Foto: Shutterstock
Publicerat 26 februari, 2021

Helgtankar: Spring Marika spring

En popartists kamp med vardagen efter sin diagnos. En domprosts val mellan ideologi och verklighet. Där tycker sig redaktionschefen skönja ett myrsteg fram i den sociala bostadsdebatten.

Det finns en scen som återkommer i tre snarlika versioner i den guldbaggebelönade filmen ”Spring Uje spring”. Alla som genomlevt småbarnsåren känner igen sig i kallpratet när Uje Brandelius och en annan småbarnsförälder tålmodigt väntar och utstrålar påtvingat engagemang under ännu en barnaktivitet – i detta fall schackskola, dans och fäktning. Och alla som bor i Stockholm vet att det styltiga samtalet föräldrarna emellan handlar om boende.

I ett trevande försök att identifiera Uje Brandelius sociala status frågar föräldern på bänken bredvid om han har en bostadsrätt – eftersom han bor i ”utsatta området” Bredäng, men uppenbart är bildad medelklass. Tredje gången det upprepas får föräldrakollegans värdering av Bredäng som en ”blandad” förort bägaren att rinna över hos en allt mer pressad Uje Brandelius. En av många fantastiskt skojsiga scener i denna annars så hjärtskärande berättelsenom hur Uje Brandelius tvingas förlika sig med sin parkinson-diagnos.

[ Annons ]

Jag läser en DN-intervju där Uje Brandelius kommenterar omgivningens ängslighet kring den inbillade stigmatisering valet av ort och upplåtelseform ofta innebär i mötet med en ängslig medelklass som sliter hårt med sin politiska korrekthet:

”Det händer fortfarande att jag träffar folk som tror att jag är stenhårt politisk varje sekund, de blir nervösa och säger ”jag bor i bostadsrätt men vi bodde jättelänge i hyresrätt, våra barn går på kommunalt dagis, bara så att du vet!” Slappna av.”

Marika Markovits är domprost och inte popartist. Hon säger inte ”slappna av” – utan mer saker i stil med:

”Vi blir ideologiskt korrekta men praktiskt grymma”

Men jag tycker mig ändå höra just ett ”slappna av!” när hon resonerar kring den debatt som uppstått kring en svensk modell av social housing. En debatt där själva begreppet i sig blivit så stigmatiserat att det blivit hart när omöjligt för vissa att ens tänka sig minsta lilla justering av nuvarande system.

Men verkliga stigmatiseringen handlar såklart om det utpekande och den utstötning som kan drabba boende i social housing. Ett visserligen högst påtagligt problem redan utan social housing.

Marika Markovits ”slappna av” är hur hon menar att det faktiskt både går att inse problematiken och diskutera möjliga modeller. Hon säger:

– En pragmatisk samhällsbyggare måste alltid räkna in att det kommer finnas former av diskriminering, eftersom vi har den mekanismen att ständigt värdera varandra. Men med gott stadsbyggande kan vi undvika de värsta avarterna.

Den brittiska debatt kring social housing, som följde brandkatastrofen i Grenfell Tower, handlar mycket om stigmatisering. Som jag uppfattar det inte så mycket på att den existerar, utan hur man ska lösa den. I rapporten från det brittiska bostadsdepartementet ”A new deal for social housing” är det stort fokus på frågan. När det talas om lösningar betonar ungefär en tredjedel av de tillfrågade att det behövs en förändring av hur media rapporterar om sociala bostäder. Ungefär lika många betonade vikten av att från olika håll ständigt betona det ägda boendet som allas livsmål. Dock går det inte att komma ifrån ironin när det i rapporten gång på gång betonas vikten av att hyreslägenheten måste kunna vara det första stegen till det hägrande ägandet.

Självklart är det viktigt att den som vill ska kunna ha möjlighet att at sig in på den ägda bostadsmarknaden. Men förutsätt inte att det är allas dröm. Slappna av, säger Uje.

Det är såklart bara en av många små detaljer. Jag har själv ingen bestämd uppfattning om hur den sociala bostadspolitiken ska utformas. Men att något måste göras är alldeles uppenbart. Och då tycker jag att Marika Markovits har bra poänger. Det går faktiskt att prata om särlösningar på bostadsmarknaden, om så bara liten skala, utan att det därför måste betyda ett totalt farväl till den allmänna bostadspolitik som så länge präglat vårt land.

Och inte minst – jag har haft förmånen att åka med Stadsmissionens uppsökande team vid två tillfällen. Det är bara några timmars inblick i en annan värld, men intrycken är outplånliga. Så kanske att man för egen del hellre ser andra lösningar, men man lyssnar på vad den som har 15 års erfarenhet av hemlöshetsarbete inom Stockholms Stadsmission har att säga. Här läser du vår intervju med Marika Markovits.

Erik Hörnkvist, redaktionschef

[ Annons ]

[ Annons ]

Alexandra Hagen. Foto: White Arkitekter.
Publicerat 26 februari, 2021

Debatt: ”Vårdlokalernas utformning har glömts bort”

I den kommande förändringen av vården med ett ökat fokus på primärvård har regeringen missat att lokalerna behöver anpassas. En fråga som kan spela stor roll i hanteringen av coronapandemin, anser White arkitekters vd Alexandra Hagen.

Coronapandemin medför långsiktiga förändringar för primärvården och ställer stora krav på lokalerna. Trots att utformningen av vårdlokaler har stor betydelse för smittskyddsarbetet och vårdarbetet ses de sällan som en förutsättning i satsningen på en god och nära vård.

Riksdagen fattade i slutet av 2020 beslut om regeringens proposition för nära och tillgänglig vård som bland annat innebär en utbyggnad av och ett ökat ansvar för primärvården. För att den ska bli verklighet bedömer regeringen att olika förutsättningar behöver vara uppfyllda inom primärvården. Men i propositionen glöms en central förutsättning bort– vårdlokalerna. Utan väl utformade vårdlokaler riskerar smittskyddsarbetet och vårdarbetet att försämras. Det går tvärt emot regeringens mål att ge vårdsystemet bättre förutsättningar vid kriser.

[ Annons ]

Primärvården är avgörande för att minska smittspridning och diagnostisera patienter på ett säkert sätt. Coronapandemin har tvingat vårdcentraler att ställa om och har krävt stora anpassningar av både verksamhet och lokaler. Temporära mottagningstält har uppförts och flera vårdcentraler har flyttat årets influensavaccination till större lokaler för att hålla avstånd.

Vårdlokalernas utformning och interiör är centrala för vårdarbetets kvalité, det konstateras i ett kunskapsunderlag för planering av vårdcentraler och mottagningar från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Arkitekturen kan både stärka patientintegriteten och minska antalet vårdrelaterade misstag. Dessutom spelar vårdlokalens utformning en avgörande roll för att minska smittspridning. I en rapport från Svensk Förening för Vårdhygien framgår att klok vårdarkitektur bidrar till ett säkrare arbetssätt samt minskar stress och trötthet bland vårdpersonal.

För att vårdlokaler ska ha god hygienisk standard ska vårdhygienisk kompetens inkluderas tidigt i byggprocessen. Trots det visar granskningar av PWC att det saknas rutiner för hur vårdhygienisk kompetens ska involveras och att lokalmässiga förutsättningar hindrar vårdhygienarbetet. Bland annat gör ofördelaktiga materialval att vissa ytor kan vara svåra att hålla rena. Många vårdcentraler är därför i behov av renovering, samtidigt som investeringar riskerar att bli kostsamma när brister upptäcks i efterhand.

Utöver att erbjuda vårdpersonal en bättre arbetsmiljö kan god vårdarkitektur, i kombination med närhet och tillgänglighet till grönska, minska både stress- och smärtnivån hos patienter. Kopplingar till naturen och dagsljusinsläpp spelar en viktig roll för patienters välbefinnande och tillfrisknande.

En personcentrerad vård kräver vårdmiljöer utformade efter individens behov. Den framtida satsningen på primärvården lär betyda ett ökat behov av ändamålsenliga lokaler. Oavsett om vi bygger nytt eller bygger om bör lokalerna underlätta ett säkert arbetssätt, främja patienters hälsa samt frigöra resurser till vårdens kärnverksamhet. För att omställningen till en god och nära vård ska bli verklighet måste lokalerna ses som en central förutsättning. Det har regeringen inte beaktat i propositionen, vilket kräver att både regioner och kommuner nu gör det.

Alexandra Hagen, vd White Arkitekter

[ Annons ]

[ Annons ]

”Social housing behöver inte bli ett stigma”

Vi blir ideologiskt korrekta men praktiskt grymma. Så resonerar Stockholms nya domprost Marika Markovits, kring invändningarna mot en svensk modell av social housing.

Hon kan inte låta bli att reagera på plastpåsarna med någons tillhörigheter utanför portarna. För även om hon vikt en fjärdedel av sitt liv åt hemlösa, och trots att Klara kyrka är en fristad för hemlösa, så ska det heliga rummet respekteras. Dessutom är Marika Markovits sedan november domprost i Stockholms domkyrkoförsamling. Men det betyder inte att hon släpper det stora engagemang för hemlöshetsfrågor hon drivit under sina 15 år som direktor på Stockholms Stadsmission.

[ Annons ]

Hon blickar ut över bänkarna inne i Klara Kyrka. Flera av dem som sökt sig hit denna råkalla dag i slutet av 2020 är tydligt märkta av hemlöshet. Pandemin har förvärrat situationen.

– Har man inte ett hem är det omöjligt att upprätthålla restriktionerna. Jobbigast är det för de som lever i akut hemlöshet och sover ute, bor i trappuppgångar eller möjligen i något akutboende. Tänk att man blir sjuk men inte sjuk nog att läggas in på sjukhus.

Enligt socialstyrelsens senaste nationella kartläggning från 2017 är antalet människor i hemlöshet över 33 000. Men det finns stora mörkertal – inte minst grupper som inte täcks in i mätningen, som papperslösa. Marika Markovits menar att ekonomiskt tuffare tider i pandemins spår gör att det måste till snabba och konkreta lösningar.

Kanske kommer svaren i november 2021 när regeringens särskilde utredare Karolina Skog ska presentera sina förslag om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Men från Stadsmissionens sida menar man att utredningsdirektiven inte är tillräckligt långtgående. Därför innehöll rapporten Hemlös 2020 ett detaljerat förslag på en nationell strategi mot hemlöshet. En strategi som inbegriper det närmast tabubelagda begreppet social housing.

Stockholms nya domprost Marika Markovits har lång erfarenhet av hemlöshetsfrågor från sin tid som direktor på Stockholms Stadsmission. Foto: Casper Hedberg

Vi ska strax återkomma till de konkreta förslagen, men med tanke på Marika Markovits nya uppdrag känns det naturligt att börja i de mer etiska aspekterna. Att den religiösa betydelsen av begreppet stigmatisering handlar om mirakel har mycket lite med saken att göra. Men det känns på något sätt relevant att tala med en präst om den sociologiska betydelsen av begreppet. Detta då risk för stigmatisering ofta hävdas som det främsta argumentet mot social housing.

– Det är viktigt att förstå hur mekanismen att stöta ut andra finns inbyggt i det mänskliga. Vi överlever via gruppen, så risken att exkluderas upplever vi som hotfull. Därför reagerar vi med ryggmärgsreflexen vid minsta risk att någon stigmatiseras. Och självklart ska vi motarbeta det via ideologi och via tron.

Det är den ideologiskt goda sidan av frågan, menar Marika Markovits. Men så fortsätter hon:

– Fast när vi som är väletablerade i samhället ska skapa system för andra, som inte har samma möjligheter, är det väldigt sällan vi faktiskt frågar hur de upplever det. Om de inte upplever det som stigmatiserande – då ska vi våga oss på det i högre grad.

En pragmatisk samhällsbyggare måste alltid räkna in att det kommer finnas former av diskriminering.

Genom att inkludera social housing i form av insprängda hus och lägenheter i det ordinarie beståndet går det att hantera, anser Marika Markovits.

– En pragmatisk samhällsbyggare måste alltid räkna in att det kommer finnas former av diskriminering, eftersom vi har den mekanismen att ständigt värdera varandra. Men med gott stadsbyggande kan vi undvika de värsta avarterna.

Marika Markovits menar att vi bara behöver ta oss över Östersjön för att se att det kan fungera. Den finska Y-stiftelsen, som skapades 1985, äger idag över 17 000 lägenheter i över 50 städer och kommuner. Stiftelsen är numera landets fjärde största fastighetsägare och är den största sociala hyresvärden.

– När man pratar med finländare så vet de vilka hus som tillhör Y-stiftelsen. Men de tycker inte att det är dåligt att bo där. Det är snygga och bra hus och det skapar inte sociala problem i området.

– Hemlösheten ökar med 500 till 700 personer varje år. Den allmänna bostadspolitiken fungerar inte, menar domprost Marika Markovits. Foto: Casper Hedberg

Att bygga inkluderande på det sättet är egentligen ingen främmande tanke i Sverige. Visionen att skapa ett socialt blandat boende i nybyggnadsprojektet Frihamnen i Göteborg väckte en hel del uppmärksamhet när det presenterades 2014. Fördelningen av de billigare hyreslägenheterna var den största knäckfrågan, men också om kommuner har rätt att använda sitt planmonopol och sina bostadsbolag för att införa ”social housing” i Sverige. Nu har dock detaljplanearbetet för hela det stora Älvstadsprojektet stött på patrull.

Men bara några dagar innan intervjun berättar Stockholmshems styrelseordförande Björn Ljung (L) i lokaltidningen Mitt i om det stora bostadsprojektet i Råcksta som ska integrera bostäder för socialt utsatta med vanliga hyresrätter.

– Vad roligt! utbrister Marika Markovits samtidigt som hon skummar artikeln jag visar fram.

Hon säger att hon hoppas att det inte handlar om att spä på de 23 000 sociala kontrakt som redan finns.

– Att socialtjänsten blivit en allt större hyresvärd är ingen bra lösning. Det leder till att människor fastnar i en sekundär bostadsmarknad där man inte kan flytta eller styra sin tillvaro själv. Man bor inte på samma villkor som alla oss andra.

Det är därför det behövs en nationell hemlöshetsstrategi, menar Marika Markovits. Hon pekar på behovet av förändringar i socialtjänstlagen för att trygga rätten för barn att garanteras bostad, att staten måste pressa på kommunerna att ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen.

– Men det är också viktigt att kunna samla kunskap från hela landet. För hemlösheten flyttar runt, det går inte att tänka att 290 kommuner ska lösa det var för sig. Och vi har den senaste tiden sett hur kommuner gärna puttar problemen över kommungränserna.

I sin hemlöshetsrapport trycker Stadsmissionen också på att arbetet måste ske evidensbaserat. Där är modellen Bostad Först, som Stockholms Stadsmission arbetet efter sedan 2016, viktig. I Sverige har olika former av trappmodeller länge varit kutym. I dessa ställs hårda krav på att individen först kommer tillrätta med sitt missbruk, innan den hägrande egna bostaden kan bli aktuell. Ett återfall och man halkar ner för hela trappan. I Bostad Först vänder man på resonemanget.

– I den gamla traditionella modellen blir bostaden en belöning när man nått hela vägen upp för trappan. Den vägen är dysfunktionell och cementerar hemlöshet. Via Bostad Först klarar 80 till 90 procent att ta över sitt kontrakt med tiden.

–Jag har sett för många exempel på hur den svenska jämställdhetsviljan, som i grunden är vår viktigaste solidaritetsvärdering och som jag värdesätter något enormt, leder till att vi missar vad som fungerar i praktiken, säger domprost Marika Markovits. Foto: Casper Hedberg

För att kunna genomföra en hemlöshetsstrategi i större skala menar Marika Markovits att vi behöver ta steget att införa social housing.

– Delvis har vi ju redan det i form av sociala kontrakt. Men det behöver utvecklas en bättre modell.

Vi har avhandlat risken för stigmatisering, en annan invändning är att det kan bli extremt dyrt?

– Stort utbyggda system som i Wien kostar såklart väldigt mycket då de riktar sig väldigt brett. I Wien bor många subventionerat.

Därför betonar hon att bostadspolitiken behöver jobba med flera verktyg. Ett breddat bostadsbidrag kan vara en del. Att få fler fastighetsägare att ta bort inkomstkrav som inte räknar in bostadstillägg och försörjningsstöd är ett annat.

– Enligt Stockholm stads senaste hemlöshetsrapport har andelen kvinnor i hemlöshet ökat. Men majoriteten är kapabla att klara ett eget boende. Så där är det viktigt att kunna arbeta med förturer i bostadsköerna.

Men hon landar i att det ändå måste till särlösningar på bostadsmarknaden för vissa grupper. Med den nya beräkningsmodell som Boverket presenterade i höstas beräknas drygt 56 000 hushåll ha en orimlig boendesituation där de saknar ekonomiska möjligheter att ta sig ur den.

– Det är trots allt inte en större grupp människor än att ett samhälle som Sverige kan hantera det med särlösningar, säger Marika Markovits.

Men det innebär alltså att vi ger upp den allmänna bostadspolitik som Sverige bedrivit i över ett halvsekel och som vilar på tanken om ett jämställt samhälle?

– Nu kanske jag blir känslomässig. Men jag har sett för många exempel på hur den svenska jämställdhetsviljan, som i grunden är vår viktigaste solidaritetsvärdering och som jag värdesätter något enormt, leder till att vi missar vad som fungerar i praktiken.

Marika Markovits funderar tyst ett tag.

– Vi blir ideologiskt korrekta men praktiskt grymma!

Bänkarna här i Klara kyrka fylls av människor som inte kan slå sig fram.

Hon betonar att han absolut är för en generell välfärdspolitik som skapar förutsättning för ett gott boende för alla. Eller nästan alla – Marika Markovits återkommer till att det kommer finnas kvar en grupp som kräver särlösningar.

– På Stadsmissionen ser vi vart den allmänna bostadspolitiken har fört oss. Hemlösheten ökar med 500 till 700 personer varje år.  Det funkar inte.

En blick ut över kyrksalen igen.

– Det som händer är att bänkarna här i Klara kyrka och på Centralstationen alldeles här intill fylls av människor som i jämlikhetens namn inte kan slå sig fram. För dem blir inte trösklarna in på bostadsmarknaden tillräckligt låga. Detta eftersom såna som du och jag har kraft och förmåga att tillgodogöra oss systemet samt är mycket snabbare och skickligare att få ut fördelarna. Det blir en ideologisk dröm där folk far illa.

Stadsmissionens förslag till nationell strategi mot hemlöshet
1 Bostad Först är en nödvändig utgångspunkt.
2 Statligt ansvarstagande krävs för att bryta hemlösheten.
3 Tydliga krav på kommunerna är nödvändigt.
4 Socialtjänstlagen behöver uppdateras.
5 Samverkan är en nyckel till framgång.
6 Vi behöver bygga hållbara samhällen.

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
Publicerat 25 februari, 2021

Inga hinder för konvertering enligt Boverket

Det finns inte finns några generella hinder i plan-, lov- och byggprocessen vid konvertering av lokaler till bostäder. Det konstaterar Boverket i sitt svar till regeringen.

När dåvarande bostadsminister Per Bolund i november förra året gav Boverket i uppdrag att utreda frågan pekade han ut en situation med ett stort överskott av kontors- och butikslokaler i pandemins spår.

Utredningen är nu klar och Boverket konstaterar i sitt svar till regeringen att det inte finns några generella hinder i plan-, lov- och byggprocessen för den här typen av konvertering.

[ Annons ]

Boverket skriver även att möjligheten att anpassa kraven i byggreglerna, som exempelvis utformnings- och tekniska egenskapskrav, ofta är relativt stort, medan krav kopplade direkt till människors hälsa och säkerhet är minst anpassningsbara.

Även lönsamheten tas upp. Boverket menar att det kan bli mindre lönsamt att omvandla lokalen till bostad, jämfört med att behålla lokalen som just lokal. 

”I skattelagstiftningen finns regler som kan fördyra omvandling till bostäder. Det är fråga om momsregler och minskade möjligheter att göra direktavdrag för byggkostnader som är mer begränsade vid omvandling till bostäder än vid fortsatt användning som lokal.”, skriver man bland annat.

Boverkets menar även att konvertering av lokaler till bostäder sker på samma ekonomiska och finansiella villkor som annan fastighetsutveckling, och att reglerna för goda boendemiljöer och rimliga boendekostnader kan medföra ökade kostnader, eller minskade intäkter, jämfört med att renovera för en fortsatt användning som lokal. 
Det resulterar i två delvis motstridiga mål, att skapa fler bostäder och att bostäder ska ha en god kvalitet, och dessa måste vägas mot varandra, menar man.

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, är nöjd med att konstatera att även Boverket konstaterar att enbart ett flexiblare regelverk inte löser bostadsbristen.

– Vi ser en fortsatt efterfrågan på kontor, även om hem- och distansarbete kan komma att bli ett komplement. Men rapporten är ett värdefullt inspel i hur olika regelverk i viss mån begränsar förfoganderätten och därmed hindrar såväl byggnader som stadsrum att enkelt anpassas efter förändrade behov. De hinder som Boverket för fram i sin rapport överensstämmer med vad som tidigare förts fram av såväl oss som ett flertal andra aktörer, säger han.

[ Annons ]

[ Annons ]

Bild: Skanska.
Publicerat 25 februari, 2021

Skanska säljer kvarter

Skanska säljer 220 hyresrättslägenheter i Barkarbystaden i Järfälla. Köpare är NREP och köpeskillingen 720 miljoner kronor.

Kvarteret är under uppförande och omfattar 13 600 kvadratmeter bostäder och lokaler, är utvecklat av Skanska Hyresbostäder och utgör en del av Barkarbystaden, där Skanska utöver bostäder även utvecklar vårdboende, hotell och arbetsplatser.

Bostäderna byggs i enlighet med Skanska Hållbar Hyresbostad, vilket bland annat innebär hög energistandard och smart användning av vatten, men också en socialt hållbar utformning. Bostäderna uppförs med klimatkompenserad betong, vilket ger upp till 50 procent lägre klimatpåverkan än traditionell betong och taken kommer att utrustas med solceller för elförsörjningen.

[ Annons ]

 – Vår ambition är att kunna bidra med nya, attraktiva och hållbara bostäder i växande storstadsregioner. Därför är vi mycket glada över att bli ägare med ett långsiktigt perspektiv av detta bostadskvarter i Barkarbystaden. Skanska är en aktör som delar vår värdegrund om en hållbar samhällsutveckling och vi ser fram emot att få tillträda ytterligare ett hållbart bostadskvarter genom detta goda samarbete, säger Rickard Langerfors, Bostadschef på NREP. 

 I enlighet med NREPs höga målsättningar inom frågan utvecklas kvarteret med hållbarhet i fokus. Bostäderna har bland annat en hög energistandard, smart vattenförbrukning och solceller på taken. Dessutom uppförs kvarteret med klimatkompenserad betong, såsom Skanskas gröna betong, vilket ger upp till 50 procent lägre klimatpåverkan än traditionell betong. 

Den sociala hållbarhetsaspekten står i fokus i kvarteret. Lägenheterna är varierade för att passa människor i olika livsfaser och situationer, samtidigt som innegården och bottenvåningarna bjuder in till gemenskap och naturliga möten. Dessutom läggs mycket fokus på den konstnärliga ljusinstallationen för både ökad trygghet och en trevlig omgivning. 

–Vi ser fortsatt stark efterfrågan på våra hållbara egenutvecklade hyresrättsprojekt med hög kvalitet och höga miljökrav. Med Parkkvarteret bidrar vi med ett attraktivt och flexibelt boendealternativ för alla i Stockholmsregionen. Att NREP delar våra klimatambitioner känns bra. Vårt kombinerade hållbarhetsfokus gör oss bättre tillsammans”, säger Maria Ronvall, transaktionschef, Skanska Sverige. 

Tillträdet sker i samband med färdigställande i december 2023.

[ Annons ]

[ Annons ]

Anders Holmestig, vd på Fastighetsägarna Sverige. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 24 februari, 2021

”Nedstängningsförordning måste följas av nedstängningsstöd”

Regeringen måste besluta om ekonomisk kompensation till drabbade verksamheter vid en eventuell nedstängning av samhället. Det skriver Fastighetsägarna i sitt remissvar.  

Regeringen har skickat ut ett förslag på nedstängningsförordning på remiss till bland andra Fastighetsägarna. I förslaget vill regeringen vid behov kunna stänga ned butiker, frisörer och restauranger oavsett om de är belägna i en galleria eller inte. Sedan tidigare finns en förordning, som ger regeringen möjlighet stänga ned gallerior och varuhus.

Fastighetsägarna har lämnat ett remissvar, där de bland annat lyfter frågan om kompensation till drabbade företag. Om regeringen eller en myndighet begränsar eller stänger ner butiker, restauranger, frisörer med mera måste såväl lokalhyresgäster som fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar som drabbas ha rätt till ekonomisk kompensation.

[ Annons ]

– Den tillfälliga pandemilagen har funnits på plats sedan början av januari men fortfarande har regeringen inte gett något slutligt besked om ersättning till de som drabbas av en eventuell nedstängning. Regeringen behöver därför omgående få en förordning om ersättning vid nedstängning på plats, säger Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna, i ett pressmeddelande.

Det finns i dag inget beslut om att faktiskt stänga ned samhället, men regeringen vill vara förberedd om smittskyddsläget förvärras. Anders Holmestig menar att Fastighetsägarna har förståelse för detta, men att nedstängningar måste vara ett sista alternativ. Detta då ytterligare begränsningar skulle slå hårt mot såväl företag som samhällsekonomin.

I förslaget anger regeringen vilka butiker, restauranger och serviceinrättningar som ska stängas ned och vilka som även fortsättningsvis får hålla öppet oavsett om verksamheten finns i en galleria eller separat lokal.  Fastighetsägarna menar att det behöver tydliggöras vilka verksamheter som är samhällsviktiga och som får vara fortsatt öppna vid en eventuell nedstängning, till exempel genom SNI-koder.  Dessutom behöver alla typer av butiker som bedriver försäljning till näringsidkare undantas.  

– Det är viktigt att bygg- och entreprenadprojekt kan fortgå utan störningar. Det är bra att byggvaruhus förslås vara fortsatt öppna för näringsidkare så att hantverkare har tillgång till material som behövs i deras arbete.  Även försäljning av till exempel tekniska komponenter, städ-, hygien- och kontorsutrustning behöver vara öppen för att säkerställa att viktig service kan utföras, säger Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige.

[ Annons ]

[ Annons ]

Handelsbarometern visar på en ökad optimism inom dagligvaruhandel och sällanköpshandel. Foto: Shutterstock
Publicerat 24 februari, 2021

Behovet av hyresrabatt verkar avta

Takten på ansökningar om hyresrabatt ser ut att mattas av. Detta enligt en färsk enkät som Fastighetsägarna nyligen genomfört.

I en ny undersökning från Fastighetsägarna uppger 40 procent av fastighetsföretagen att färre lokalhyresgäster begärt hyresrabatt under första kvartalet 2021 jämfört med sista kvartalet 2020. Undersökningen bygger på svar från 1200 medlemsföretag. Endast elva procent angav att ansökningarna ökat.

– Lokalhyror betalas oftast kvartalsvis i förskott. För första kvartalet 2021 betalas hyran i slutet av december. Det vi ser nu är att betydligt färre begärt hyresrabatt och det innebär att det kan finnas en ljusning i ekonomin, säger Anders Holmestig, vd på Fastighetsägarna Sverige.

[ Annons ]

Han pekar på att enkätundersökning förstärker den bild som framträder i den senaste Handelsbarometern där både dagligvaruhandel och sällanköpshandel visar större optimism.

Men enkäten visar att det också fortsatt är många lokalhyresgäster som har det tufft. 47 procent av de svarande fastighetsägarna uppger att ungefär lika många begärt hyresrabatt under första kvartalet i år jämfört med sista kvartalet 2021.

– Därför är förstärkning av omställningsstödet en bra väg att gå för att ge förutsättningar för företag att ta sig igenom en akut kris. Det är bra att regeringen nu både förlänger och förstärker stödet. Det kommer underlätta för företag, säger Anders Holmestig.

På torsdag fattar riksdagen beslut om en extra ändringsbudget med ett återinfört hyresstöd. Fastighetsägarnas inställning är att hyresstödets utformning innebär att staten övervältrar ansvar på fastighetsägare som staten själv borde hantera.

– Det tre miljarder som regeringen vill avsätta till hyresstödet under första kvartalet 2021 skulle göra avsevärt mer nytta som direktstöd till krisande företag, säger Anders Holmestig.

[ Annons ]

[ Annons ]

Ny teknik ska minska koldioxidutsläppen vid betongproduktion Foto: CarbonCure Technologies
Publicerat 24 februari, 2021

Tung investering i betong

Fastighetsinvesteraren Nrep lanserar det nya  riskkapitalbolaget 2050 som ska satsa på ny teknik för att accelerera den gröna omställningen i stadsmiljöer.

Fastighetsbranschen har länge legat i framkant när det gäller grön finansiering. Ett exempel är fastighetsinvesteraren NREP, Nordic Real Estate Partners, som främst gjort investeringar i samhällsfastigheter, logistikfastigheter och bostäder. Nu har bolaget bestämt sig för att även rikta fokus på byggprocessens miljöpåverkan.

Venturkapitalbolaget 2050 lanseras med målet att snabba på hållbar omställning av den bebyggda miljön. Första investeringen görs i clean tech-bolaget CarbonCure, som strävar efter att reducera koldioxidutsläppen från betongproduktion med 500 miljoner ton per år till 2030. Företaget arbetar med en teknik som blandar i återvunnen koldioxid in i ny betong. En kemisk reaktion leder till att den injicerade koldioxiden bildar en mineral i nanostorlek som gör betongen starkare och därmed minskar även behovet av betongmängd.

[ Annons ]

– Samhället kan inte åstadkomma tillräckligt låga koldioxidutsläpp utan fundamentala förändringar i hur vi utvecklar och förvaltar fastigheter. Bygg- ochfastighetssektorn står för en betydande andel av utsläppen och branschen behöver bättre tekniska lösningar för att minska miljöpåverkan, säger Stefan Wallander, Nreps vd i Sverige.

Målet för det nya venturkapitalbolaget 2050, där Nrep är majoritetsägare, är att bygga en portfölj med 20 bolag som arbetar med lösningar för att minska koldioxidutsläppen. 2050 har hittills fått in 1,3 miljarder kronor från investerare i sin första fond.

2050 har som målsättning att ta in 2 miljarder kronor i sin första fond, som blir en av Europas största hållbarhetsfokuserade VC-fonder. Bland investerare i första omgången på 1,3 miljarder finns bland annat Novo Holdings och Vaeksfonden, som är en del av Danmarksstatligt ägda fond som stöttar en grön omställning.

[ Annons ]

[ Annons ]

Ola Serneke. Foto: Serneke.
Publicerat 24 februari, 2021

Ola Serneke avgår som vd

Ola Serneke lämnar rollen som vd och koncernchef för Serneke Group med omedelbar verkan, efter samtal med styrelsen. Han lämnar även posten som styrelseledamot, men fortsätter som vd för Serneke Invest.

Nyheten om Ola Sernekes avgång kommer efter Göteborgs-Postens avslöjande att han under pseudonym skrivit på aktiesajten Placera, där han ska ha hyllat det egna företaget och slagit ned på kritiker. Ola Serneke, som även är huvudägare i bolaget, avgår med omedelbar verkar men fortsätter som ansvarig för bolagets större projekt inom stadsutveckling i sin roll som vds för Serneke Invest.

– Denna lösning tror jag är den riktiga vägen framåt. Jag är medveten om att jag handlat på ett sätt som påverkat mångas syn på mig och vårt bolag negativt. Jag har i det här avseendet inte levt upp till den värdegrund som är så viktig för bolaget, och jag har brustit i att vara en bra förebild. Med denna förändring kommer jag att ha ett mer fokuserat uppdrag där jag kan använda mina styrkor för att fortsätta skapa värde för både samhället, bolaget och aktieägare, säger Ola Serneke.

[ Annons ]

Ola Serneke ersätts av Michael Berglin, vice vd i Serneke Group, som blir tillförordnad vd och koncernchef.

– Den genomförda förändringen tillförsäkrar en fortsatt stark utveckling av bolaget och bidrar till att stärka bolagets förtroende hos kunder, ägare och anställda. Beslutet betyder att Ola Serneke lämnar som VD och koncernchef för att fortsätta rikta sitt fokus mot affärsområdet Serneke Invest där han kommer att fortsätta skapa värde genom att driva stadsutveckling och en hållbar samhällsbyggnad, säger Jan C Johansson, styrelseordförande i Serneke Group.

Styrelsen initierade en oberoende granskning av inläggen på Placera, som visade att Ola Serneke inte hade begått något brott.

– Även om granskningen visar att Ola inte begått några lagöverträdelser så har hans agerande påverkat förtroendet för bolaget och honom själv negativt. Med de utmaningar bolaget står inför medför förändringen att vi nu kan fortsätta fokusera på att utveckla ett starkare bolag, där lönsamhet och stabilitet är prioriterade områden, säger Jan C Johansson.

[ Annons ]

[ Annons ]

Ulrika Burman, Kontorschef, PreOpening Management. Foto: Peter Nilsson
Publicerat 24 februari, 2021

”Jag drivs av att se projekt och människor utvecklas”

Namn: Ulrika Burman. Titel: Kontorschef på PreOpening Management AB. Uppdrag: Projektleda om- och nybyggnationer av hotell och restaurang. 

Känns det inte osäkert att i dessa tider arbeta med hotell- och restaurangbranschen?

– Nej, vi har många olika kunder så som fastighetsägare, hotell- och restaurangoperatörer. Besöksnäringen kommer fortfarande vara en viktig del i samhällsutvecklingen, där är vi en viktig del i den utvecklingen. Vi arbetar med att analysera vad som passar bäst på just denna plats, utifrån storlek av lokal med tanke på kundunderlag utbud med mera. Vi arbetar för att både fastighetsägare och operatörer ska få lönsamhet på längre sikt.

[ Annons ]

Varför tog du det här klivet?

– PreOpening är ett företag med medarbetare som besitter mycket kunskap om alla delar i processen vi arbetar med. Att få leda och vara en del av teamet ser jag som en förmån och jag ser fram emot att få ta del av deras kunskaper. Jag drivs av att se människor utvecklas och växa i sina roller.

Vad tänker du om den närmaste framtiden?

– Det är spännande att vara mitt i denna stora förändring som ingen vet vad det kommer att innebära för framtiden. Under pandemin har hotell och restaurangbranschen blivit otroligt hårt drabbade. Trots den tuffa tiden så upplever jag att det finns en framåtanda och en framtidstro och att många verkligen brinner för sina verksamheter. Jag ser fram emot att få komma tillbaka till det nya normala så att vi kan utveckla framtiden tillsammans med våra kunder.

TRE YRKEN SOM JAG SKULLE VILJA TESTA
Konstnär

– Att få skapa fritt i olika material och utan några begränsningar hade varit fantastiskt.
Upptäcksresande
– Det vore spännande att få uppleva och möta människor i andra kulturer. Vi har mycket att lära av varandra.
Trädgårdsmästare
– Det är en lycka att få skörda och äta det man själv har planterat.

[ Annons ]

[ Annons ]

Under fötterna på Mats Hederos, vd AMF Fastigheter och Per Sundin, styrelseordförande och medgrundare Space och VD Pophouse Entertainment Group, tar bygget av Stockholms nya kulturcenter form.
Publicerat 24 februari, 2021

På digitala Space tror man på IRL

I samband med utvecklingen av kulturcentret Space har Ungdomsbarometern på AMF Fastigheters uppdrag genomfört en undersökning som visar på ett stort uppdämt behov av att mötas bland Stockholms unga.

I slutet av 2021 ska det digitala kulturcentret Space slå upp portarna på Sergels torg. Nyligen bjöd Mats Hederos, vd AMF Fastigheter, in till rundvandring på bygget tillsammans med Per Sundin, styrelseordförande och medgrundare Space och VD Pophouse Entertainment Group, och Anna König Jerlmyr, finansborgarråd Stockholm.

Än så länge är det mest armering och gigantiska stålbalkar som syns inne på jättebygget mitt i city. Just nu pågår håltagning för Sveriges nationalarena i e-sport, men arenan ska även husera konserter, företagsevent och utbildningar. Men allra främst ska detta vara mötesplatsen för den digitala generationen i Stockholm.

[ Annons ]

– När nästan allt går att göra digitalt blir det fysiska mötet det unika och eftertraktade. Vi har sett en enorm digital utveckling under året, samtidigt ökar människors vilja att vara nära och lära av varandra. Jag är övertygad om att behovet av oväntade möten, gemenskap, inspiration och innovation kvarstår genom en pandemi. Det är också vad Stockholm behöver för att utvecklas och växa framåt. Därför jobbar vi hårt för att skapa trygga och välkomnande platser där människor vill träffas, Sergels torg är ett bra exempel, säger Anna König Jerlmyr, finansborgarråd Stockholms stad.

Mats Hederos, vd på AMF Fastigheter, talar om att när kulturlivet återigen tar fart  så ökar vikten av att möta vad som då kommer att efterfrågas.

– Unga stockholmares intresse för att skapa musik, gaming, konserter och videoproduktion reflekteras inte fullt i stadsmiljön och det finns ett behov av att skapa mötesplatser för den nya generationen, säger Mats Hederos.

Rundvandringen gjordes  på grund av pandemin  i digital form. Däremot visar den undersökning som Ungdomsbarometern genomfört på uppdrag av AMF Fastigheter, på ett stort behov av fysiska möten.

Att ’’umgås IRL med vänner’’, ’’vara i innerstaden’’ och ’’gå på konserter’’ uppger fler än hälften av respondenterna att de kommer göra mer av när coronapandemin är över. Fler än hälften av ungdomarna i undersökningen är intresserade av konserter och livemusik, samt gaming och e-sport. Något färre (45%) är intresserade av film/videoskapande och ungefär en tredjedel är intresserade av att skapa musik. Betydligt fler killar är intresserade av gaming och e-sport, medans betydligt fler tjejer är intresserade av konserter och livemusik. 

Bland de som är intresserade av respektive aktivitet, så är det väldigt många som upplever att det saknas platser för dem att utföra dessa i stadsmiljön.

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock.
Publicerat 23 februari, 2021

E-handeln exploderade 2020 – upp 40 procent

Svenskarna e-handlade för 122 miljarder kronor under 2020. En uppgång med 40 procent från året innan. Inköpen av dagligvaror ökade med hela 95 procent visar nya siffror från e-barometern. 

Det var förstås inte oväntat att tillväxten inom e-handeln, när året 2020 summerades, skulle vara rejäl. Men att den skulle landa på plus 40 procent översteg rejält prognoserna. 

– Vi justerade hela tiden upp siffrorna och vid Black Friday i november gissade vi på 33 procents ökning för helåret.  Sedan kom en julhandel där väl det mesta köptes på nätet och då drog det iväg ett snäpp till,  säger Anders Andersson, e-handelsexpert på PostNord som sammanställer e-barometern med Svensk Digital Handel och HUI Research.

[ Annons ]

I princip över hela linjen har svensken ökat sitt handlande på nätet, men det som mest sticker ut under coronaåret 2020 är lyftet för e-handeln inom dagligvaror – upp med 95 procent och i pengar räknat en ökning med 7 miljarder kronor. Även köpen i dagligvarubutik ökade med 3 miljarder under året, det som en effekt att vi är mer hemma och minskat på våra krogbesök.

Anders Andersson ser ökningen för dagligvaror som ett trendbrott och räknar med att svenskarna fortsätter att köpa mat på nätet med antingen leverans till dörr eller click and collect vid butik.

– I Storbritannien är det 12,2 procent av maten som köps på nätet, i Sverige just nu 4 procent. Så nog finns det potential att öka. Jag tror att den stora förändringen dock kommer att dröja fram till 2022 då de stora dagligvarukedjorna får ordning på sina system, säger Ander Andersson. 

Branscher där en större förflyttning gått från butik till e-handel är bland annat skönhet, apotek och sport/fritid. Det är varor som är lätt identifierbara, som sällan behöver provas och för skönhet och apotek även lätta att transportera ner i en brevlåda. 

– Jag tror vi kommer att få se apoteksbutiker som får lägga ner, det har varit lite av en överetablering av apotek i vissa stadsområden, säger Anders Andersson.

Vad kommer då att hända 2021? Med tanke på att vi fortfarande är inne i en utbredd pandemi och att det kan ta tid innan vaccineringar slagit igenom i stor skala, är prognosen att e-handeln fortsatt ökar något i början av året och sedan klingar av mot slutet av 2021.

– Min egen gissning är att vi i slutet av detta år landar på plus tio procent.

Det skulle i så fall innebära en överflyttning av cirka 12 miljarder kronor till e-handeln.  För 2020 var ökningen i e-handelns omsättning 35 miljarder.

Men när pandemin är över, kommer vi inte gå tillbaka till att handla mer i butik?

– Till viss del. Yngre personer tror jag redan är mer eller mindre inställda på att inköp görs på nätet. Men äldre personer som köpt mycket på nätet under pandemin kanske söker sig tillbaka till butiken. Jag frågade min fru Katarina som är 70 år, om hon vill fortsätta handla på nätet. ”Nej, jag vill gå i en butik, det är ju så kul”, fick jag till svar, säger Arne Andersson.

Tillväxt 2020  Andel av marknaden
Dagligvaror + 95 % 4%
Möbler/heminredning + 63%11%
Apotek       +59%  16%
Hemelektronik  +43%43%
Bygghandel +41%  14%
Sport/fritid +38%  18%
Kläder/skor +16%30%

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]