Drift- och Fastighetstekniker-programmet på JEI fokuserar allt mer på IT och fastighetsautomation. Men för att möta branschkrav krävs också drillning i social kompetens.

Kim Leijon, utbildningsledare Malmö för Drift- och Fastighetstekniker-programmet på Yrkeshögskolan John Ericsson Institutet, har en ovanlig bakgrund för en utbildningsledare inom fastighetsbranschen. Hon kommer ursprungligen från sjukvården, men ett erbjudande om att leda fastighetsutbildningar fick henne att byta karriär.

– Min sambo jobbar inom fastighetsbranschen, samtidigt som många av mina nära vänner också är aktiva i branschen. Jag tänkte att jag kan prova det, det är alltid kul att lära sig något nytt, och jag har ju en väg in på grund utav folk i min närhet, säger hon.

Programmet ger de studerande en bred bas inom teknik, fastighetsteknik och byggnadskonstruktion för att kunna arbeta med drift, skötsel och underhåll av fastighetens tekniska system. Utbildningen fokuserar även på viktiga framtidsområden som IT och fastighetsautomation.

– Vissa drift- och fastighetstekniker har mer eller mindre bara har en laptop som arbetsverktyg, vilket understryker vikten av IT-kompetens i yrkesrollen, säger Kim Leijon.

Förutom teknisk kunskap betonar Kim Leijon vikten av social kompetens, juridik och praktiska moment. Hon vill att studenrande ska få möjlighet att ”klämma och känna” på tekniken och få mer praktisk erfarenhet under utbildningen.

– Jag vill få in lite mer av det praktiska för att de studerande ska bli ännu mer attraktiva på arbetsmarknaden. Konkret kan det handla om att titta på olika låssystem eller dörrar för att lära sig mer aktivt, säger Kim Leijon.

Kim Leijon betonar att yrkesrollen förändras och att utbildningen måste anpassas till branschen.

– Från oss har de en väldigt bred grund och sen så hittar de sina egna specialitet och inriktningar själva, säger hon.

Hon menar att kommunikation, social kompetens samt insikt i försäljning och förhandling kommer bli allt viktigare för framtidens drift- och fastighetstekniker.

Läs mer om fastighetsbranschens stora behov av ny arbetskraft och därför fler utbildningsplatser.

Sedan 2001 har Fastighetsekonomi programmet på Karlstads Universitet utbildat elever för en mångsidig karriär. Men Tommy Bergquist får fortfarande förklara att det inte är en ren mäklarutbildning.

Tommy Bergquist har varit programledare för Fastighetsekonomi programmet på Karlstads Universitet i över 20 år. Programmet är ett treårigt kandidatprogram och efter examen kan studenterna börja jobba som till exempel fastighetsförvaltare, de får även formell kompetens att söka registrering som fastighetsmäklare.

Utbildningen startade som ett svar på ett nytt lagkrav om att fastighetsmäklare skulle ha minst två års högskolestudier. Men Tommy Bergqvist och hans kollegor ville skapa något mer än bara en mäklarutbildning.

– Vi ville skapa något bredare, och kände från början att vi kunde starta en treårig kandidatutbildning där studenterna kan bli mäklare om de vill. Men vi ansåg också att det skulle också finnas möjlighet till bredare jobb inom fastighetsbranschen, som förvaltning, säger Tommy Bergqvist.

Han menar att utbildningen vilar på tre ben: ekonomi, juridik och byggteknik, vilket ger studenterna en bred kompetens för att göra dem attraktiva på arbetsmarknaden inom hela fastighetsbranschen.

Tommy Bergqvist förklarar att många studenter kommer in med en tydlig bild av att de vill bli mäklare, men under utbildningens gång inser de att de har fler möjligheter.

– Det är många som kommer in och vill bli mäklare, men sen inser de under resans gång att ”jag kan ju faktiskt lite mer än så, det här verkar roligt” och så går de en helt annan väg. Som student har man flera möjligheter, säger han.

Tommy Bergqvist betonar att utbildningen skiljer sig från andra ekonomiutbildningar genom att kurserna nästan alltid har en tydlig koppling till fastigheter.

– Vi har till exempel en ekonomikurs som heter fastighetsföretagets ekonomi som är väldigt specifikt, även fastighetsrätt och byggteknik, fastighetsförvaltning och fastighetsvärdering, säger Tommy Bergqvist.

Tommy Bergqvist är ekonom i grunden och arbetade på byggföretag under en tid innan han återvände till den akademiska världen. Han har lång erfarenhet av branschen och ett brett kontaktnät.

– Jag har hela tiden haft löpande kontakt med branschen kan man väl säga, jag har ett brett kontaktnät på grund av min bakgrund, säger han.

Kontakten med aktörer i branschen ser han som en viktig del i att hålla utbildningen relevant och aktuell.

Läs mer om fastighetsbranschens stora behov av ny arbetskraft och därför fler utbildningsplatser.

VVS- och fastighetsprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium har genomgått flera förändringar sedan uppstarten. Men utmaningar kvarstår, med brist på lärare med rätt bakgrund och svårigheter att locka nya elever till programmet.

Jonas Gunnarsson, yrkeslärare på VVS- och fastighetsprogrammet inriktning fastighet på Lindholmens tekniska gymnasium, har varit involverad i flera utbildningsformer, från gymnasium till yrkeshögskola och högskola.

Han berättar att han själv började sin resa inom fastighetsbranschen 2007, med en elautomationsbakgrund. Då syftade gymnasiets fastighetsprogram till att utbilda fastighetsvärdar.

– På den tiden var programmet ockå starkt förknippat med våra kommunala fastighetsbolag här i Göteborgsområdet, säger Jonas Gunnarsson.

Sedan 2010-2011 har programmet genomgått betydande förändringar. Tidigare fanns inriktningar som rörläggare och ventilationstekniker, 2011 infördes fyra tydliga inriktningar: rörläggare, fastighetsvärd, ventilationstekniker och kyl- och värmepumpstekniker.

Han förklarar att en av de största utmaningarna med programmet är bristen på lärare med rätt bakgrund inom fastighets-, kyl- och ventilationsbranscherna. Historiskt sett har programmet dominerats av lärare med VVS-bakgrund, vilket har skapat en ”flaskhals” för de andra inriktningarna.

– Det är det största problemet som programmet genomlevt, vilket ledde till att vi 2015 gjorde om inriktningen från från fastighetsvärd till fastighetstekniker, säger Jonas Gunnarsson.

Syftet med förändringen var att bättre matcha branschens behov av kompetens inom digitalisering och fastighetsautomation.

Trots detta kvarstår utmaningen att locka tillräckligt många elever till programmet. Gunnarsson betonar att innehållet i utbildningen är viktigt och att det finns gott om jobb i branschen, det är bristande kunskap om branschen som leder till färre ansökningar.

– Det finns en brist på kännedom om vad de olika yrkesrollerna inom fastighetsbranschen innebär. Men jag har flera gamla elever som jobbar på jättefina företag som har blivit jätteduktiga tekniker, säger Jonas Gunnarsson.

Utbildningen är praktiskt inriktad, men Jonas Gunnarsson understryker vikten av goda teoretiska kunskaper för att utveckla goda förmågor. Han lyfter även fram yrkeshögskolan som en viktig utbildningsnivå där det finns många marknadsutbildningar och utbildningar som inte kräver några specifika förkunskaper utöver gymnasial nivå.

Han konstaterar dock att de flesta elever som går ut från gymnasieprogrammet går direkt ut i yrkeslivet, och att de oftast väljer att inte plugga vidare efter studenten.

– De flesta genom alla år går till olika yrken ganska direkt efter gymnasiet, säger Jonas Gunnarsson.

Läs mer om fastighetsbranschens stora behov av ny arbetskraft och därför fler utbildningsplatser.

Fastighetsägarnas Mathias Ringberger håller med Qasas Isabelle Purits om behovet av fler tillgängliga bostäder. Men han varnar för lösningar som förvandlar bostadsrätter till en parallell hyresmarknad.

Vi delar Qasas bild av att tillgängliga bostäder är en nödvändighet för en väl fungerande arbetsmarknad. Vi tror emellertid inte att utredningens förslag om enklare privatuthyrning och fler otrygga andrahandskontrakt är lösningen på problemet med brist på bostäder.

I stället behövs en avveckling av kostsamma och långsamma planprocesser och en reformering av den föråldrade hyresregleringen. Utredningens förslag riskerar dessutom att skapa problem för bostadsrättsföreningar vilket skulle vara direkt kontraproduktivt för en väl fungerande bostadsmarknad.

En bostadsrättsförening äger huset som bostadsrättshavarna bor i. Bostadsrätten gränsar emellertid mot äganderätten och bostadsrättshavare har därmed större möjligheter än hyresgäster att förfoga över lägenheten. En bostadsrättshavare får till exempel fritt överlåta bostadsrätten, göra förändringar i lägenheten och även upplåta lägenheten i andra hand i fler fall än en hyresgäst.

En grundläggande princip är emellertid att föreningen, d.v.s. bostadsrättshavarna har ansvaret för huset och dess förvaltning. Det innebär att bostadsrätter i de allra flesta fall bara får köpas av den som har för avsikt att bo i huset.

Det är rimligt att en bostadsrättshavare ska få rätt att hyra ut en lägenhet som hon eller han inte ska bo i under en tid på grund av till exempel arbete eller studier på annan ort. Sedan 2014 har regelverket kring andrahandsupplåtelse blivit generösare, tidigare krävdes beaktansvärda skäl men numera behöver en bostadsrättshavare enbart uppge skäl.

Den lagstadgade processen med ansökan och tillstånd är viktig ur en trygghets- och säkerhetsaspekt för övriga boende. Styrelsen, som ansvarar för den löpande förvaltningen i bostadsrättsföreningen, behöver känna till vem eller vilka som är andrahandshyresgäster och därmed har rätt att vistas i byggnaden.

Det finns andra boendeformer, till exempel ägarlägenheter eller villor, som lämpar sig bättre för privatuthyrning.

Den pågående utredningen om enklare privatuthyrning och ändring av presumtionshyror] syftar bland annat till att utöka rätten till andrahandsupplåtelse. En för långtgående rätt till andrahandsupplåtelse sker på bekostnad av bostadsrättsföreningarnas självbestämmanderätt, tryggheten för övriga boende och minskat engagemang i föreningen.

Redan idag kan en bostadsrättsförening välja att tillåta andrahandsuthyrning i större utsträckning än vad lagen ger rätt till. När man tar bort föreningens rätt att själva bestämma drabbas grannarna till den som använder lägenheter som en inkomstkälla istället för bostad.  

Vi delar naturligtvis uppfattningen att en väl fungerande arbetsmarknad och stark ekonomisk tillväxt är viktigt för Sverige. Fastighetsägarna är emellertid starkt kritiska till att utöka rätten till andrahandsupplåtelse. Vi anser att bostadsrättsföreningar fortsatt ska få ha kontroll över andrahandsupplåtelser.

En för fri rätt kommer leda till att bostadsrättens karaktär förändras och att fler köper bostadsrätt i spekulativt syfte. En bostadsrätt är inte en spekulationsvara eller en långsiktig hyresinvestering – den är en boendeform där den som äger bostaden också har ett ansvar gentemot föreningen och sina grannar. Att ytterligare luckra upp reglerna för andrahandsuthyrning riskerar att minska föreningarnas inflytande och tryggheten för boende.

Bostadsrätten är en form av kollektivt ägande. Det finns andra boendeformer, till exempel ägarlägenheter eller villor som lämpar sig bättre för privatuthyrning. Det finns idag ett färdigt förslag på hur andelen ägarlägenheter kan ökas vilket är en bättre lösning än att minska bostadsrättsföreningarnas självbestämmanderätt och förändra bostadsrätten som upplåtelseform. 

Att ytterligare luckra upp reglerna för andrahandsuthyrning riskerar att minska föreningarnas inflytande och tryggheten för boende.

Sverige har redan en problematisk hyresmarknad med långa köer och brist på hyresrätter. Lösningen är dock inte att förvandla bostadsrätter till en parallell hyresmarknad, utan att i stället stimulera byggandet av fler hyresrätter genom reformer av plan- och bygglagstiftningen samt den föråldrade hyresregleringen.

Att bota den dysfunktionella hyresmarknaden orsakad av hyresregleringen genom att stärka den oreglerade andrahandsmarknaden leder till snedvriden konkurrens, uppblåsta andrahandshyror och ett svagare konsumentskydd.

För en stark arbetsmarknad behövs i stället en välfungerande hyresmarknad där hyresrätter finns tillgängliga för den som flyttar till en ny stad. Så ser det ut i resten av Norden och så kan det se ut även i Sverige. 

Låt oss sträva efter en stabil och trygg bostadsmarknad.

Mathias Ringberger, Fastighetsägarna Stockholm, Brf-expert

Bostadssektorn efterlyser höjda bostadsbidrag men regeringen är kallsinnig. Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M), säger att höjda bostadsbidrag minskar drivkrafterna till arbete och egen försörjning.

Bostadsbidraget bör justeras upp så att det står i rimlig relation till boendekostnaderna. Det anser SKR, Sveriges allmännytta, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna samstämmigt. I en debattartikel pekar man på att bostadsbidraget kraftigt urholkats och att det är samhällets viktigaste verktyg för att människor med låga inkomster ska kunna efterfråga lämpliga bostäder.

Alla utredningar och experter har konstaterat att bostadsbidrag är det mest pricksäkra stödsystem som regeringen förfogar över

– Bostadsbidragens påverkan och nytta har det vridits och vänts sedan slutet av 90-talet. Alla utredningar och experter har konstaterat att bostadsbidrag är det mest pricksäkra stödsystem som regeringen förfogar över, säger Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKR.

Samtidigt är det allt färre hushåll som får bidrag. Enligt Försäkringskassan har antalet bostadsbidragstagare minskat med 21 procent de senaste fem åren. Skälet är till största delen att inkomstgränserna har varit desamma sedan 2021, vilket gör att de som kommer över nivån inte söker och får bostadsbidrag.

För att kunna få fullt bostadsbidrag får en ensamstående inte tjäna mer än 150 000 om året. För sammanboende gäller 75 000 kronor om året, per person.

Hyresgränserna har inte heller höjts i takt med högre hyror. Sedan 1997 har boendekostnaderna som bidraget tar hänsyn till legat fast, trots att hyrorna har fördubblats. Dagens bidrag tar som mest hänsyn till 5 300 kr i hyra för en ensamstående vuxen. Hade reglerna följt hyresutvecklingen skulle nivån vara närmre 11 000 kr enligt beräkningar av Hyresgästföreningen.

När Riksrevisionen publicerade en granskning i september 2024 konstaterar myndigheten att bidraget inte ger förutsättningar för resurssvaga hushåll att efterfråga en god och tillräckligt rymlig bostad. Man rekommenderar därför att regeringen att se över bostadsbidragets utformning och lämplighet.

Vi har sökt en intervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje för att få regeringens syn på bostadsbidragen, men hon vill inte ställa upp och departementet väljer att svara per mejl.

Bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad och ger marginaleffekter

Att det är färre som har bostadsbidrag menar Anna Tenje beror på att barnhushållens ekonomi förbättrats betydligt, och att hittills under mandatperioden den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.

– Förmåner som bostadsbidraget är viktiga för familjer som har det svårt ekonomiskt, särskilt för ensamstående föräldrar. Samtidigt är bostadsbidraget en förmån som är inkomstprövad och ger marginaleffekter.

Marginaleffekterna är något hon ofta återkommer till i svaren till Fastighetstidningen.

– För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till arbete och egen försörjning. Det bästa verktyget för att varaktigt bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete, skriver hon och fortsätter:

– Regeringen arbetar aktivt för att fler ska komma i arbete, bland annat genom förstärkningar av jobbskatteavdraget som främst riktats till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster och som gör det mer lönsamt att arbeta. Fler barn måste få se sina föräldrar gå till jobbet, det är det bästa sättet att skydda dem från låg ekonomisk standard.

Fattigdomen bland barnhushåll med bostadsbidrag har minskat

Riksrevisionen konstaterar att hushåll med bostadsbidrag blir mer och mer trångbodda. Ser du det som ett problem?

– Det är bekymmersamt att trångboddheten bland hushåll med bostadsbidrag har ökat över tid, samtidigt framgår det av Riksrevisionens rapport att boendet inte har blivit sämre och att fattigdomen bland barnhushåll med bostadsbidrag har minskat, svarar Anna Tenje.

Hur ser du på bostadsbidragets framtid – behöver det reformeras, förstärkas eller är det bra om det fasar ut sig självt?

– För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till arbete och egen försörjning. Regeringen arbetar för att få fler i arbete och att fler ska kunna försörja sig genom egen inkomst av arbete. Även om nuvarande regler inte skulle förändras skulle det ta tid innan bostadsbidraget är helt avskaffat, då exempelvis en ensamstående med tre barn kan ha bostadsbidrag upp till en inkomst på över 38 000 kronor per månad innan bostadsbidraget är helt reducerat.

Bostadsbidraget har inte de marginaleffekter som minskar viljan att arbeta

Jan Ove Östbrink, på SKR tror inte att bostadsbidraget i sig leder till att folk inte tar ett jobb.

– Nej, bostadsbidraget ska ge människor en grund att stå och har inte de marginaleffekter som minskar viljan att arbeta, det är vår bedömning och även personer i regering och riksdag vi talar med. Bidragets viktigaste funktion är att människor inte lever trångbodda. Vi vet att där trångboddheten är som högst finns även andra sociala problem, säger Jan Ove Östbrink.

Inte heller Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna köper Anna Tenjes resonemang. 

– Alternativet till bostadsbidrag är försörjningsstöd som har hundraprocentig marginaleffekt. För varje krona man tjänar in på arbete förlorar men en krona i försörjningsstöd. Det är helt enkelt dumt att byta bostadsbidrag mot försörjningsstöd om man vill driva arbetslinjen, säger han. 

Martin Lindvall menar att regeringen, med sin styvmoderliga behandling av bostadsbidraget, missar dess bostadspolitiska syfte.

– På socialdepartementet tycks man betrakta det som enbart ett verktyg inom familjepolitiken, och man förstår därför inte hur ett urholkat bostadsbidrag påverkar hur bostadsmarknaden fungerar. Brister i systemet får effekter på bland annat rörlighet, trångboddhet, standarden på bostäder i beståndet och byggande, säger Martin Lindvall. 

Vad ser du som den största risken?

– Att det blir ännu svårare för svaga grupper att efterfråga bra bostäder. Man tränger ihop sig och har svårt att bo kvar när det görs nödvändiga renoveringar.

Om nödvändigt stöd på efterfrågesidan saknas behöver regeringen titta på lösningar på utbudssidan

– Om nödvändigt stöd på efterfrågesidan saknas behöver regeringen titta på lösningar på utbudssidan, med bostäder som riktas till hushåll med särskilda behov, tillägger Martin Lindvall. Hur sådana lösningar kan utformas diskuterar vi gärna, men hittills har jag inte sett uttryck för några sådana ambitioner. 

Vi har under lång tid sökt kompletterande svar från Socialförsäkringsministern, bland annat om det blir förlängning av tilläggbidraget som avvecklas efter 30 juni i år och hur hon ser på en indexering av bostadsbidraget. I skrivandes stund har det inte inkommit några svar.

Regeringen skjuter till ytterligare 160 miljoner till Norrlandsfonden för att stimulera bostadsbyggande.

Regeringen föreslås också att Norrlandsfonden får ett kapitaltillskott på 300 miljoner, varav 160 miljoner skjuts till i vårändringsbudgeten (140 miljoner avsattes i budgetpropositionen för 2025).

Syftet är att främja bostadsbyggande i etablerings- och omställningskommuner, inte minst i norra Sverige. Dessa medel gäller inte bara i år, utan vi har en fyraårsplan för detta. Men vi tidigarelägger nu och förstärker satsningen, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) på fredagens pressträff-

Tanken är att Norrlandsfondens pengar ska fungera som en som ett topplån – en katalysator för bostadsbyggande enligt Andreas Carlson.

– Detta bidrar till att förbättra konjunkturen att förstärka jobbmöjligheterna i byggsektorn, men  det är också en förutsättning för de investeringar som många delar av vår industri gör just nu. Norrlandsfonden har redan inlett pilotprojekt där de erbjuder lån till marknadsmässiga villkor, sa Andreas Carlson.

För Jens Pihlblad, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna MittNord, är det ett välkommet tillskott.

– Vi ser kapitaltillskottet till Norrlandsfonden som ett viktigt besked, inte minst för en byggsektor som är hårt pressad, utan även för de kommuner som står inför stora utmaningar när det kommer till behovet av fler bostäder som industrietableringar medför, säger Jens Pihlblad.

Regeringen höjer rot-avdraget från 30 till 50 procent. Bra anser Byggindustrin. Förstärker orättvisan mellan det ägda boendet och hyresrätten menar Hyresgästföreningen.

När rotavdraget infördes 2009 var skattereduktion 50 procent av arbetskostnaden. Den 1 januari 2016 sänktes skattereduktionen till 30 procent. Men från 12 maj i år fram till årets slut är avdraget tillbaka till nivån från starten.

Höjningen av avdraget, som presenterades i dag, är en del av regeringens  konjunkturstimulanser på 5,8 miljarder. Där står kostnaden för Förstärkt ROT-avdrag för den största delen 4 350 miljoner. Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, menar regeringen.

Övriga delar är riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för fler i jobb samt satsningar på vägunderhåll och bostäder.

– De senaste årens ekonomiska läge har varit tufft för stora delar av den svenska byggbranschen, vilket i förlängningen haft negativa konsekvenser för hela Sverige. Nu förstärker vi rotavdraget kraftigt för att stimulera branschen och främja både små och medelstora byggföretag, säger Magnus Persson, ordförande i arbetsmarknadsutskottet i riksdagen.

Hos Byggföretagen välkomnar man regeringens besked.

–  Vi har varit tydliga med att en höjning av rot inte vänder krisen för bostadsbyggandet. Samtidigt är varje jobb viktigt när varslen fortsätter att öka, företagen kämpar med att få ihop kalkylerna och arbetslösheten inom bygg ligger runt 10 procent, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Men hos Hyresgästföreningen ser man regeringens beslut som felriktat.

– Riksrevisionen rekommenderar regeringen att sänka rot-avdraget och höja bostadsbidraget. Och man gör tvärtom, det är häpnadsväckande, säger Martin Hofverberg, chefekonom Hyresgästföreningen.

Han anser att en ökning av rotbidrag förstärker orättvisan mellan upplåtelseformerna.

– Vi ser åter igen beslut med en fördelningsprofil som gynnar den som äger och i förlängningen missgynnar den som hyr, säger Martin Hofverberg.

Men är det inte bra att arbetslösheten i byggsektorn minskar?

– Vill man hålla uppe sysselsättningen i byggandet finns det mer effektiva sätt att jobba med, som att ge ut förmånliga bygglån i lågkonjunktur och renoveringsstöd.

Även facket Byggnads är kritiska.

– Regeringen verkar bara ha ett enda verktyg att ta till för att försöka stimulera bostadsbyggande och det stora problemet är att det inte fungerar. Det är fruktansvärt idéfattigt och en stor besvikelse. Vi behöver åtgärder för att få spaden i marken för nya byggstarter, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

Byggnads vill att staten tar ett större ansvar för bostadsbyggandet och säkerställer en jämnare byggtakt mer anpassad efter landets behov. Bland annat genom att återinföra och utveckla investeringsstödet.

Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna säger i en kommentar att justeringen av rot-avdraget kan vara värdefullt.

– Det kan förhoppningsvis få betydelse för den långsiktiga kompetensförsörjningen bland bygg- och installationsföretag, vilket i förlängningen spelar roll även för företag i vår bransch. 

Men tillägger han:

– Bredare samhällsekonomiska effekter är svårare att sia om. Regeringen hoppas naturligtvis på en ökad konsumtionsbenägenhet i hushållen och positiva sysselsättningseffekter, primärt inom bygg- och anläggningssektorn, men här finns så många externa osäkerhetsfaktorer just nu att ingen kan ta något för givet.

I takt med att stämningsläget i den svenska ekonomin långsamt vänder uppåt spås detaljhandeln växa under både 2025 och 2026. Det enligt årets första upplaga av Detaljhandelns konjunkturrapport.

Efter tre utmanande år vände Sveriges ekonomi svagt uppåt under 2024, HUIs prognos visar på tillväxt även under 2025 och 2026. I årets första upplaga av Detaljhandelns konjunkturrapport sätts prognosen för total detaljhandel i löpande priser till 4,0 procent för 2025 och 3,0 procent för 2026. I fasta priser sätts prognosen till 2,0 procent för 2025 respektive 1,5 procent för 2026.

Sällanköpsvaruhandeln har också börjat återhämta sig, och HUI förutspår en positiv utveckling för alla delbranscher under 2025. Den årliga tillväxten spås uppgå till 4,0 procent i löpande priser och 2,5 procent i fasta priser.

– Att hushållens ekonomi stärks är glädjande besked för sällanköpsvaruhandeln och försäljningen ökar nu från låga nivåer. Under året förväntas samtliga delbranscher utvecklas positivt, även de mer kapitalkrävande som konsumenterna tvingats avstå från under levnadskostnadskrisen. Trots ökad köpkraft väntas lågprishandeln fortsatt växa, vilket tyder på att konsumenternas tydliga prisfokus inte har upphört, säger Emma Hernell, vd på HUI Research.

Under 2025 beräknas dagligvaruhandeln växa med 4 procent i löpande priser och 1,5 procent i fasta priser. Externa faktorer skapar ett stort kostnadstryck och påverkar hela livsmedelskedjan negativt, vilket förklarar den prognostiserade prisutvecklingen.

– Under inledningen av 2025 har dagligvaruhandeln präglats av inflationsoro, orsakad av fortsatt global osäkerhet, klimatförändringar och störningar i handelsflöden. Fenomenet är inte unikt för Sverige, utan matprisinflationen följer samma mönster som i övriga Europa. Att hushållens köpkraft stärks är positivt för branschen, men orosmolnen kvarstår kring de externa faktorer som riskerar driva upp inflationen ytterligare, säger William Lindquist, consultant på HUI Research.

Återhämtningen för Sveriges ekonomi väntas följa med in i 2026. Förhoppning om ett stabilare omvärldsläge, nya investeringar i näringslivet och en hushållskonsumtion som vänder uppåt ger den svenska ekonomin en skjuts och BNP spås växa med 2,4 procent under 2026.

Allt fler kvinnor söker sig till teknik- och tillverkningsprogramen. Men på fastighetsutbildningarna är det fortsatt manlig dominans.

Färska siffror från SCB visar att det totala antalet sökande till yrkeshögskolans program  nått nya rekordnivåer med över 100 000 sökande. Ett utbildningsområde som länge haft få sökande är teknik och tillverkning. Nu har antalet sökande till YH-program inom området ökat markant. Och många är kvinnor. Andelen kvinnliga sökande har ökat med 43 procent.

– Yrkeshögskolan har i uppdrag att arbeta för breddad rekrytering därför att det bidrar till en stärkt kompetensförsörjning. Att fler kvinnor söker till teknikutbildningarna är så klart bra för yrkeshögskolan, men det är framför allt bra för svensk industri, säger Magnus Wallerå.

I statistiken för utbildningar med inriktning fastighet har det dock inte skett någon större förändring i antalet sökande de senaste åren. Johan Lindahl, pressansvarig på Myndigheten för yrkeshögskolan, menar att det främst beror på att det inte har startats tillräckligt många nya utbildningar under perioden.

– Vi ser att det är populära utbildningar, det ligger mellan fem och åtta sökande per plats vilket är en rätt hög siffra. Den största anledningen till att det stått stilla ett tag är nog för att det under de senaste tre till fyra åren inte tillkommit många nya utbildningar med inriktning fastighet, säger Johan Lindahl.

Det är också tydligt att yrkeshögskolans fastighetsinriktade utbildningar fortsatt domineras av män. Bland totala sökande under 2024 var det endast 27 procent kvinnor som sökte till fastighetstekniker. Liknande siffror uppvisas vid fastighetsingengörs-program. Fördelningen på utbildningen Facility manager är mer jämlik, där 60 procent av sökande 2024 var kvinnor.

Siffrorna för 2024 står också i likhet med statistik från de senaste fem åren, där män är överrepresenterade i majoriteten av utbildningarna.

– Både Myndigheten för yrkeshögskolan och yrkeshögskolorna själva jobbar aktivt med att försöka bredda rekryteringen för att fler kvinnor ska söka till dessa program. Det är ett uppdrag vi har som vi jobbar med på olika sätt, säger Johan Lindahl.

Nästa vecka kommer fastighetstidningen presentera ytterligare siffror och insikter om fastighetsutbildningar och kompetensbehov.

Många är mitt uppe i semesterplaneringen. Här går Fastigos Charlotta Stensson igenom de krav som ställs i  semesterlag och kollektivavtalens regler.

Semesterplaneringen är en central del av arbetsåret, och kräver noggrann planering och samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. Enligt semesterlagen och kollektivavtalens regler finns tydliga riktlinjer för hur semestern ska förläggas för att säkerställa både vila och verksamhetens behov.

Enligt lag och avtal har arbetstagare rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Detta ger möjlighet till den återhämtning och vila som är syftet med semestern.

Här är vad du som arbetsgivare bär ha koll på:

Huvudsemestern är den längre semesterperioden som vanligtvis förläggs till sommarmånaderna juni–augusti. Enligt lag och avtal har arbetstagare rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under denna period. Detta ger möjlighet till den återhämtning och vila som är syftet med semestern.

För att huvudsemestern ska kunna förläggas korrekt måste arbetsgivaren:

• Påbörja förhandlingar med fackliga representanter (eller direkt med arbetstagarna om facklig representation saknas) senast i februari.
• Ta hänsyn till arbetstagarnas önskemål i den mån det är möjligt.
• Informera arbetstagarna om beslut senast två månader före semesterns början.

Arbetstagare kan även ansöka om enstaka semesterdagar utöver huvudsemestern. I dessa fall bestämmer arbetsgivaren hur dagarna förläggs, efter samråd med arbetstagaren. Flexibilitet och dialog är viktiga för att få detta att fungera utan att påverka verksamheten negativt.

Arbetstagare som har fler än 20 betalda semesterdagar kan spara de överskjutande dagarna till kommande år. Detta ger möjlighet att ta ut en längre sammanhängande ledighet vid ett senare tillfälle. Arbetsgivaren avgör hur dessa dagar förläggs under det år de tas ut, men arbetstagaren har rätt att framföra önskemål.

Checklista för arbetsgivare

1. Påbörja förhandlingar om semesterförläggning i februari.
2. Säkerställ att alla semesterdagar planeras och rapporteras korrekt.
3. Informera arbetstagare om beslut i god tid, senast två månader innan huvudsemester.
4. Håll koll på sparade dagar för att undvika överskridande av maximalt antal.

Observera att maximalt 40 sparade dagar får ackumuleras, och dagar som överstiger detta antal ska förläggas eller ersättas med kontant betalning.

För deltidsanställda ska semester förläggas så att de får lika lång ledighet som heltidsanställda. Detta innebär att både arbetsdagar och arbetsfria dagar tas med i planeringen. Formler och beräkningsmodeller används för att säkerställa rättvis fördelning av ledigheten.

Under uppsägningstid kan semester förläggas endast under specifika omständigheter:

• Om semestern redan var fastställd innan uppsägningen.
• Om arbetstagaren själv säger upp sig eller blivit uppsagd av personliga skäl.

Vid arbetsbrist har arbetstagaren rätt att avbryta en redan förlagd semester.

Att förlägga semester på ett strukturerat och transparent sätt är avgörande för både arbetsmiljö och verksamhetens framgång. Genom att följa regler och riktlinjer kan arbetsgivare och arbetstagare tillsammans skapa en effektiv semesterplanering som ger utrymme för både vila och produktivitet.

Charlotta Stensson, förhandlingschef Fastigo

Intresset för co-working fortsätter att öka. Nu öppnar Revelop ytterligare ett C/O Workspace med 24 kontorsrum. Denna gång i Tyresö, söder om Stockholm.

Det är enligt Revelop med anledning av en stor efterfrågan på flexibla kontor som man i höst öppnar den nya kontorshubben i Tyresö. Med den nya anläggningen omfattar Revelops eget co-workingkoncept C/O Workspace fem fastigheter i Stockholm och Göteborg.

– Vi gläds över att behovet av prisvärda kvalitativa premiumkontor nära människors bostäder är stort. Vi tror att många uppskattar vårt all inclusive-koncept där allt ingår för att lättare hålla koll på kostnaderna, säger Gabriel Andersson, Associate Director C/O på Revelop.

Och trendkurvan för kontorshubbar tycks fortsätta uppåt, vilket Max Barclay på Newsec förutsåg redan för två år sedan i en intervju med Fastighetstidningen.

I Newsec Property Outlook hade man precis analyserat potentialen för förortshubbar i Stockholm med omnejd. Enligt den analysen fanns det god potential för att omvandla till, eller bygga nya, kontorshubbar i bland annat Tyresö.

– Våra planer i Tyresö har fått positiv respons och vi har redan före byggstart signerat flera hyresgäster. Läget påminner om våra andra anläggningar som är bostadsnära med service i närområdet kombinerat med bra kommunikationer, säger Gabriel Andersson.

Att Newsecs analys gäller även idag visar Co-working mäklarna Yta.se och workaround.io, vars data visar att både utbud, såväl som efterfrågan har ökat.

Revelop fortsätter därmed att utveckla sin framgångsrika strategi, säger Gabriel Andersson.

– Inför egna nyetableringar testkör vi anläggningarna genom olika plattformar för att se visningar, klick och konverteringar och jämför det med faktiskt utfall på befintliga anläggningar. Det ger oss tillräcklig comfort i om en anläggning kommer att funka eller inte.

– Vi har ett par till platser som vi tittar på att etablera på i år, men bra att notera är att vi endast etablerar anläggningar i våra egna fastigheter, säger Gabriel Andersson.