Konstrådgivaren Jonas Kleerup tror att fastighetsbolag kommer att få en allt större betydelse för konstvärlden. Det blir allt vanligare att konsten används som ett verktyg för platsetablering. Men det finns fällor om man inte förstår konstens villkor.
Konstnärer är usla på att förhandla. Historiskt sett har de ofta blivit överkörda och blåsta på pengar. Där kommer galleristen in i bilden. En gallerists roll är inte bara att ställa ut och sälja konstnärens verk, utan fokuserar lika mycket på marknadsföring, strategi och avtal. Likt en agent är de länken mellan konstnären och omvärlden.
[ Annons ]
Av alla de konstnärer som utbildas per år är det bara ett fåtal som lyckas hitta en gallerist. Då får man förlita sig på andra initiativ såsom Konstnärernas Riksförbund eller ta hjälp av sina kollegor eller kanske sociala mediers makt.
INSPIRERAS AV:
Den unga, svenska konstscenen. Har under hösten letat verk för flera kunders räkning och kan konstatera att det finns mycket spännande där ute. Missa inte årets Maria Bonnier Dahlin-stipendiater på Bonniers Konsthall i december.
Gatukonstnärer har dock sällan gallerister. Konstformen, som utvecklats från graffitin, ses nästan alltid ned på från den mer accepterade samtidskonsten. Däremot kan den mer konceptuella “vanliga” konsten ofta snegla avundsjukt på gatukonstens kommersiella framgång (Banksy), eller dess förmåga att engagera den stora massan (som den franska fotografen JR’s monumentala fotografier på hela huskroppar).
Gatukonstens popularitet hos den större publiken har fått företagen att vilja använda den i kommersiellt syfte. Det är på många sätt positivt. Men den senaste tiden har det också dykt upp exempel på hur fel det kan bli. I avsaknad av gallerister vilar ett stort ansvar på kommuner, näringsliv och andra som drar nytta av gatukonstens popularitet.
En omtalad historia är den om 5 Pointz-området på Long Island. Ett kvarter med övergivna fabriker har blivit konstnärsateljéer vars fasader under åren täckts av graffiti. Intresset från omvärlden var så stort att det kallades för graffiti-världens Mecka. Dock så valde fastighetsägaren att hastigt riva byggnaderna för att istället bygga lägenheter. Men konstnärerna stämde honom, och domaren tyckte att skadan var så pass stor att fastighetsägaren fick betala nära sju miljoner dollar i skadestånd till konstnärerna.
Nacka kommun gjorde i höstas ett snedsteg när de med initiativet Wall Street Nacka trodde sig kunna bestämma över konsten genom att plocka bort allt som kändes lite farligt och istället bara ha med lite mysig street art. De bortcensurerade konstnärerna uppmärksammades dock i medierna och kommunens initiativ föll ganska platt (kritik på DN:s ledarsida är sällan önskvärd).
I USA använde H&M förra året en muralmålning i Williamsburg av gatukonstnären Revok till en kampanj. Men konstnären stämde H&M eftersom de använt konsten utan hans godkännande. h&m tyckte de hade gjort allting rätt eftersom verket var målat illegalt och de hade ok från kommunen i Brooklyn, så de stämde tillbaka. Dock hade de inte räknat med sociala mediers kraft. Stora konstnärer såsom Kaws uppmanade miljoner följare till bojkott. Klädjätten fick be om ursäkt och även donera pengar till önskemål från konstnärerna.
Konst är trendigt idag, och det är positivt att de stora företagen vill förknippa sig med den. Men konstnärer är trötta på att bli överkörda och att jämt få minst betalt. Vill man arbeta med konst i kommersiellt syfte idag som pr eller marknadsföring för sitt företag ska man se till att göra det på rättvist sätt, annars kan det kosta.
Gästkrönikör
Glesbygdpolitilk, inblickar i konstvärlden, flamboyanta skrytbyggen. Det finns inga gränser för vad som kan rymmas i fastigheteter. Här hittar du en mångfald av gästskribenter som bidrar med sina unika perspektiv.
