På spaning in i framtiden

Regeringen storsatsar på forskning inom hållbar samhällsbyggnad. Men vilka innovationer är det egentligen som behövs? Det har Emma Gretzer på forskningsrådet Formas i uppdrag att finna svar på.

En svart Uber kör ut från centralstationen i Stockholm. I en annan stad bokas en Airbnblägenhet som hyrts ut över helgen. Och i allas fickor finns en smartphone med appar för utkörning av mat, hundpassning, guidning eller möjligheter att låna kläder. Dagens delningstjänser är alla tydliga exempel på hur innovationer skapat helt nya förutsättningar för ekonomi och företagande. Enligt en prognos från redovisningsföretaget PwC kommer delningstjänsterna att omsätta 10 till 15 miljarder bara i Sverige år 2025.

[ Annons ]

Emma Gretzer, chef över området Miljö och Samhällsbyggnad på Formas, kan överblicka det mesta från myndighetens nuvarande lokaler på Kungsbron. Men om bara två veckor ska de flytta därifrån. Delningsekonomin kan vara en del i att hitta lösningar för hur vi bättre kan ta till vara på de befintliga resurserna. Frågor om hur forskning och innovationer kan nyttiggöras för att stödja en hållbar samhällsutveckling är en stor del av Emma Gretzers vardag.

– Forskarna har under en ganska lång tid studerat de cirkulära frågorna och delningsekonomin, men lagstiftningen har haft svårt att hänga med, säger Emma Gretzer. Självklart vill även fastighetsbranschen vara med på tåget. Vissa menar att
delningsekonomin kommer att skapa helt nya affärsmodeller för uthyrning av lokaler. En del talar om hur vi med Big Data kommer att kunna planera och styra staden mer resurseffektivt. Och ytterligare en expert varnar fastighetsägaren för att lugnt luta sig tillbaka när robotarna gör entré.

Gemensamt är att ingen har någon riktigt klar bild över hur fastighetsbranschen kommer att utvecklas i framtiden. Ändå är många övertygade om att det krävs innovationer för att möta nuvarande och kommande samhällsutmaningar, en uppfattning som också delas av regeringen. I den senaste forskningspropositionen beslutade man att samhällsbyggnadsområdet ska ges kraftigt ökade anslag. Det är Formas som fått i uppdrag att ta fram nationella forskningsprogram genom att undersöka vilka behov av forskning som finns i samhällsbyggnadsbranschen och därigenom ta fram ett underlag för hur forskningsmedlen ska fördelas. Själv tror Emma Gretzer att digitaliseringens roll i samhällsutvecklingen kommer att kräva mer forskning framöver.

– Jag ser ett stort behov av att koppla ihop den utveckling som sker med digitaliseringen. Forskningen behöver ta reda på vad som händer i en digitaliserad värld med de förutsättningar som finns i våra städer och på landsbygden.

Frågar man de större bygg- och bostadsbolagen håller de sannolikt med. Enligt en undersökning som tagits fram av Industrifakta för Svensk Byggindustri ser branschen att tydliga ekonomiska vinster skulle kunna skapas genom en ökad digitalisering. Idag bedömer färre än hälften att de kan erbjuda digitaliseringstjänster i sitt tjänsteutbud och bara 35 procent anger att de arbetar aktivt med digitalisering i verksamhets- och affärsplaner.
I den förra forskningspropositionen fick Formas i uppdrag att arbeta med innovationsprogram och Emma Gretzer är därför tydlig med att det är aktörerna själva som sätter agendan och inte myndigheterna.
Ett problem som då dyker upp är att det i fastighetsbranschen saknas strukturer för att bedriva forskning och samverkan. Strukturer som av tradition är mer etablerade i andra branscher.

– På byggsidan finns både universitet och samverkansprogram som fungerar som strukturer för att fånga upp forskningen. Och tittar vi på transportsidan finns det stora och etablerade program som har varit drivna av industrin och staten sedan en lång tid tillbaka. Men i andra sektorer, som fastighetsbranschen, har det inte etablerats på samma sätt. Det kanske handlar om tradition, eller så finns inte behovet där.

Politiken väger ofta buller, riksintressen och strandskydd mot behovet av att bygga fler bostäder. Men för att kunna göra de bedömningarna bör man grunda dem på kunskap och evidens.

Trots det menar Emma Gretzer att det kraftigt ökade anslaget till forskning och innovation inom samhällsbyggnadsområdet som regeringen presenterat för 2017, kan ses som ett kvitto på sektorns betydelse för Sveriges framtida utveckling och en tydlig markering från regeringens sida.

– Det är positivt att samhällsbyggnadssektorn uppmärksammas genom så stora satsningar i forskningsproppen. I andra sammanhang kan jag uppleva att man ibland glömmer bort att den utgör en så viktig del av Sveriges ekonomi.

Emma Gretzer vet ännu inte vart pengarna ska gå. Det är först nästa år som de nya anslagen kommer att delas ut. Till dess ska Formas forskarråd besluta om inriktningen på myndighetens forskningsmedel.

– Totalt fördelar vi ungefär 1,4 miljarder om året. För att bedömningen ska vara rättssäker tar vi hjälp av experter som gör bedömningar av var de ska hamna, säger Emma Gretzer.

Formas har även fått uppdraget att arbeta för en större samverkan i samhällsbyggnadssektorn. Det kan till exempel handla om samverkan mellan Boverket, kommunerna och forskningen, eller att hitta strukturer för hur innovationer kan utvecklas och forskning bedrivas. Ett av de forskningsprogram som redan är igång är Smart Built Environment som samordnas av IQ Samhällsbyggnad med stöd från Vinnova,
Energimyndigheten och Formas. Syftet är att programmet ska stötta samhällsbyggnadssektorns gemensamma digitaliseringsarbete genom forskning, utveckling och innovation.

– I botten ligger ett regeringsuppdrag som vi tillsammans med Energimyndigheten och Vinnova ansvarar för. Programmet är ett bra exempel på hur vi konkret kan bidra till att skapa förutsättningar för kunskap och innovation.

Traditionellt handlar bostadsfrågor mer om politik än forskning. Bostadsminister Peter Eriksson har tillsatt ett flertal utredningar i syfte att nå målet om 700 000 nya bostäder till 2025. Samtidigt ställer sig många frågan om vi verkligen bör satsa på att bygga miljösmarta hus med de senaste innovationerna när vi har en så utbredd bostadsbrist över nästan hela landet? Emma Gretzer har inte svaret.

– Det är en typisk målkonflikt som kräver ny kunskap. Politiken väger ofta buller, riksintressen och strandskydd mot behovet av att bygga fler bostäder. Men för att kunna göra de bedömningarna bör man grunda dem på kunskap och evidens. Där kan forskningen vara behjälplig för att nyansera bilden.

När forskningsanslagen väl ska fördelas kommer forskning om bostadspolitik att vägas mot andra utvecklingsbehov inom samhällsbyggnadssektorn. Vad som då prioriteras vill inte Emma Gretzer svara på.

– Men när vi utlyser våra pengar är ett kriterium att forskningen ska vara relevant. Bostadsfrågan är ett hett ämne vilket också gör den aktuell för forskare att titta närmare på. Det vore naturligt att det blev en del utredningar om bostadsfrågor. Men det vet vi inte än.