Stockholms Handelskammares Daniella Waldfogel var långt ifrån övertygad om att det kan ske en vändning av bygg- och bostadskrisen i närtid.
Det var i februari som Stockholms handelskammare presenterade sin larmrapport Notan för byggkrisen. Där slogs det fast att det aggregerade produktionsbortfallet i Stockholm till år 2030 kan bli så högt som 343 miljarder kronor – för hela Sverige är siffran över 1 000 miljarder kronor – om inte politiken sätter in åtgärder som ökar bostadsbyggandet.
Då konstaterade Daniella Waldfogel, vice vd Stockholms Handelskammare, hur kylan började breda ut sig.
[ Annons ]
”Vi befinner oss mitt i krisscenariot redan. Exakt hur djup krisen blir beror på hur, och om, politiken kommer att möta den med åtgärder.”
Även om det blev allt varmare inne i Hotel Wisby, där bostadspolitik.se med samarbetspartners håller till, är läget i byggbranschen lika kylslaget. Det menade i alla fall Daniella Waldfogel efter att en panel bestående av politiker och branschrepresentanter diskuterat utifrån larmrapporten.
– Oron är fortsatt stor. Det finns vissa ljusglimtar som räntesänkningar och annat i ekonomin. Men när jag pratar med branschen här i Almedalen menar man att det är svaga ljus på långt avstånd. Så oron är i princip lika stark som den var vid årsskiftet, sa Daniella Waldfogel efter seminariet.
Men visst finns det idéer om vad som skulle får fart på bostadsbyggandet igen. En rejäl nedsättning av byggmomsen och reformer för att öka hyresintäkterna åtminstone något, förslog Therese Nerlund, bostadspolitisk expert på Wallenstam.
– Vi behöver minska ledtiderna i plan- och bygglovsprocesserna. Vi har en bisarr situation där det kan ta sex år i snitt att få fram planer, sa Magnus Andersson, vd Aros Bostad.
Varpå Helene Hellmark Knutsson, landshövding, Västerbottens län, protesterade.
– Säg inte Sverige, säg Stockholm. I norra Sverige har vi absolut inget problem med att ta fram planerna.
Helene Hellmark Knutsson pekade istället på att man sitter fast i affärsmodeller som leder fram till Europas mest konjunkturberoende byggande.
– Det finns inga incitament att pressa byggpriser eller att vara innovativ så länge det går bra. Men sen åker man rakt ner i källaren och säger att man behöver byggstöd. Det är inte långsiktigt hållbart, sa Helene Hellmark Knutsson.
Bättre fungerande finansiering och att göra något åt den låga produktiviteten i byggbranschen är hennes recept.
Spretigt med andra ord.
– Ja, det är ett brokigt och komplext område. Det är en mängd olika instanser som är ansvariga för olika områden. Vi har den nationella politiken som behöver agera, på lokal nivå är det kommunalpolitiken som har planeringsansvaret och på det branschen med en mängd olika perspektiv. Även om man har en relativt likartad bild av problemet, så spretar riktningen framåt kanske lite för mycket, sa Daniella Waldfogel.
David Josefsson, bostadspolitisk talesperson för moderaterna hade den inte helt tacknämliga uppgiften att försvara den förda politiken. Han menade att det finns en krismedvetenhet i politiken.
– Men när vi pratar om det strukturella problemen så var det något vi i ungdomsförbunden pratade om redan 2003 och undrade varför ingen gjorde något. Nu står vi inför samma frågor, sa David Josefsson.
Han menade att man snarare borde gjort något åt de strukturella problemen när vi var inne i högkonjunktur.
– Då kunde man gömma det bakom noll ränta. Problemen fanns där och vi försökte skapa opinion då.
David Josefsson verkar vilja lägga ansvaret för att inget hände på ”branschen och media”. Men nu då?
Förenklade regelverk, kortade ledtider… arbetet pågår, menade David Josefsson.
– Det är absolut inte en förlorad mandatperiod. Vi har en stor reformagenda på gång. Jag skulle såklart också vilja se reformer kring skatter och hyressättning. Där behövs också ett tryck utifrån, annars kommer vi aldrig få en politisk positionsförändring, sa David Josefsson.
Åter till Daniella Waldfogel som inte lät helt övertygad av svaret.
– Ansvaret i regeringen är splittrat på en mängd olika departement. Men också i riksdagen där det ligger på en mängd olika utskott. Bostadsfrågan är så komplex att det vore en fördel om man kunde samla makten för att skapa riktning framåt. Annars blir det nog en förlorad mandatperiod trots allt.
