Publicerat 27 april, 2016

Pop up – en lek med platsen

I de flesta städer har regelverket för tillfällig arkitektur förenklats. Medborgardriven stadsutveckling är det nya sättet att väcka liv i bortglömda ytor. I sommar kommer det att poppa upp nya mötesplatser både här och där.

Det är något magiskt med pop up-konceptet.

[ Annons ]

Det säger Helena Olsson, chef för stadsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm, och nästan bubblar över av förväntan. Det har varit ett stort intresse från flera håll för det projekt som regissören Måns Herngren och Billy McCormac, vd för Fastighetsägarna i Stockholm, genomförde förra sommaren. Pop up-parken Pallis på Södermalm var ett väldigt konkret sätt att diskutera varför vi inte kan ha samma spontana stadsutvecklingsprojekt som på många andra håll i världen.

Med sandlådor, konstgräs, food trucks och lockande sittplatser i solen förvandlade Måns Herngren och Billy McCormac en vändplan till en sommaroas. Foto: Petter Cohen, Per Sandberg
Med sandlådor, konstgräs, food trucks och lockande sittplatser i solen förvandlade Måns Herngren och Billy McCormac en vändplan till en sommaroas.

Med magiskt syftar Helena Olsson inte på att Pallis rent formellt kom att kategoriseras som en religiös sammankomst. Mer om det senare.

– Nä, det som är fantastiskt är hur detta kan fungera som en murbräcka för att tänka helt nytt kring hur vi använder staden, säger Helena Olsson.

Medborgardriven stadsutveckling är vad hon talar om. Medborgardialog och liknande metoder har länge använts för att få medborgarnas input i samhällets utveckling. Att genomföra projekt med tillfällig arkitektur kan ses som ett nytt verktyg i den processen.

I storstäder som New York, Berlin och Köpenhamn är detta redan etablerat. Och i Sverige håller sig Malmö långt framme.

– Här händer det kolossalt mycket grejer. Det som är så spännande är att det ofta är väldigt lokalt förankrat där entusiaster tar initiativ. Malmö har blivit en stad där det är tillåtet att använda det offentliga rummet på ett helt annat sätt, säger Susanne Rikardsson, vd Fastighetsägarna Syd.

Hon tar som exempel stadsodlingarna mitt inne i city som startade under hennes tid som affärs-utvecklingschef på mkb. Därifrån går det att dra en röd linje till mkb:s nyskapande vertikala stadsodlingsprojekt Greenhouse, hyreslägenheter där det går att odla på balkongerna.

För lika mycket som det handlar om en demokratiseringsprocess av stadsrummet går det att se det som en metod att höja värdet på försummade platser.

Jag brukar kalla det för urban akupunktur. Genom sådana här initiativ kan man förstärka platser, sätta ett kvarter på kartan och ändra flöden.

– Jag brukar kalla det för urban akupunktur. Genom sådana här initiativ kan man förstärka platser, sätta ett kvarter på kartan och ändra flöden, säger Susanne Rikardsson.

5 TIPS FÖR POP UP

  1. Hitta idén som skapar liv och rörelese.
  2. Hitta platsen! Kartlägg förutsättningarna:
  • Finns det ett lämpligt mikroklimat (sol, vind, är det bullrigt?)
  • Påverkas framkomligheten? Ju mindre förändringar av trafiken – desto enklare att genomföra projektet.
  • Hitta ett lämpligt flöde. Vissa aktiviteter kräver en rofylld plats, i andra fall är det bättre ju fler som kommer dit. Tänk på att i allt för stora folksamlingar undgår även den bästa idén upptäckt.
  • Vilka stadskvaliteter finns redan? Störst effekt får man på en idag oansenlig och ful plats.
  1. Förankra och skapa allianser.
  • Caféer, restauranger och butiker kan ha invändningar. Men de kan också dra nytta av projektet. Få med dem på tåget. Det gäller även de som bor runt platsen.
  1. Klura på allt det där praktiska som strömförsörjning, vatten och sophantering.
  2. Sök tillstånd. Det blir en hel del blanketter att fylla i även om kommunerna i allmänhet förenklat regelverket.
  • Övergripande regler finns i Ordningslagen (1993:1617)
  • Generellt behövs polisens tillstånd (räkna med att handläggningen tar ett par veckor).
  • Sök tillstånd hos kommunen för upplåtelse av offentlig plats. (Här gäller olika sorters upplåtelse för olika sorters ändamål).

Ladda ner: ”Handbok i medborgardriven stadsutveckling”. Finns på fastighetsagarna.se

Kungsportsavenyn i Göteborg behöver knappast sättas på kartan. Men här kommer i alla fall hela 18 pop up-parker att byggas upp i sommar. Tanken är att Göteborg trädgårdsutställning som tidigare hållits bakom staket enbart för betalande ska göras publik. Temat i de olika parkerna ska väcka dialog utifrån olika aspekter på hållbarhet.

Med sitt bidrag ”Poseidon i det gröna” vann White arkitekter hedersuppdraget att gestalta själva finalen av det gröna stråket med pop up-parker. Ett trädäck kommer bädda in Götaplatsen ända fram till Poseidons fötter, gröna växtväggar och södervända sittplatser ska göra platsen till en social oas.

Landskapsarkitekterna Erik Kiltorp och Kristina Philipson som ligger bakom förslaget betonar att det ska vara medborgarnas plats där de kommer bjudas in i själva skapande fasen.

– Initiativet kan komma uppifrån, men processen kan bli medborgardriven. Vi jobbar ofta med denna metod i arkitektbranschen numera. Vi inser ofta att vi inte alltid har de insikter som behövs för att lösa de problem som platsen har. Utan vi behöver ta hjälp av medborgarna.

En pop up-park är per definition kortlivad. Men den process som den är en del av blir, rätt utnyttjad, mer långlivad.

– Målet kan vara att göra något temporärt. Men det kan mycket väl leda till en permanent lösning då man ser vilken potential platsen har, säger Kristina Philipson.

När Pallis, som både Erik Kiltorp och Kristina Philipson var involverade i, var processen mer eller mindre ett mål i sig. Här ville man testa om de mål som Stockholm stad sade sig stå bakom verkligen var möjliga att genomföra. Och det visade sig som sagt vare en snårig process – där man alltså fick ta vägen via religionen. Att beteckna det som en religiös sammankomst visade sig vara det enda sättet för den kommunala byråkratin att ge sitt godkännande utan att behöva ta en hutlös hyra.

Budskapet nådde fram.

– Vi märkte att taxesystemet inte kunde hantera ideella initiativ som är viktiga när vi vill använda gaturummet på ett annat sätt, säger Daniel Helldén (MP) gatuborgarråd.

Frågan snabbutreddes och i år gäller en helt ny prislista.

– Vi ser detta som en viktig del i att utveckla Stockholm till en mer levande plats. Och har gett trafikkontoret i uppdrag att tillsammans med fastighetsägare och näringsliv se hur man kan använda ytor på ett mer utvecklande sätt genom att Stockholmarna själva kan göra saker, säger Daniel Helldén.

Vill man nå framgång menar Erik Kiltorp att det är viktigt att vara lyhörd och förankra projektet hos alla berörda.

– Det är viktigt att inte förbruka förtroendekapital. Samlar man bara in åsikter och sedan ändå gör som man vill är risken stor att man misslyckas.

Men gör man sig omaket att grunda processen ordentligt så kan vinsterna bli stora.

– Vi hade ingen skadegörelse alls på Pallis, det är ett bevis på att att man är rädd om de miljöer man är med och skapar. Och butiksägarna runt omkring, som först var lite skeptiska när vi började bygga, sa att de hade märkt ett mätbart uppsving när vi sen monterade ner parken, säger Erik Kiltorp.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]