Publicerat 30 mars, 2012

I väntan på det stora regnet

Förändrat klimat leder till fler extrema regnflöden. Det krävs drastiska åtgärder om inte fastighetsägare ska drabbas av översvämningsskador. Vi åkte till Karlstad för att se hur fastighetsägare och kommun arbetar för att undvika framtida katastrofer.

Ulf-Göran Blomqvist, vd på Karelia Invest, hör till de fastighetsägare som borde känna viss oro när han studerar översvämningskartorna på kommunens hemsida. Ställer man markören på Hundraårsflöde i Klarälven så blir det väldigt blått på kartan. Översatt till ett skarpt läge: extremt vattnigt, närmast katastrofläge.

[ Annons ]

Hundraårsflöde är en vädersituation som statistiskt återkommer en gång per hundrade år. Högst ovanlig alltså. Men experterna bedömer att det kan bli extrema översvämningar var 20:e år i slutet av seklet. Så snabbt märks följderna av klimatförändringarna.

Ansvaret att skydda egendom ligger på fastighetsägaren. Vår skyldighet är att skydda samhällsviktiga funktioner.”
Anna Sjödén, översvämningssamordnare Karlstad

Det är då som Alf-Göran Blomqvists fastighet i centrala Karlstad ligger i en gigantisk pöl. Om inget drastiskt görs den närmsta framtiden, det vill säga.
– Det pågår ett enormt arbete kring hur man ska rädda staden från skador. Detta är givetvis en fråga som berör oss fastighetsägare, men det är svåra saker och stora sammanhang. Så i nuläget får man mest sitta på läktaren, säger Alf-Göran Blomqvist.

Förutom det rena katastrofscenariot kan fastighetsvärdet komma att påverkas negativt om man ligger i riskzonen. Men Alf-Göran Blomqvist känner sig trots allt trygg uppe på läktarplats.
– Man ligger inte still, det pågår flera utredningar. I det här skedet kan man som enskild fastighetsägare inte vara så delaktig i processen. Men via Fastighetsägarna är vi med i diskussionerna.

Hur ser då hotbilden ut för fastighetsägarna?

  • På kort sikt är de extrema skyfallen det största hotet. De kurvor som man tidigare använde för att förutspå de kraftigaste skyfallen är inte aktuella längre. Numera kan de extremt kraftiga regnen slå ner var som helst, och antalet fastighetsägare som drabbas av översvämmade avlopp i sina källare kommer sannolikt att öka.
  • I ett längre tidsperspektiv är en höjd havsnivå det största hotet. Forskarna kommer ständigt med nya rön om nivån på världshaven. Det kommer att innebära stora utmaningar att skydda ny och befintlig bebyggelse. Tiden finns. Men frågan är hur man ska fördela de gigantiska kostnaderna, hur mycket tar kommun, stat och fastighetsägare på sig? Kommer insikten om riskerna att väga tyngre än den ekonomiska vinsten i att uppfylla vår längtan att bo nära vatten?
I september 2011 fick man bygga skyddsvallar i Arvika eftersom Glafsfjorden riskerade att översvämmas.

I slutet av förra året kom rapporten från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) där områden med störst risk för översvämningar pekas ut. Arbetet att utifrån dessa rön utforma beredskapsplaner har kommit olika långt.
– Några kommuner har insett problemet och arbetar aktivt med sin dagvattenstrategi. Fler kommuner måste vakna och identifierade riskområden måste åtgärdas så att kostsamma översvämningar undviks i möjligaste mån. Vi kan nog alla inse vilka följder till exempel en översvämmad Mälare skulle få, säger Rickard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna.

I Karlstad är insikten om det utsatta läget stort och förberedelserna satte igång långt innan MSB:s rapport. Kommunen har en översvämningssamordnare, Anna Sjödin, som på heltid ägnar sig åt frågor gällande översvämningar från Vänern och Klarälven. Hon fokuserar just nu på hur sjukhuset ska räddas. Det finns ett färdigt förslag på en kombinerad vall och cykelväg. Det är Alf-Göran Blomqvists smala lycka att hans fastighet också skyddas av vallen.
– Men i grunden ligger ansvaret att skydda egendom på den enskilda fastighetsägaren. Vår skyldighet är att skydda samhällsviktiga funktioner, säger Anna Sjödin.

Givetvis lämnar man inte fastighetsägaren helt i sticket. Men det handlar mer om storskaliga åtgärder för att inte hela staden ska ligga under vatten än att värna enskilda fastigheter.
– Som fastighetsägare är det viktigt att vara med­veten om de riskerna. Det gäller att hålla koll på vattennivåer, som man kan följa på kommunens hemsida. Man kan göra enkla saker som att inte inreda källare, köpa länspumpar och så vidare. Vi ser till att ta fram beredskapsplan, och kan underlätta genom att köra fram sand så att man själv kan fylla sandsäckar. Om det blir en översvämning har räddningstjänsten fullt upp med att se till att inte de samhälleliga funktionerna helt ska kollapsa, säger Anna Sjödin.

Kommunen har dock ett ansvar i att se till att avloppsnätet är dimensionerat och underhållet så att det inte blir överbelastat vid normalt förekommande regn. Enligt va-lagen ska avloppsnätet klara ett skyfall som benämns som tioårs regn. Men frågan är om det är hållbart att dimensionera utifrån statistik när nederbördsmängderna snabbt ändras?

De extrema väderförhållanderna kommer att öka, enligt forskarna.

I många fall där försäkringsbolagen ersätter en översvämningsskada går bolagen vidare med skadeståndskrav gentemot kommunen. Det leder till omfattande och segdragna konflikter.
Mats Andréasson, som jobbar med översvämningsfrågor på Sweco, menar att processen vid en översvämning måste förenklas så att resurserna istället kan läggas på att förnya lednings­nätet.
– Det ligger kvar mycket ledningar som är 60–70 år gamla. Den tekniska livslängden är cirka 80 år. Med dagens takt är allt utbytt först om 500 år.

Förutom gamla rör där det läcker in tillskottsvatten, ställer kombinerade spill- och dagvattensystem, där dagvatten ”läcker över” till avloppsnätet, till det.
– I de kommuner som drabbats av extrema skyfall de senaste åren har man aktivt börjat förebygga problemen. Men i kommuner som ännu inte drabbats vet man inte vad som kommer att ske om det händer, säger Mats Andréasson.

Ännu har inte försäkringsbolagen dragit öronen åt sig och ställt hårdare krav i sina villkor. Staffan Moberg, jurist på branschorganisationen Svensk försäkring, berättar att man inom branschen tycker sig se en ökning av översvämningsskador. Från och med i år har man kommit överens om att samla in statistik för att hålla koll på utvecklingen. Han tror inte att premierna kommer att höjas generellt.
– Fast kan man konstatera att en viss fastighet eller ett visst område drabbas ofta kan det leda till högre premier, eller att bolagen tar bort försäkringsskyddet mot översvämningar i de husen eller områdena.

Att alla avloppsnät kan förnyas i den takt som krävs för att möta klimatförändringarna tror han inte är realistiskt.
– Men det går att sätta in förebyggande åtgärder som backventiler eller pumpar, säger Staffan Moberg.

Vem som ska stå för de kostnaderna tar inte han ställning till. Men i det stora hela kan det bli billigare än att åtgärda ett helt avloppsystem.
– Eftersom det är teknik som kräver kontinuerligt underhåll anser jag att det är en fördel om ansvaret ligger på kommunen.

Till sist ett råd från Mats Andréasson:
– Jag tycker att man som fastighetsägare ska ställa krav på kommunen. Hur pass säker är jag i systemet? Det bör de kunna svara på.

___________________________________________________

Det blir varmare, blåsigare och blötare

Buden har varit många, men nu är experterna eniga. Klimatet kommer att förändras – högre temperaturer, mer nederbörd och översvämningar. Och det har redan börjat.
–?De extrema väderhändelserna beräknas öka. Inte stormar men nederbördsförändringar och översvämningar. Skyfall ökar redan och beräknas fortsätta att göra det, säger Sten Bergström, klimatexpert och professor på SMHI.

  • Årsmedeltemperatur ökar med mellan 2,5 och 4,5 grader under det närmaste seklet. Temperaturhöjningen blir förmodligen störst under vintern, mellan 2,8 och 5,5 grader vid slutet av seklet. Temperatur­zonerna flyttas norrut. Trädgränsen kommer att flyttas cirka 500 meter uppåt – vilket innebär att alla kalfjällsområden försvinner.
  • Nederbörden förväntas öka med 10 till 20 procent. Variationerna kommer att vara stora mellan olika år. Mest ökar nederbörden under vintern. Sydsverige kommer att få minskad nederbörd under sommar­halvåret.
  • FNs klimatpanel (IPCC) rapporterade 2007 att vattenståndet i världshaven kommer att stiga 18–59 centimeter. Men nya resultat pekar på snabbare avsmältning av isarna, klimatforskare talar nu om en meters höjning. Landhöjningen gör att de svenska kustlandskapen påverkas olika. I de södra delarna kan havsnivån stiga med upp till 80 centimeter. Uppskattningen för mellansveriges kuster varierar, från en sänkning med 50 centimeter till en lika stor höjning. I norra Sverige är landhöjningen större, alltså en sänkning av havsnivån.

Källa: SMHI

___________________________________________________

Fakta: Översvämningsdirektivet

I oktober 2009 infördes översvämnings­direktivet i den svenska lagstiftningen. Syftet är att minska följderna av översvämningar för hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Det ska genomföras i tre steg;

  • Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) gör en preliminär riskbedömning av översvämningshotade områden (klart, se karta på föregående uppslag)
  • Länstyrelserna utformar kartor över de hotade områdena.
  • I samarbete med kommunerna utarbetas riskhanteringsplaner. Klart senast den 22 december 2015.

___________________________________________________

18 orter i landet är särskilt utsatta

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekar ut 18 områden med särskilt stor risk för översvämningar. Endast översvämningar från sjöar och vattendrag har analyserats. Kustöversvämningar har undantagits i avvaktan på den nya nationella höjddatabasen. Fler orter kan alltså tillkomma.

Kristianstad
Värnamo
Kungsbacka
Jönköping
Göteborg
Lidköping
Örebro
Karlstad
Stockholm
Lindesberg
Uppsala
Falun
Vansbro
Malung
Edsbyn
Vännäsby
Älvsbyn
Haparanda

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]