Bostadssektorn efterlyser höjda bostadsbidrag men regeringen är kallsinnig. Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M), säger att höjda bostadsbidrag minskar drivkrafterna till arbete och egen försörjning.
Bostadsbidraget bör justeras upp så att det står i rimlig relation till boendekostnaderna. Det anser SKR, Sveriges allmännytta, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna samstämmigt. I en debattartikel pekar man på att bostadsbidraget kraftigt urholkats och att det är samhällets viktigaste verktyg för att människor med låga inkomster ska kunna efterfråga lämpliga bostäder.
Alla utredningar och experter har konstaterat att bostadsbidrag är det mest pricksäkra stödsystem som regeringen förfogar över
[ Annons ]

– Bostadsbidragens påverkan och nytta har det vridits och vänts sedan slutet av 90-talet. Alla utredningar och experter har konstaterat att bostadsbidrag är det mest pricksäkra stödsystem som regeringen förfogar över, säger Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKR.
Samtidigt är det allt färre hushåll som får bidrag. Enligt Försäkringskassan har antalet bostadsbidragstagare minskat med 21 procent de senaste fem åren. Skälet är till största delen att inkomstgränserna har varit desamma sedan 2021, vilket gör att de som kommer över nivån inte söker och får bostadsbidrag.
För att kunna få fullt bostadsbidrag får en ensamstående inte tjäna mer än 150 000 om året. För sammanboende gäller 75 000 kronor om året, per person.
Hyresgränserna har inte heller höjts i takt med högre hyror. Sedan 1997 har boendekostnaderna som bidraget tar hänsyn till legat fast, trots att hyrorna har fördubblats. Dagens bidrag tar som mest hänsyn till 5 300 kr i hyra för en ensamstående vuxen. Hade reglerna följt hyresutvecklingen skulle nivån vara närmre 11 000 kr enligt beräkningar av Hyresgästföreningen.
När Riksrevisionen publicerade en granskning i september 2024 konstaterar myndigheten att bidraget inte ger förutsättningar för resurssvaga hushåll att efterfråga en god och tillräckligt rymlig bostad. Man rekommenderar därför att regeringen att se över bostadsbidragets utformning och lämplighet.
Vi har sökt en intervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje för att få regeringens syn på bostadsbidragen, men hon vill inte ställa upp och departementet väljer att svara per mejl.
Bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad och ger marginaleffekter
Att det är färre som har bostadsbidrag menar Anna Tenje beror på att barnhushållens ekonomi förbättrats betydligt, och att hittills under mandatperioden den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.
– Förmåner som bostadsbidraget är viktiga för familjer som har det svårt ekonomiskt, särskilt för ensamstående föräldrar. Samtidigt är bostadsbidraget en förmån som är inkomstprövad och ger marginaleffekter.
Marginaleffekterna är något hon ofta återkommer till i svaren till Fastighetstidningen.
– För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till arbete och egen försörjning. Det bästa verktyget för att varaktigt bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete, skriver hon och fortsätter:
– Regeringen arbetar aktivt för att fler ska komma i arbete, bland annat genom förstärkningar av jobbskatteavdraget som främst riktats till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster och som gör det mer lönsamt att arbeta. Fler barn måste få se sina föräldrar gå till jobbet, det är det bästa sättet att skydda dem från låg ekonomisk standard.
Fattigdomen bland barnhushåll med bostadsbidrag har minskat
Riksrevisionen konstaterar att hushåll med bostadsbidrag blir mer och mer trångbodda. Ser du det som ett problem?
– Det är bekymmersamt att trångboddheten bland hushåll med bostadsbidrag har ökat över tid, samtidigt framgår det av Riksrevisionens rapport att boendet inte har blivit sämre och att fattigdomen bland barnhushåll med bostadsbidrag har minskat, svarar Anna Tenje.
Hur ser du på bostadsbidragets framtid – behöver det reformeras, förstärkas eller är det bra om det fasar ut sig självt?
– För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till arbete och egen försörjning. Regeringen arbetar för att få fler i arbete och att fler ska kunna försörja sig genom egen inkomst av arbete. Även om nuvarande regler inte skulle förändras skulle det ta tid innan bostadsbidraget är helt avskaffat, då exempelvis en ensamstående med tre barn kan ha bostadsbidrag upp till en inkomst på över 38 000 kronor per månad innan bostadsbidraget är helt reducerat.
Bostadsbidraget har inte de marginaleffekter som minskar viljan att arbeta
Jan Ove Östbrink, på SKR tror inte att bostadsbidraget i sig leder till att folk inte tar ett jobb.
– Nej, bostadsbidraget ska ge människor en grund att stå och har inte de marginaleffekter som minskar viljan att arbeta, det är vår bedömning och även personer i regering och riksdag vi talar med. Bidragets viktigaste funktion är att människor inte lever trångbodda. Vi vet att där trångboddheten är som högst finns även andra sociala problem, säger Jan Ove Östbrink.
Inte heller Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna köper Anna Tenjes resonemang.
– Alternativet till bostadsbidrag är försörjningsstöd som har hundraprocentig marginaleffekt. För varje krona man tjänar in på arbete förlorar men en krona i försörjningsstöd. Det är helt enkelt dumt att byta bostadsbidrag mot försörjningsstöd om man vill driva arbetslinjen, säger han.
Martin Lindvall menar att regeringen, med sin styvmoderliga behandling av bostadsbidraget, missar dess bostadspolitiska syfte.
– På socialdepartementet tycks man betrakta det som enbart ett verktyg inom familjepolitiken, och man förstår därför inte hur ett urholkat bostadsbidrag påverkar hur bostadsmarknaden fungerar. Brister i systemet får effekter på bland annat rörlighet, trångboddhet, standarden på bostäder i beståndet och byggande, säger Martin Lindvall.
Vad ser du som den största risken?
– Att det blir ännu svårare för svaga grupper att efterfråga bra bostäder. Man tränger ihop sig och har svårt att bo kvar när det görs nödvändiga renoveringar.
Om nödvändigt stöd på efterfrågesidan saknas behöver regeringen titta på lösningar på utbudssidan
– Om nödvändigt stöd på efterfrågesidan saknas behöver regeringen titta på lösningar på utbudssidan, med bostäder som riktas till hushåll med särskilda behov, tillägger Martin Lindvall. Hur sådana lösningar kan utformas diskuterar vi gärna, men hittills har jag inte sett uttryck för några sådana ambitioner.
Vi har under lång tid sökt kompletterande svar från Socialförsäkringsministern, bland annat om det blir förlängning av tilläggbidraget som avvecklas efter 30 juni i år och hur hon ser på en indexering av bostadsbidraget. I skrivandes stund har det inte inkommit några svar.