Begreppet gröna tak är på väg att få en ny innebörd. De ensartade sedumtaken ersätts av mer artrika biotoptak. Nästa trend är mångfunktionella takparker och taklandskap där växter, människor och solpaneler får samsas om utrymmet.
Marknaden för gröna tak har ändrats radikalt de senaste åren, säger Johan Thiberg, expert inom grön stadsbyggnad. Sedumtak är idag som vilket byggmaterial som helst som används lite slentrianmässigt.
[ Annons ]
–?Idag efterfrågas mer varierade tak, både vad gäller växtlighet och hur taken kan användas, säger han.
En bidragande orsak är miljöcertifieringen av byggnader där både Breeam och Leed ger extra poäng för tak som tar hand om dagvatten, bidrar till biologisk mångfald och där människor kan vistas.
–?Egentligen är det bara fantasin och byggnadens förutsättningar som begränsar vad som kan göras, säger Johan Thiberg. Det finns många kontorshus i innerstäderna som ska renoveras de närmaste åren och som skulle få ett lyft med ett mer avancerat grönt tak. Man måste dock vara medveten om att det är ett tuffare klimat däruppe än på marken.
Att anlägga en takpark eller ett taklandskap är en relativt liten kostnad om man ändå gör en större renovering eller ombyggnad. Däremot kräver det en hel del extra planering och projektering och att en landskapsarkitekt finns med tidigt i arbetet.
–?Du behöver bland annat fundera över dimensionering, bärighet, avrinning samt brand- och taksäkerhet om människor ska vistas på taket. Men det är inte jättekomplicerat. Det stora merarbetet blir ofta skötsel och underhåll, en takpark kräver samma skötsel som en trädgård på marken, säger Johan Thiberg.
Han betonar också vikten av att enbart anlita anläggare med erfarenhet av gröna tak.
–?Det ökade intresset ökar risken för lycksökare. Den som är en duktig trädgårdsanläggare är inte automatiskt duktig på gröna tak.
Här växer Sveriges första taklandskap fram
Diligentia är först i landet. Nio våningar ovanför en av Stockholms mest trafikerade gator växer nu ett taklandskap med buskträd, ängsblommor, sittdäck och utkiksplatser fram.
Tanken var från början att göra en vanlig men flott terrass. Men sedan bolaget fått kontakt med landskaps-arkitekt Johan Paju ändrades planerna.
–?Det visade sig att det inte skulle bli mycket dyrare att göra terrassen grön och det gynnade även vår miljöklassning samt husets hyresgäster, säger Markus Pfister, chef för Diligentias kontorsfastigheter. Merkostnaden blev cirka fem miljoner kronor och har gett oss en mer attraktiv fastighet och mycket uppmärksamhet.
Allt det byggnadstekniska är klart och under vinter och vår fortsätter nu arbetet med att så och plantera. En del av sådden görs i snön för att fröna ska få lagom fuktighet och inte blåsa bort.
Vegetationen på taket består av växter hämtade från fjällen, skärgården och torrängen, berättar landskapsarkitekt Johan Paju.
–?Vi följer naturen i stället för att gå emot den och har valt växter som tål ett kargt och bistert klimat, säger han.
Den största växtligheten ska bestå av så kallad krattskog med lågväxande ekar, nypon, havtorn och slånbär. Bland övriga växter märks blåeld, vallmo, prästkragar, torktåligt gräs och förstås taklök och andra fetbladsväxter. Dessutom planteras olika insekter in.
–?Vi ger naturen en knuff på vägen. Den här typen av växtlighet skulle etablera sig själv om den fick tid på sig.
Men mycket kraft läggs också på att göra taket behagligt att vistas på.
–?Stockholm har idag cirka 18 soliga och vindstilla dagar per år. Vi skapar därför en mängd platser med lä så att taket kan användas så mycket som möjligt, säger Johan Paju.
Det finns många fastighetsägare som är oroliga för att gröna tak ökar risken för läckage och fuktskador. Johan Paju ser inga risker om arbetet utförs på rätt sätt.
–?Vi jobbar med flera tätskikt, täta hårda isoleringar samt lägger för säkerhets skull en skyddsbetong som hindrar att man råkar skada tätskikten.
För- och nackdelar med mer varierande gröna tak
+
• Goodwill och ökat intresse från hyresgäster
• Extra poäng vid miljöcertifiering
• Bidrar till bättre isolering och minskad vindavkylning
• Krävs mindre kyla i kontorshus sommartid
• Tar upp dagvatten och minskar risken för översvämning
• Ökad biologisk mångfald
–
• Kräver extra planering och projektering
• Kräver extra skötsel och underhåll
