tydligt är att hur den rådande ekonomiska osäkerheten präglar även Sveriges unga. Hela 44 procent uppger att privatekonomin är en stor källa till oro, en ökning från 37 procent föregående år. Arbetslöshet en av de samhällsfrågor som unga anser ha ökat i betydelse. Det för med sig att andelen som tycker att fast anställning är mycketviktig ökat. I denna undersökning anser 56 procent att det är en viktig parameter (54% 2023 och 48% 2023).

Tom Hansen menar att det här finns en potential för en trygg fastighetsbransch att ta tillvara på.

Det här innebär en möjlighet för fastighetsbranschen att agera

– Vår bransch är stabilare än många andra. Det innebär en möjlighet för fastighetsbranschen att agera för att få fler att söka sig hit. Vi kan erbjuda trygga jobb. Våra arbetstillfällen flyttar inte utomlands, säger Tom Hansen.

En fördel som kanske dock inte räcker så långt, konstaterar Tom Hansen, när har går igenom övriga frågor om ungas attityd till fastighetsbranschen.

Att sju av tio unga säger sig ha en uppfattning om fastighetsbranschen kan i sig låta ganska bra. Men det visar sig att det de ord de flesta unga spontant associerar till fastighetsbranschen är i ordning: mäklare, fastigheter, pengar, sälja och bostäder

– Det är en bild som är problematisk när vi ska få unga att välja vår bransch, säger Tom Hansen.

Från Ungdomsbarometern:

Kan du tänka dig att jobba i något av följande yrken?

Mäklarkompetens är visserligen efterfrågat. Men det löser inte de 12000 som efterfrågas i FU:s kompetensbehovsundersökning .

Av de 35 branscher som mäts hamnar fastighetsbranschen på plats 21 av branscher där unga kan tänka sig att jobba. Fastighetsbranschen är bland de sex branscher som unga anser har minst intressanta arbetsuppgifter.

Det ställs frågor om de viktigaste yrkesutbildningarna: ”Vad har du för bild av att arbeta som fastighetstekniker?” är det absolut vanligaste svaret : ”tråkigt”. Samma sak gäller när frågan gäller fastighetsskötare.

– Vi har ett berg framför oss. Vi behöver för det första öka kännedomen om branschen. Och när vi gjort det måste vi förändra bilden av vad de största yrkesrollerna associeras med. Tråkigt är inte okej, säger Tom Hansen.

Han tycker att FU gör vad de kan genom marknadsföring i kanaler som vänder sig mot unga. Tiktok och Roblox bland annat.

Branschen behöver bli bättre på att berätta vad det är som är kul. Inte bara säga att det är kul

– Men jag tror att branschen behöver gå samman mer för att på riktigt få till en förändring och vi på FU är gärna med och hjälper till med detta, det är en del av vårt uppdrag. Vi kommer gå ut med en undersökning där vi bland annat frågar just ”vad är roligt med branschen”. För vi hör ju hela tiden att det är intressant och utvecklande. Men man behöver bli bättre på att berätta vad det är som är kul. Inte bara säga att det är kul.

Läs även här där vi intervjuat Atrium Ljungberg och AMF om hur de gör för att hitta nya medarbetare.

När de unga svarat på Ungdomsbarometerns frågor om fastighetsbranschen går det visserligen att hävda att det ”har fel”. Ett exempel är Gymnasieprogrammet VVS och fastighet – 56 procent av de unga säger sig känna till att programmet finns.

Det är en ganska okej siffra.

Men problemet är att en övervägande majoritet tror att det är där man går för att bli rörmokare, vilket gymnasieprogrammet alltså inte enbart syftar till.

Detta är unga människors sanning

– Men måste komma ihåg att detta är unga människors sanning. Även om branschen tycker att det är fel, så detta vad man som ung agerar utifrån, säger Tom Hansen. Hela rapporten släpps på torsdag på fastun.se

Boverkets förslag i sin slutrapport om att omvandla kontor till bostäder får kritik från Anna Thureson, näringspolitisk expert hos Fastighetsägarna. Hon anser att huvudfrågan om hyressättning saknas.

I projektet Idéverkstad: Omvandling undersöktes om och hur framför allt kontor och kommersiella byggnader kan byggas om till bostäder eller annat. Bebyggelse från andra halvan av 1900-talet – det så kallade yngre kulturarvet – stod särskilt i fokus.

Utgångspunkten för diskussionerna i projektet var klimat, hållbarhet, stadsbyggnad, arkitektur, fastighetsekonomi och kulturmiljö.

Målet med projektet var att myndigheter, organisationer och andra aktörer ska få en samsyn gällande vilka hinder och möjligheter som finns idag.

Man har även tittat på vilka förändringar som skulle krävas för att omvandling genom ombyggnad ska kunna vara ett lika självklart alternativ som nybyggnad.

I Boverkets slutrapport framgår det att den största utmaningen med omvandling, enligt branschens aktörer, är att få ekonomisk lönsamhet. Det finns få ekonomiska incitament för fastighetsägare att bygga om exempelvis kontor till bostäder.

Omvandlingsprocessen är förknippad med en rad osäkerheter kopplat till detaljplan, bygglov och befintliga konstruktioners bärförmåga och möjligheter till förändring. Sammantaget gör det den ekonomiska kalkylen osäker.

Boverket har därför tagit fram förslag till lösningar. Bland annat vill man införa stöd i form av lån i omvandlingsprocessens tidiga skeden, samt slopa byggmomsen vid ombyggnad.

Omvandling måste bära sig långsiktigt och då behöver vi också prata om hyressättning.

Anna Thureson, näringspolitisk expert hos Fastighetsägarna, anser dock att Boverket missar huvudfrågan – hyran.

– Det är märkligt att Boverket lyfter lån som en central lösning, men inte adresserar den avgörande frågan om hyressättning. Ekonomisk lönsamhet handlar i grunden om intäkter – och där spelar hyran en avgörande roll.

Hon menar att eftersom en omvandling innebär större ekonomisk osäkerhet än nyproduktion måste det bli möjligt att använda anpassad hyra för nya bostäder i befintliga hus.

– Att slopa byggmomsen vid omvandling löser inte grundproblemet – omvandling måste bära sig långsiktigt och då behöver vi också prata om hyressättning, säger Anna Thureson.

Likaså tycker hon att momsreglerna måste ses över för att undanröja inlåsningseffekter:

– Nuvarande momsregler är ett konkret hinder för omvandling. Om en lokal görs om till bostad förlorar fastighetsägaren avdragsrätten och riskerar dessutom återbetalningskrav på tidigare avdragen moms. Det är en starkt hämmande faktor.

Bland övriga förslag vill Boverket även se ett nytt förhållningssätt till byggprocessen genom att anpassa den till ombyggnadens särskilda förutsättningar, med fokus på förstudier och detaljprojektering.

Ytterligare ett förslag är att ändra tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) för att främja – inte bara tillåta – omvandling. Det redan liggande förslaget om förenklad ändring av detaljplaner bör genomföras omgående.

---

Boverkets förslag till lösningar för att främja omvandling av lokaler till bostäder:

Ekonomiska incitament:

• Inför stöd i form av lån i omvandlingsprocessens tidiga skeden.
• Slopa byggmomsen vid ombyggnad.
• Använd EU:s taxonomi och hållbarhetsredovisningar (CSRD) som styrmedel genom att inkludera klimatnyttan av omvandling (livscykelanalys/LCA).

Ökad kunskap och vägledning:

• Satsa på kunskapsspridning, utveckling av metoder och praktisk vägledning kring omvandling.
• Lyft fram goda exempel och fallstudier, både nationella och internationella.
• Främja tvärdisciplinärt samarbete och noggranna förstudier som en del av arbetssättet.

Ett nytt förhållningssätt till byggprocessen:

• Anpassa byggprocessen till ombyggnadens särskilda förutsättningar, med fokus på förstudier och detaljprojektering.
• Säkerställ att kunskap om byggnaden följer med genom hela processen.
• Betona betydelsen av hantverkskunskap och närvaro av projekterande personal på byggplatsen.

Utveckling av regelverket:

• Ändra tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) för att främja – inte bara tillåta – omvandling.
• Genomför förslaget om förenklad ändring av detaljplaner.
• Överväg krav på klimatdeklaration även vid ändring av byggnader för att driva på kunskapsutveckling och hållbarhet.

Hos Svensk Mäklarstatistik är priserna för bostadsrätter upp med 1,1 procent i mars. Men SBAB:s mätningar visar att marknaden mattats. ”Vi vill ge en mer rättvisande bild av marknaden”, säger Robert Boije på SBAB.

Enligt de senaste siffrorna från Svensk Mäklarstatistik var mars en månad då priserna på bostadsrätter steg med 1,1 procent. I Stockholm upp med 1,5 procent och i Göteborg och Malmö plus 1 procent. För villorna var utvecklingen mer dämpad med en uppgång på 0,1 procent i riket.

En utveckling som, trots den nu rådande turbulensen, möts av optimistiska uttalanden i branschen. ”Vi har haft en period med lägre efterfrågan, men nu börjar de lägre räntorna ge effekt på köparsidan. Vi har särskilt sett att efterfrågan har tagit fart i storstadsområdena igen”, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling i en kommentar.

Om den trenden står sig den närmaste tiden är dock högst osäkert när effekterna av tullkriget sipprat ner till bostadsspekulanterna.

I SBAB Booli Housing Price Index som kom för en vecka sedan är signalerna inte alls lika positiva. När den normala säsongseffekten och andra tillfälliga effekter rensats bort anser SBAB att bostadspriserna gick ner med 0,4 procent under mars. En stor andel prissänkta bostäder, fallande budpremier och fler återpublicerade annonser är även tecken på att marknaden är trög menar SBAB.

– Ska man svara på frågan om hur stämningen just nu är på bostadsmarknaden anser vi att man ska studera underliggande faktorer som är viktiga, och då måste siffrorna säsongsrensats eftersom priserna normalt stiger under årets inledande månader och sedan sjunker tillbaka på hösten, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

När Svensk Mäklarstatistik redovisar förändringen under mars är det i jämförelse med så kallande glidande medelvärden för priserna under perioden december 2024 – februari 2025.

– I mina ögon ger det inte en helt rättvisande bild av marknaden just nu, menar Robert Boije.

Men hos Svensk Mäklarstatistik anser affärsutvecklingschefen Hans Flink att deras siffror visar den bilden som är relevant för marknaden.

– På det sättet vi, och även Statistiska centralbyrån räknar, med glidande medelvärde över tid, så dämpar man toppar och dalar i statistiken. Ska man mäta månad för månad blir det mer volatilt som på börsen, menar Hans Flink.

Skulle inte det ge en mer rättvisande bild av exakt hur marknaden ser ut nu?

– Nej, bostadsmarknaden är ingen börs där man har någon nytta av volatilitet. Man köper inte en bostad bara för att priserna gått upp eller ner någon vecka, det är en lång process och då tjänar man mer på att se en trend under tre månader, säger Hans Flink.

Han säger att Svensk Mäklarstatistik är den enda aktören som har alla slutpriser direkt från mäklarna, även för de affärer som inte annonseras ut.

– SBAB läser av mäklarnas annonser med utgångspriser och om det finns ett sista bud. Om de anser att det ger en bättre bild får stå för dom, säger Hans Flink.

Enligt SBAB får de in uppgifter om priser via mäklarnas affärssystem och har samma underlag som Svensk Mäklarstatistik. Man har även input från mäklarprofiler på Hittamäklare och sista bud från mäklarnas webbplatser. För hus kommer också prisuppgifter med viss tidsfördröjning från Lantmäteriet via lagfarter.

Trenden framåt är enligt Robert Boije en fortsatt svag bostadsmarknad.

– Kvarstår osäkerheten kan det lägga en våt filt över marknaden under lång tid. De spekulanter som tycker att det skulle vara ”najs” att flytta kommer avstå.

Hur mycket påverkar börsraset bostadsmarknaden?

– Viktigast är hur de långa bundna räntorna rör sig och hushållens inkomster. På kort sikt kan börsen spela viss roll och då framför allt i Stockholm och Göteborg där priserna är höga och där många använder aktiesparande till att finansiera insatserna till bostad. Men i riket i snitt kan det ha lite effekt, menar Robert Boije.

Energimyndighetens statistik för installerade solcellsanläggningar 2024 visar på en tydlig avmattning jämfört med rekordåret 2023. Däremot ökar investeringarna kraftigt i batterier.

Solkraft fick ett rejält uppsving under 2023, då el- och energipriserna rusade, samtidigt som kriget i Ukraina fortsatte i oförminskad styrka. Men under 2024 återgick installationerna till 2022 års nivå, då elpriserna gått ner till klart lägre nivåer. Detta enligt ny statistik från Energimyndigheten.

Samtidigt visar färska siffror att investeringarna i batterier ökar markant, vilket stärker möjligheterna att integrera mer väderberoende, förnybar elproduktion i energisystemet.

– Vi ser färre installationer av solceller under 2024, vilket är väntat med tanke på att 2023 var ett extremt år. Samtidigt ser vi ett stort intresse för batterier, vilket är mer än glädjande, säger Anna Werner, vd Svensk Solenergi.

Det är främst villamarknaden för solceller som minskat – här är nedgången 60 procent jämfört med 2023. Likaså har segmentet Commercial and Industrial (i intervallet 20 kW–1 000 kW), där många kommersiella/offentliga fastighetsbolag befinner sig, också gått ner kraftigt under 2024.

År 2023 installerades 6 936 nya solcellsanläggningar i intervallet 20 kW–1 000 kW. År 2024 installerades 4 845 solcellsanläggningar av den storleksordningen. Det är en nedgång med 30 procent.

Endast i det övre intervallet (anläggningar över 1 000 kW i storlek) ökade antalet nya anläggningar mer under 2024 än 2023, en ökning med 6 procent.

I stället är det installationerna av hembatterier som tagit fart. De har ökat med 40 procent, enligt siffror från Svensk Solenergi och Skatteverket. När det gäller fastighetsbolagens investeringar i batterier saknas det statistik, men antalet installationer har ökat, enligt Anna Werner.

– Det vi har är dels Skatteverkets statistik över det gröna avdraget, det vill säga privatpersoners installationer i batterier, dels hur mycket batterier som kvalificerats för att vara med på Svenska kraftnäts frekvensmarknad. Där ingår både stora och små batterier, och vår uppskattning är att över en tredjedel av batterikapaciteten som Svenska Kraftnät handlat upp sitter hos fastighetsbolag inklusive lantbruk, säger hon.

Dessutom ökar också installationerna av stora batteriparker i Sverige. Svensk Solenergi uppskattar att effekten från kommersiella batterier och storskaliga batteriparker har femdubblats från 200 MW 2023 till över 1 000 MW i slutet av 2024.

– Batterier gör att vi kan spara väderberoende kraft över dygnet. Men de är också väldigt effektiva för att stärka elnätet genom att de blixtsnabbt kan balansera elnätet vid snabba kraftbortfall och användas för frekvensreglering – att upprätthålla balansen mellan produktion och konsumtion, säger Anna Werner.