[ Annons ]

Den 1 december är Brandvarnarens dag. Foto: Shutterstock
Publicerat 30 november, 2021

Dags för livsviktigt test

Den 1 december är Brandvarnarens dag. Petter Eneslätt på Familjebostäder berättar om hur man bäst får ut budskapet till de boende.

Onsdag den 1 december är det inte bara dags att öppna första luckan i julkalendern, det är också Brandvarnarens dag. Allra helst bör brandvarnare testas en gång i månaden. Men att göra det i samband med julhelgerna, och alla tända ljus, är en särskilt god idé.

På Familjebostäder i Stockholm kör man årligen en brandsäkerhetskampanj inför jul och en inför semester- och grillsäsong.

[ Annons ]

Petter Eneslätt, som är gruppchef på driftenheten och även innehar rollen som företagets brandskyddsspecialist, betonar att bolagets förebyggande brandskyddsarbete sker på flera nivåer, såväl strategiskt som operativt.

– Som den stora aktör vi är har vi högt ställda krav på säkerheten och brandskyddet. Det är allt ifrån att inventera installationer, att arbeta än mer med förebyggande underhåll, till att utveckla och följa upp arbetet med egenkontroll, och inte minst utbilda egen personal och implementera rutiner vid ny och ombyggnation.

Och en viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet när det handlar om våra hyresgästers säkerhet är såklart brandvarnarna.

Petter Eneslätt, gruppchef på driftenheten, Familjebostäder i Stockholm.

Sedan 1999 är brandvarnare ett krav enligt BBR i nybyggda bostäder. Hos Familjebostäder förser man samtliga lägenheter i beståndet med brandvarnare.

– Sen är uppdelningen att hyresgästen ansvarar för skötsel och provning av brandvarnaren, vi kompletterar med nya och byter om det behövs eller när livslängden har uppnåtts.

Familjebostäder installerar i normalfallet brandvarnare med batteri som har en livslängd på tio år, och med jämna mellanrum genomförs även mer omfattande utbyten i fastighetsbeståndet.  

Ett effektivt sätt att både uppmärksamma kampanjen och samtidigt underlätta för hyresgästerna att utföra test av brandvarnaren

Nu inför Brandvarnarens dag och julhelgerna går man ut med information i sociala medier, på hemsidan och via anslag i trapphusen.

– Det är generell information om brandskydd och vi tar samtidigt med den viktiga delen att rengöra och testa brandvarnarna. Det är en bra dag att göra detta på, säger Petter Eneslätt.

På anslagen passar man på att påminna, utöver att testa brandvarnaren, om sådant som kan rädda liv. Som att stänga dörren till det rum där det brinner och att inte ta sig ut i ett rökfyllt trapphus.

Inför brandvarnardagen har Familjebostäder även försett besökskontoren med specialutformade skohorn som har en inbyggd testknapp för brandvarnaren. Dessa delas sedan ut till såväl nya som befintliga hyresgäster vid besök på någon av företagets kontor under december.

 – Ett effektivt sätt att både uppmärksamma kampanjen och samtidigt underlätta för hyresgästerna att utföra test av brandvarnaren, säger Petter Eneslätt.

Helst bör man testa brandvarnare en gång i månaden. Foto: Shutterstock

BRANDVARNARE

  • Sedan 1999 är det krav på att brandvarnare ska finnas i alla nybyggda bostäder. För bostäder som är byggda innan finns ett allmänt råd som säger att det bör finnas brandvarnare i alla bostäder. MSB rekommenderar att ansvarsförhållandet mellan fastighetsägare och hyresgäst tas upp i hyreskontrakt eller någon annan form av avtal. Finns det inget sådant avtalat bör fastighetsägaren ansvara för installationen av brandvarnare. Men hyresgästen kan ansvara för skötseln som batteribyte, testning och rengöring.
  • Brandvarnaren ska sitta i taket, minst 50 cm från närmaste vägg. Avståndet till väggen är för att undvika att luftströmmar fördröjer att den larmar för rök.
  • De flesta bränder börjar i köket. Brandvarnare bör därför finnas i närmaste rum intill köket för att få så tidig varning som möjligt. Den ska dock inte sättas upp i kök eller badrum där risken för oönskade larm är stor.
  • Brandvarnare testas enkelt genom att trycka på testknappen. Då testas alla funktioner i brandvarnaren, inklusive att batteriet fungerar.
  • Om brandvarnaren inte ger ifrån sig en signal när du trycker på knappen kan batteriet vara slut och då behöver du byta ut det. Hjälper inte det behöver du byta ut hela brandvarnaren.
  • Damm och partiklar kan försämra funktionen i brandvarnaren. Rekommendationen är att brandvarnare görs ren en gång per år. Gör rent genom att dammsuga och torka av brandvarnaren från utsidan.
  • Allra helst bör man testa brandvarnare en gång i månaden, efter batteribyte och om du varit borta en längre tid. Men gör det åtminstone en gång om året. Ett tips är att registrera ditt mobilnummer kostnadsfritt på skyddadigmotbrand – då får du en gratis SMS-påminnelse när det är dags att testa brandvarnaren. 

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock.
Publicerat 29 november, 2021

Branschen välkomnar polisens nya befogenheter

Nu träder polisens nya befogenheter i kraft. Från och med den 1 december blir det enklare för polisen att beslagta vapen som gömts i gemensamma utrymmen i flerfamiljshus.

Den var i juni i år som regeringen förslog bättre möjligheter för polisen att förhindra att vapen och sprängmedel används vid våldsbrott. Nu träder de nya reglerna i kraft, vilket innebär att polisen nu har utökade befogenheter som ger dem möjlighet att genomsöka allmänna utrymmen i, eller i anslutning till, flerbostadshus. Utrymmena kan exempelvis vara tvättstugor, källargångar, trappuppgångar, soprum och parkeringsgarage. 

De nya reglerna ger även polisen rätt att genomsöka andra utrymmen i lokalerna, som exempelvis golvbrunnar, ventilationstrummor och utrymmen som döljs av takplattor eller liknande. Detta eftersom vapen ofta göms i sådana utrymmen, enligt polisen. 

[ Annons ]

Branschorganisationen Fastighetsägarna välkomnar den nya regeln, men påpekar samtidigt vikten av fastighetsägares trygghet vid eventuella insatser.

– Många fastighetsägare deltar i samverkan mot brott tillsammans med polisen och kommunen. Det är viktigt att värna en trygg och säker miljö för boende, lokalhyresgäster och fastighetsföretagens medarbetare. Det är dock viktigt att polisen ersätter eventuella skador på egendom och skyddar fastighetsägare och medarbetare som bistår vid husrannsakan genom sekretess, säger Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige.

BID i Malmö har arbetat aktivt med att säkra upp fastigheter med till exempel trygghetscertifering. Man har även haft ett nära samarbete med i samverkan med projektet Tryggare Malmö, där flera aktörer, polis, skattemyndighet och stadens förvaltningar kan göra insatser med stöd av fastighetsägaren för att komma åt verksamheter och personer som stödjer till exempel kriminalitet.

– Får polisen fler befogenheter kan vi snabbare komma åt kriminella verksamheter, där det många gånger byts organisationsnummer, byts ägare bara för att hindra genomsökningar och dra ut på tiden, säger Hjalmar Falck, verksamhetschef BID Malmö.

Han har länge efterlyst snabbare vägar för att komma åt kriminalitet i fastigheter och välkomnar de nya reglerna, men efterfrågar samtidigt fler åtgärder.

– Jag hade gärna sett en lättnad när det gäller sekretessen så att fastighetsägaren kan få veta om det är hyresgäster som förvarar exempelvis vapen, narkotika eller bedriver kriminell verksamhet. Det hade varit ytterligare ett steg i att kunna säga upp hyresgäster eller ett den som står på kontraktet riskera att mista lägenheten, säger han.

[ Annons ]

[ Annons ]

Kerstin Lindgren på Bjerking.
Publicerat 29 november, 2021

Utlovar hållbar dagvattenhantering

Teknikkonsultföretaget Bjerking utlovar, som sitt andra hållbarhetslöftet, att hjälpa sina kunder att arbeta på ett hållbart sätt när det gäller dagvattenhantering.

Bjerking lanserar steg för steg ett antal tjänstespecifika hållbarhetslöften med syfte att kunna hjälpa sina kunder att nå sina hållbarhetsmål. Avsikten är att hållbarhetsfrågorna ska vara integrerade i alla uppdrag senast år 2024. Det första hållbarhetslöftet gällde byggnadskonstruktion. Nu kommer det andra om dagvattenhantering.

Det handlar exempelvis om att föreslå dagvattenhantering som är lämplig för platsen och att visa på möjligheten att främja biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster i dagvattenhanteringen. Finns det inga tydliga mål hus kunden ska Bjerking var proaktiva och lyfta in de aspekter som de själva identifierar som betydande för arbetet.

[ Annons ]

– Vi måste bli starkare på anläggningssidan när det gäller hållbarhetsarbete och ekosystemtjänster. Det gäller hela branschen. Därför känns det bra att vi på Bjerking kan ta täten i det arbetet, säger Kerstin Lindgren chef för anläggningsenheten i Uppsala.

Nu ska bolagets alla konsulter inom dagvattenområdet utbildas för att säkerställa att de levererar enligt hållbarhetslöftet.

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Peter Lydén.
Publicerat 29 november, 2021

Hyrorna för Stockholms allmännytta klara

Hyreshöjningen för de kommunägda bostadsbolagen i Stockholm hamnar på 1,8 procent.  Detta sedan förhandlingarna med Hyresgästföreningen region Stockholm är klara.

Stockholms stads tre kommunägda bolag Stockholmshem, Svenska Bostäder och Familjebostäder hade gemensamt yrkat på 3,6 procent, med hänvisning till kostnadsökningar i fastighetsförvaltningen, samt förändringen i konsumentprisindex.

Efter förhandlingar med Hyresgästföreningen region Stockholm landade höjningen alltså på 1,8 procent, att jämföra med förra årets höjning på 1,75 procent. De nya hyrorna gäller från 1 februari 2022. 

[ Annons ]

– Det är bra att hyrorna för 2022 är klara i god tid. På längre sikt behöver dock hyresnivåerna hänga med den allmänna kostnadsutvecklingen eftersom vi vill fortsätta erbjuda våra hyresgäster bra bostäder, trygga utemiljöer och fler digitala tjänster, säger Stefan Sandberg, vd för Svenska Bostäder, i en gemensam kommentar från de tre bostadsbolagen.

[ Annons ]

[ Annons ]

Åsa Caap, vd för Space, ser fram emot ett hus fullt av människor och spännande möten, när det öppnar den 27 november.
Publicerat 26 november, 2021

Här möts den digitala generationen

I helgen öppnar det nya digitala kulturcentret Space. Bakom initiativet står AMF Fastigheter och Pophouse Entertainment, som bland annat utrustat lokalerna i den femte Hötorgsskrapan med 400 gamingstationer och coworkingytor för bolag i den digitala underhållningsindustrin.

Öppningen närmar sig. Åsa Caap, vd för Space, hur är det med premiärnerverna?

– Bara bra. Det har varit lite kaos, men ett härligt sådant. Vi kommer att jobba intensivt in i det sista. Väldigt kul är att så många är nyfikna på vad som ska hända i huset. Den 1 september släppte vi ett par hundra biljetter till premiären. De tog slut på ett par timmar.

[ Annons ]

Vad är egentligen det nya?

– Den digitala världen har levt lite i det fördolda. Nu kan människor träffa varandra på en riktigt. Jag hoppas att det ska bära frukt i form av nya samarbeten, idéer och affärer som kanske inte hade skett annars.

Ni riktar er till den digitala generationen. Innebär det att målgruppen främst är yngre?

– Inte alls. Vi pratar om en tidsepok som omfattar många åldrar. Ta gaming, som funnits ett bra tag nu. Jag har kollegor som älskar gaming, de är lika gamla som jag (50 år). Och när det gäller e-sport finns det faktiskt veteranlag.

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 26 november, 2021

Helgtankar: Ett bifogat föreläggande

Som av en händelse fick Fastighetstidningens Erik Hörnkvist anledning att återvända till en gammal mejlväxling med den viktiga myndigheten. Han förstod inte så mycket nu heller.

Från: xxxxx xxxx, Stadsbyggnadskontoret
Till: Erik Hörnkvist
Ämne: Dnr 2020-xxxx
Se bifogat föreläggande om komplettering.

Bygglovet för fönsterbyte var så gott som hemma – trodde jag – när mejlet om komplettering från en av Stadsbyggnadskontorets avdelningschefer damp ner i min inkorg. Detta hade föregåtts av åtskilliga turer som i mångt och mycket liknar det som beskrivs i vårt reportage ”Snårig väg till fönsterbyte”.

[ Annons ]

Kanske bör det sägas att jag inte har det minsta emot att en förening som Renoveringsraseriet har åsikter om vad som görs med husets ansikte utåt. Problemet är just det som beskrivs i vår artikel – det är minst sagt förvirrande hur dessa överklaganden hanteras. Som inblandad upplever man ett visst godtycke. Minst sagt.

Men nu handlade det alltså bara om att komplettera med lite formalia för att kontrollplanen skulle anses vara komplett. Snabbt avklarat – om jag bara kunde få en ledtråd om vad den begärda kompletteringen lite mer konkret borde innehålla. Det framgick inte.

Som svar på den frågan fick jag som exempel en kontrollplan från ett annat projekt. Jag ringde den konsult vi anlitat som kontrollansvarig.

Några av punkterna kunde snabbt fyllas i med formalia. Annat var lite svårare:

• Kontrollera att fönster som är avsedda för utrymning har erfoderliga mått.

Eh, fastigheten har inga sådana utrymningsvägar…

• Att utformningskraven uppfylls (osv kring byggnadsverkets historiska värde.)

Här blev herr Kontrollansvarig ytterst förvirrad: ”Det är liksom vad själva bygglovet handlar om, det är ju bygglovshandläggarens sak att godkänna eller inte godkänna fönsterutformningen. Vad menar de att jag ska göra.”

Det hade jag inte den blekaste aning om. Så ännu ett mejl gick iväg till Stadsbyggnadskontoret. Ett mejl där jag ganska utförligt försökte resonera och förstå hur vi skulle bära oss åt för att passera byråkratins nålsöga.

Svaret löd:

”Punkterna ska föras på kontrollplanen och inte skickas via e-post. Skicka en uppdaterad kontrollplan.”

Kanske var detta en sån där Koan? Alltså en sån där gåta som utövare av zenbuddhism mediterar över – ”vad är ljudet av en hand som klappar?”.

Zenbyråkrati? Jag behöll mitt inre fokus och mejlade på nytt och försökte förklara varför det hela tedde sig som ett Moment 22:

”Förstår inte riktigt vad jag ska göra? Uppdaterad kontrollplan var bifogad, på vilket annat sätt ska jag delge er det? Och i samråd med vår kontrollansvarige kom vi fram till att en del av punkterna där ej kunde anses relevanta för vår åtgärd. Själva bygglovsansökan handlar ju i grund och botten om utformningen. Ett godkännande bygger ju på att åtgärden utförs som den beskrivs i ansökan. Det finns en punkt i kontrollplanen att arbetet ska utföras enligt ansökan. Tacksam för svar på vad jag bör göra i.”

Ett ödmjukt formulerat rop på hjälp upp ur den byråkratiska vak jag befann mig i. Men istället för att kasta ut en livlina, efterfrågades det nu vilket diarienummer det hela handlade om. Jag lugnade ner min andning, raderade en kanske något spydig kommentar att den uppgiften väl framgick med önskvärd tydlighet i ämnesraden i vår konversation. Formulerade istället om det dilemma jag upplevde.

Svaret löd:

”Utgå från de exempelpunkter jag skickat så blir det bra.”

Det kan möjligen framstå som att mitt enda syfte är att driva gäck med den kommunala byråkratin.

Vid närmare eftertanke är det nog faktiskt också just vad jag vill.

Men jag kan också förstå dem. I nyss nämnda reportage sticker inte biträdande bygglovschef på Stadsbyggnadskontoret under stol med att man från myndighetshåll också ibland finner sig vara ute på osäker is (val av metafor påverkas troligen av att jag hoppas på skridskopremiär imorgon).

Idag är regelverket svårtolkat och ställer höga krav på den som ska avgöra om en åtgärd kräver lov eller anmälan. Vi vill ha ett system som är tydligt och rättssäkert och bidrar till ett ökat byggande.

Ja, det där sista sa var det visst Märta Stenevi som sa när hon i mitten av juni presenterade Bygglovsutredningen, vars uppgift vara att städa upp i det lapptäcke av regler som Plan-och bygglagen idag består av. Nu är hon inte längre bostadsminister, men dessa reformer kan nog vara rätt bra att genomföra oavsett.

Epilog: Jag kom på att en annan mycket erfaren handläggare varit inblandad i ärendet i ett tidigare skeda. Jag slog hen en signal: ”Äsch, skicka över handlingarna bara”. Nästa dag var bygglovet påskrivet och diariefört.

Erik Hörnkvist, redaktionschef

[ Annons ]

[ Annons ]

Då bygglovsärendet för föreningen i reportaget ännu inte är avgjort får de vara anonyma. Det är alltså inte dessa fönster som syns här på bild. Foto: Shutterstock
Publicerat 26 november, 2021

Snårig väg till fönsterbyte

Fönsterbyte är en komplicerad historia för både byggherren och Stadsbyggnadskontoret. Överklaganden och allmän förvirring kan kosta fastighetsägaren stora summor, mycket på grund av att ingen riktigt vet vad som gäller.

Byta fönster eller renovera. Det är frågan. Å ena sidan sparar ett fönsterbyte energi, å andra sidan bör klimatpåverkan vid renovering minska. Släng in ett mått med estetiska synpunkter och en aning infekterad situation uppstår, med två sidor som ivrigt propagerar för sin sak.

Som om det inte vore nog kompliceras läget av att parterna inte riktigt vet vad som gäller, eller vad de kan förvänta sig i bygglovsprocessen.

[ Annons ]

Tord Erixon har arbetat med fönster i över 25 år. Nu är han mitt uppe i ett ärende som är ett bra exempel på den förvirring som råder i branschen.

I den ena ringhörnan står en bostadsrättsförening i Stockholm, som hamnat i en röra av långdragna beslutsprocesser som kostat dem hundratusentals kronor i extrakostnader. I den andra ringhörnan står den ideella föreningen Renoveringsraseriet, som värnar om hållbar byggnadsvård.

I mitten står Stadsbyggnadskontorets handläggare, och frågan är om inte även de är aningen förvirrade.

Kort sammanfattat planerade den aktuella föreningen ett fönsterbyte för att få ned energikostnaderna.

Föreningen kontrollerade att detaljplanen inte kräver bygglov för fönsterbyte och skickade därför endast in en bygganmälan. Eftersom två grannföreningar med samma typ av fönster hade gjort byten, förutsatte Tord Erixon och föreningen att det skulle gå smidigt med Stadsbyggnadskontoret.

– Det här är en ganska stor förening, med en hög andel äldre människor. Föreningen gjorde en bygganmälan till Stadsbyggnadskontoret för ett fönsterbyte, men en medlem gick emot beslutet och överklagade med hjälp av Renoveringsraseriet. Det ledde till att det här blev ett bygglovsärende i stället, säger Tord Erixson.

Den medlem som motsatte sig fönsterbytet ville att föreningen i stället skulle måla och renovera fönstren. Hen tog hjälp av Renoveringsraseriet som uppmärksammade Stadsbyggnadskontoret på att huset är grönklassat, vilket enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering betyder att byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde, och att föreningen därför bör renovera fönstren i stället för att byta ut dem.

Men enligt Tord Erixon skulle en målningsrenovering bli förhållandevis dyr och föreningen hade beslutat sig för fönsterbyte

– De här fönstren har väldigt klena karmar och bågar som inte klarar av tyngden hos det extraglas som krävs för att nå de energibesparingar man är ute efter. Och man får inte heller funktionen som ett nytt fönster ger. Dessutom får man inte den tioåriga funktionsgarantin som fönstertillverkaren erbjuder, säger han.

Tord Erixson tycker att det är olyckligt att Stadsbyggnadskontoret över huvud taget lyssnar på Renoveringsraseriet, eftersom de inte är en berörd part.

– När Stadsbyggnadskontoret fick invändningen från Renoveringsraseriet vände de sig till Stadsmuseet, som sällan verkar vara för fönsterbyten. Men Stadsbyggnadskontoret valde ändå att ge oss ett bygglov när vi anpassade oss till deras krav gällande utformning. Så de gick emot Stadsmuseet, och det var starkt gjort, säger han.

Men problemen tog inte slut där. Även bygglovet överklagades av samma medlem och Renoveringsraseriet. Nu ligger ärendet hos Länsstyrelsen, där handläggningstiden är lång.

– Ärendet skickades in i somras och jag fick beskedet att beslutet förhoppningsvis kommer den 26 december. Det innebär arbetet tidigast kan inledas i april. Då har vi tappat nästan 1,5 år. Om fönsterärenden drar ut på tiden på det här sättet blir det svårt att uppnå klimatmålen, säger Tord Erixon.

Över till den andra ringhörnan och Renoveringsraseriet, vars generalsekreterare heter Gustav Bergström. Han ser saken på ett helt annat sätt.

– Det här är en grönklassad byggnad av särskilt intresse och jag tycker att det är viktigt att upplysa om att fönstren faktiskt går att renovera. En tredje förening i området har nyligen gjort det. De är jättenöjda och det blev dessutom ganska billigt, säger han.

Man kan ju inte låta fastighetsägare och bostadsrättsföreningar göra precis som de vill.

Åsikten att det är möjligt att renovera var också anledningen till att Renoveringsraseriet blev aktiva i ärendet. Gustav Bergström menar att deras första skrivelse i grunden handlar om att de vill att Stadsbyggnadskontoret ska göra en ordentlig prövning innan beslut fattas.

– Man kan ju inte låta fastighetsägare och bostadsrättsföreningar göra precis som de vill. Det är olyckligt att föreningen i här fallet fick en gräddfil via grannföreningen, som fick igenom sitt fönsterbyte. Men det friskriver dem inte helt och hållet från ansvar. Byggnaden är grönklassad av en anledning och det måste man ta hänsyn till, säger han.

Gustav Bergström betonar att han tycker att det är tråkigt att överklagandena har lett till extra kostnader för föreningen. Han har också en viss förståelse för att Tord Erixon och styrelsen i den aktuella föreningen reagerar på att icke berörd part blandar sig i ärendet. Han medger även att det kan vara lättare för Renoveringsraseriet att skicka in en skrivelse till Stadsbyggnadskontoret än för en enskild medlem, när det råder en infekterad stämning i bostadsrättsföreningen. Men han säger samtidigt att det kan vara effektivt om den enskilda medlemmen skickar in skrivelsen eftersom hen faktiskt bor i huset. Och han poängterar att Renoveringsraseriet inte sysslar med uppsökande verksamhet.

– Vi ringer så klart inte upp styrelser som ska byta fönster och erbjuder vår hjälp. Det är deras medlemmar som kontaktar oss. Och de känner sig ofta väldigt utsatta och vill kanske inte ha sitt namn på skrivelsen. Dessutom är det fritt fram för Stadsbyggnadskontoret att bortse från våra skrivelser, säger Gustav Bergström.

Huruvida det var möjligt att renovera fönster i den aktuella föreningen råder det alltså delade meningar om. Men en sak verkar Tord Erixson och Gustav Bergström vara överens om; det är svårt att veta vad som faktiskt gäller vid den här typen av ärenden.

En som kan reda ut begreppen är Mikael Andersson Ståhl, biträdande bygglovschef på Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Enligt honom finns det flera orsaker till att dagens regelverk kan upplevas otydligt.

En av anledningarna är Århuskonventionen, som ger klagorätt till intresse-organisationer som bevakar kulturvärden, trots att de enligt den praxis som hittills gällt inte är sakägare enligt Plan- och bygglovslagens (PBL) regelverk.

Det har resulterat i en osäkerhet hos Stadsbyggnadskontorets handläggare, menar Mikael Andersson Ståhl.

– Det råder fortfarande en viss osäkerhet kring hur vi ska reagera när en intresseorganisation framför synpunkter under en process eller överklagar ett beslut. Utifrån domar framgår att organisationen måste ha varit aktiv inom ett visst område under en längre tid för att åberopa Århuskonventionen. Det gör att enskilda handläggare ibland kan tveka inför hur mycket vi ska ta hänsyn till en skrivelse eller en överklagan, säger han.

Enligt Mikael Andersson Ståhl är den generella uppfattningen att fönsterbyte är bygglovspliktigt. Men så är det inte. Enligt PBL är bygglov endast nödvändigt vid en väsentlig yttre ändring av byggnaden, vilket är en tolkningsfråga. Det är också därför som två fastighetsägare historiskt har kunnat få två olika beslut från Stadsbyggnads-kontoret, trots att förutsättningarna varit nära identiska.

– Det finns rättsfall som tydligt säger att ett materialbyte, från till exempel trä till metall, inte är lovpliktigt. Samma sak om karmen är en centimeter bredare. Vi får göra en samlad bedömning och det kan vara svårt att avgöra eftersom alla byggnader har sin egen karaktär, säger Mikael Andersson Ståhl.

Förr kunde det absolut hända att man kunde hamna hos en nitisk handläggare.

För att minska risken för att två handläggare fattar två helt olika beslut trots liknande förutsättningar införde Stadsbyggnadskontoret ett nytt arbetssätt. Tidigare fattades beslut på egen kammare men nu förankras samtliga beslut i team.

– Förr kunde det absolut förekomma att man kunde hamna hos en nitisk handläggare. Nu stämmer vi av och bollar med varandra på en helt annan nivå för att skapa samsyn. Om en handläggare ska ge ett avslag så förankrar vi det i flera led för att säkerställa beslutet i så hög grad som möjligt, säger Mikael Andersson Ståhl.

Han säger att handläggare tidigare kanske lutat mer åt ett nej på grund av rädsla för prejudicerande verkan, att hens beslut blir hänvisat till i framtida ärenden.

– Dessutom kommer hela tiden nya domslut som förändrar våra förutsättningar. Det uppstår en prejudicerande verkan, om en gjort fel måste nästa förklara varför. En av de lite svårare delarna med jobbet är att behöva förklara varför något var okej 2019 men inte längre är det, på grund av rättsfall och praxis, och få det att låta rationellt och rimligt för någon som i realiteten bara ser ”jag vill göra exakt samma sak, men får nej?”, säger Mikael Andersson Ståhl.

En lösning på den förvirring som finns hos de olika parterna kan vara på gång. Den nya bygglovsutredningen som regeringen presenterade i våras ska nämligen både trassla ut och förtydliga den gamla PBL. Stadsbyggnadskontoret är remissinstans.

– Det många bra saker i den här bygglovsutredningen. Att begrepp som är uppe för tolkning definieras, till exempel. Men samtidigt är det ett problem när man lägger in rättigheter baserat på luddiga begrepp, säger Mikael Andersson Ståhl.

Byggherrens beslut kan rivas upp flera år senare om någon klagar.

En av stadsbyggnadskontorets invändningar mot bygglovsutredningen är den lägger ett för stort ansvar på byggherren, gällande exempelvis varsamhet och anpassning.

– Det kan bli ett problem eftersom byggherrens beslut kan rivas upp flera år senare om någon klagar. Det blir ett för stort ansvar för en ordförande i en brf, och kan bli väldigt kostsamt vid till exempel ett fönsterbyte. Eftersom mycker mer görs utan formella beslut från oss så kan inte en fastighetsägare känna sig trygg med att de har ett laga-kraft-vunnet beslut på det de vill göra. Om bygglovutredningen tar våra synpunkter i beaktning är jag övertygad om att bygglovsprocessen kan bli enklare för alla parter.

[ Annons ]

[ Annons ]

Det nya digitala kulturcentret Space invigs i Stockholm. Foto: Erik Cronberg.
Publicerat 25 november, 2021

Space öppet för nya möten

Världens största gamingcenter finns numera i Stockholm. Detta Pophouse Entertainment öppnat det digitala kulturcentret Space i AMF Fastigheters lokaler mitt i huvudstaden.

Pophouse Entertainment har inte sparat på krutet i sin nya satsning Space. Det nya digitala kultur- och gamingcentret som utvecklats i AMF Fastigheters lokaler i det femte Hötorgshuset är fullproppat med teknik och digitala lösningar. 

Space är exempelvis världens största Samsung-kund just nu. Inte så överraskande med tanke på alla de skärmar som sitter i lokalerna, bland annat den 100 kvadratmeter stora 8K-skärm som sitter i Space Arena – en konsert- och eventlokal som är specialbyggd för e-sportturneringar och livemusik, med plats för 650 besökare.

[ Annons ]

– Ljudanläggningen i arenan blir snart certifierade av franska L-Acoustics, vilket gör oss internationellt gångbara. En artist som kommer hit kommer att kunna plugga in sig och på förhand veta att det låter bra. Och vi har ett broadcast-rum här bakom som på riktigt skulle få Elon Musk att vilja bygga om sin rigg på Space X, säger Victor Fredell, CIO på Pophouse och ansvarig för tekniken på Space Arena.

Space Arena. Foto: Erik Cronsten.

Han hyllar även AMF Fastigheter och NCC, som tillsammans med sina underleverantörer har löst de byggnadstekniska problem som Pophouse ställdes inför under utvecklingen av Space Arena.

– De har gjort ett fantastiskt jobb med lokalen. Vi behövde till exempel ta bort tre stora pelare i lokalen, och det är inte enkelt. Men de löste det och satte in enorma balkar på 17,8 ton styck, säger han.

Utanför Space Arena ringlar långa rader med gamingstationer. De över 400 maxade datorerna med ett stort antal spel installerade gör Space till världens största gamingcenter just nu. Och tanken är att inte bara barn ska lockas av att spela här. En del av lokalerna har döpts till Space Club, där alkohol serveras.

– Det bor en gamer i oss alla. Vi som har spelat sen vi var små slutar inte bara för att vi blir äldre, vi hittar bara andra typer av spel. Det är därför vi har Space Club med åldersgräns. Om du är hungrig eller sugen på en öl så beställer du på datorn och sedan serveras det till din plats, säger Victor Fredell.

Space har 400 gamingdatorer. Foto: Erik Cronberg.

Det ska kännas tryggt för föräldrarna att lämna sina barn på Space. Därför måste besökarna identifiera sig med bank-id eller liknande vid besöken. Det innebär inte bara att säkerheten ökar, utan även att föräldrarna enkelt kan se om barnen är kvar i lokalen. De kan även sätta regler för vilka typer av spel deras barn får spela.

– Fram till att barnet är 13 år har föräldrarna automatiskt ansvaret, därefter får de avgöra om de vill ge mer frihet till sina barn, berättar en representant för Space under en rundvandring i lokalerna. 

Space är en väldigt offensiv satsning och på många sätt osvensk; en investering av den här typen är ovanlig i Sverige. Victor Fredell betonar att Pophouse arbetar internationellt, men att det finns en tydlig vision bakom den satsning bolaget gör med Space.

– Vi är ingen välgörenhetsorganisation, men vi vill göra bra saker. Våra ägare, Björn Ulvaeus och Conni Jonsson, sa på ett möte vi hade om Space att de ville göra Stockholm bättre. Men inte genom att tömma Plattan på bus, utan fylla den med glädje i stället. 

Själva gamingdelen av Space ligger i de nedre våningarna, i nivå med Plattan. Men visionen med projektet fortsätter även på markplan och ovan. Några våningar upp finns coworking- och kontorsytor till uthyrning, där flera företag i den digitala sfären redan etablerat sig. Målet är att hela den femte Hötorgsskrapan ska bli en hub för företag i digital framkant. 

[ Annons ]

[ Annons ]

Carl-Johan Hansson, vd Unobo, Krister Karlsson vice vd, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB och Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige.
Publicerat 25 november, 2021

Slopat stöd skapar osäkerhet

Beskedet om ett slopat investeringsstödet verkar inte skapa panik. Detta då stödets rent praktiska fortlevnad avgörs vid valet 2022. Men det får konsekvenser för vad som byggs framöver.

När Annie Lööf på onsdagsmorgonen meddelade att Centern inte kommer att rösta fram regeringens budget innebar det att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetförslag antogs några timmar senare. I och med det försvann även investeringsstödet för hyresbostäder.

Dock kommer de investeringsstöd som beviljas fram till och med den siste december i år att betalas ut vid färdigställande. I och med denna utfasning innebär onsdagens besked egentligen inga drastiskt förändrade spelregler för ett bolag som vill bygga med stödet. Om det efter valet 2022 finns ett parlamentariskt underlag för stödet innebär M, KD och SD:s budget rent praktiskt en tillfällig paus – som antingen upphör 2023 eller förlängs. Sannolikt kommer inte länsstyrelser att bevilja stöd för ansökningar som kommer in 2022.  Men det stora avgörandet om investeringsstödets framtid sker alltså vid valet 2022. Blir det en högermajoritet har de dock grundlagt för ett snabbare avskaffande av stödet.

[ Annons ]

– Det är en tydlig politisk signal från den riksdagsmajoritet som aldrig önskat stödet, men effekten kan bli tillfällig.

Det menar Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige.

– En positiv sak är att M och KD lärt läxan från förra gången investeringsstödet slopades, då man lät bilan falla omedelbart. Det skapade stora problem för de som hade beviljats stöd och plötsligt inte kunde få dem.

Martin Lindvall har aldrig varit någon tillskyndare av ett investeringsstöd, och är det inte nu heller. Hans grundpoäng är att det behövs andra åtgärder för en fungerande bostadsmarknad än att införa tillfälliga stöd.

– Man kan ju önska att de som idag talar om ryckighet hade gjort det redan när investeringsstödet infördes. Eftersom det politiska motståndet mot stödet alltid varit starkt innebar det att man redan vid införandet lade grunden för en ryckighet i bostadspolitiken, säger Martin Lindvall.

I en debattartikel i SvD i måndags varnade flera stora fastighetsbolag för att ett indraget stöd kan påverka byggandet på flera håll i landet. En av undertecknarna var Krister Karlsson vice vd, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB. Han är tydlig med att han inte har någon uppfattning om huruvida hittillsvarande utformning av stöd är den ultimata.

– Men på vissa orter kommer det att vara svårt att få igång projekt utan någon form av stöd. Fastighetsutveckling sker i väldigt långa cykler. Då är det väldigt olyckligt att det nu är så ryckigt i beslutsfattandet, säger Krister Karlsson.

Det nu slopade stöder innebär för SBB:s del inte några direkta förändringar i kommande projektplaner.

– Man får ha lite is i magen och se vad som händer, säger Krister Karlsson.

En annan av undertecknarna var Carl-Johan Hansson, vd Unobo. Även han tycker att osäkerheten blir den svåraste faktorn att hantera.

– I vår planering kan vi naturligtvis inte utgå från en viss majoritet i höstens riksdagsval. På så vis hamnar några av våra planerade projekt i ett moratorium. Fyra år är en kort tid i projektplanering, denna osäkerhet är därför inte alls bra för den kommande investeringsviljan, säger Carl-Johan Hansson.

Han betonar att de nu nya villkoren inte påverkar bolagets underliggande förmåga och vilja att investera.

– Men det innebär att vi kommer att investera på delvis andra marknader och med inriktning på andra målgrupper, säger Carl-Johan Hansson.

Han saknar också en vidare debatt om att investeringsstödet också innebär en begränsning i hyresnivå.

– Det  skapar ju förutsättningar för hushåll som annars har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Att bygga utan investeringsstöd innebär konkret en högre hyra på 250 -200 kronor per kvadratmeter och år, vilket gör en stor skillnad på vilka som kan efterfråga det som byggs, konstaterar säger Carl-Johan Hansson.

[ Annons ]

[ Annons ]

Bostadsområdet Fossilen i Lund fick investeringsstöd 2017.
Publicerat 24 november, 2021

Byggstödet väck med budget

I och med att M, KD och SD fick igenom sin gemensamma budget kommer investeringsstödet för hyresbostäder att avskaffas redan i januari nästa år.

Det står nu klart att den regering som tillträder tvingas regera med Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget. Redan tidigare har partierna kritiserat investeringsstödet för hyres- och studentbostäder, man ser subventionerna som ineffektiva och snedvridande för marknaden. I och med den gemensamma budgeten kommer stödet att försvinna redan nästa år. Det gäller även stödet för energieffektivisering.

Dock kommer de projekt som har beviljats stödet innan årsskiftet att få ersättning som utlovat när projektet är färdigställt.

[ Annons ]

Enligt Boverkets statistik har det i snitt beviljats stöd för 8 800 hyresbostäder per år. Stödet användes för 27 procent av bostäderna som byggdes år 2020.

Med bakgrund av det uttryckte Unobo, Heimstaden, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden , Riksbyggen, Gislavedshus, Tierpsbyggen, Bostaden i Umeå, Victoria Park & Hembla samt Sveriges Allmännytta oro i en debattartikel i SvD. Där varnar de för att ett indraget stöd kan påverka byggandet på flera håll i landet. Bolagen menar att utfasning av investeringsstödet borde ske successivt under en längre tid för att marknaden ska hinna ställa om.

[ Annons ]

[ Annons ]

Foto: Shutterstock.
Publicerat 24 november, 2021

Jobb och natur viktigast för att välja Norrland

Nya arbetstillfällen, goda boendemöjligheter och vacker natur är viktigast för att få människor att flytta till Norrland. Detta enligt en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Magnolia Bostad.

Det händer mycket i Norrland just nu, med hög tillväxt och massor av nya arbetstillfällen inom bland annat förnybar energi, batteritillverkning och fossilfritt stål.

Det gör inte bara norrlänningar glada. Fyra procent av de tillfrågade boende utanför Norrland i Novus undersökning säger att det är ganska eller mycket sannolikt att de kommer att flytta till Norrland inom tre år. Samtidigt uppger hela 91 procent av norrlänningarna själva att det är ganska eller mycket osannolikt att de kommer att lämna Norrland.

[ Annons ]

– Synen på norra Sverige håller på att förändras i snabb takt, vilket också bekräftas av Novus undersökning. Vi på Magnolia Bostad märker av en spirande och stark tro på Norrland som en attraktiv plats för såväl boende, jobb och fritid, säger Johan Tengelin, VD på Magnolia Bostad.

Hela 25 procent av ickenorrlänningarna menar dessutom att tillgången till ett rikare natur- och friluftsliv är en av Norrlands styrkor. Även jobb, privatekonomi och boende är viktiga faktorer för att få fler att flytta norrut.

– Nya jobb kräver fler bostäder. Samtidigt vet vi att bostadsbristen som finns på många håll i Norrland oroar många. Förväntningarna på en väl fungerande bostadsmarknad är nämligen högt ställda. Här gäller det att utvecklingen av hållbara och attraktiva bostäder går hand i hand med de olika industrisatsningarna som görs, avslutar Johan Tengelin.

Undersökningen genomfördes i Novus slumpmässigt rekryterad Sverigepanel. Totalt genomfördes 1 007 webbintervjuer med allmänheten 18–79 år under perioden 28 oktober–3 november 2021. Läs en längre intervju.

[ Annons ]

[ Annons ]

Visionsbild på Kistagången som kommer att utvecklas genom att nya byggnader och funktioner ska tillföras.
Publicerat 24 november, 2021

Gemensam storsatsning i Kista

Nu investeras mer än 20 miljarder i Kista. Tillsammans driver nu fem stora fastighetsägare ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt. 

Nyligen gick de stora fastighetsägarna Corem, Vasakronan, Kungsleden, Revelop och Atrium Ljungberg ut med sin gemensamma satsning på stadsdelen Kista. Det genom det nya aktiebolaget Kista Limitless. Visionen är att stärka området som kreativt nav och tillväxtmotor i norra Stockholm. I planerna finns 8 000 nya bostäder, 8 000 nya arbetstillfällen och ny infrastruktur. Nu står det klart att det kommer att genomföras investeringar på mer än 20 miljarder till och med år 2035.

– Med denna injektion i stadsutvecklingen vill vi förverkliga den potential som Kista besitter. Fokus ligger på att stimulera synergierna i det lokala näringslivet, att nyttja den dynamiska ekonomin till att skapa fler arbetstillfällen och att genom långsiktig stadsutveckling skapa en attraktiv blandstad, säger Johan Thomsson, vd för Kista Limitless. 

[ Annons ]

 Handlingsplanen är framtagen i nära dialog med Stockholms stad, Region Stockholm, KTH, Stockholms universitet, Ericsson och Kista Science City. 

Nytt är också att man satsar på ökad samverkan och nya kontaktytor samt ett tydliggörande av områdets varumärke genom konceptet The Kloud.  

– Det här är ett sätt att framtidssäkra ett område som historiskt har varit starkt bidragande till att göra Sverige till den innovationshub vi är idag. Givet investeringarnas storlek, dess långsiktighet och den breda uppslutningen bakom ser jag att vi har mycket goda förutsättningar att lyckas, säger Johan Thomsson. 

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]